Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labour party - La Brabançonne - Labrador
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och fackföreningar. Man genomförde nu
möjlighet att bilda direkta underavd. ute i
valkretsarna. Vid khakivalen i dec. 1918 erhöll
L.p. 57 representanter på 2,240,000 röster.
Genom ständiga segrar vid fyllnadsvalen
förfogade partiet vid parlamentsupplösningen 1922
över 75 mandat. L.p. ökade nu sitt röstetal
till 4,240,000 och erhöll 142 mandat av inalles
615, underhusets medlemstal sedan 1922. Vid
nästa val dec. 1923 steg röstsiffran till 4,350,000
(191 representanter). Regeringen Baldwin
efterträddes jan. 1924 av den första
L.p.-regeringen under MacDonald, som 1922, då han
återbördades till underhuset, blivit vald till
ordf. i kamp med Clynes, som var
fackföreningarnas kandidat. Som minoritetsregering
var den beroende av stöd från liberalerna och
dess handlingskraft beskuren, men på det
utrikespolitiska området hade regeringen en viss
framgång; i okt. 1924 störtades den emellertid
på en sakligt obetydlig fråga ang. inställandet
av ett åtal för en kommunistisk
tidningsartikel. Parlamentet upplöstes, och vid valet led
L.p. nederlag. Röstsiffran steg visserligen till
5,550,000, men antalet valda föll till 151. Starkt
bidragande orsak var det i nationalistpressen
dagarna omedelbart före valet publicerade s.k.
Sinovjev-brevet, vars äkthet med starka skäl
från början drogs i tvivelsmål. L.p. stod
sedan i opposition till nästa val 1929, då den
hittills största framgången vanns. Röstetalet
steg till 8,360,000 (287 representanter). Mac
Donald erhöll ånyo uppdraget att bilda
regering. På sommaren 1931 uppstod oenighet
inom regeringen beträffande lämpliga åtgärder
för bekämpande av krisen. Regeringens
majoritet avgick, men MacDonald övergav
partiet och ingick jämte några andra L.p.-medl.
i en nybildad koalitionsregering. Sedan de
som mest trängande ansedda åtgärderna
genomdrivits, utlystes nya val. L.p. under
ledning av Henderson, som efterträtt
MacDonald, led nederlag och samlade blott 6,430,000
röster (jämte 185,000 på I. L. P.) samt fick
endast 49 representanter valda (jämte 3 från
I. L. P.). Vid de fyllnadsval, som sedermera
förrättats, har L.p. emellertid åter dragit
väljarna till sig och i en del kretsar t.o.m.
passerat sina förutvarande maximisiffror. Under
senaste tiden ha motsättningar mellan de båda
partigrupperna uppträtt och blivit allt starkare.
I. L. P. under ledning av Maxton har krävt
en radikalare politik, och då dessa krav ej
vunnit gehör inom L.p., brutit sig ut, varvid
ett stort antal av I. L. P:s medl. dock icke
följt. L.p. består emellertid fortfarande av dels
fackföreningar, dels socialistiska
organisationer och dels lokala underavd. Partiets tidn.,
”Daily herald”, har kraftigt stegrat sin uppl.
(o. 2,000,000 ex.). L.p. synes därför redan till
åtm. större delen ha övervunnit 1931 års kris.
Partiets ordf. är Arthur Henderson,
parlamentsgruppens George Lansbury, men ofta
företrädes det i debatterna av den yngre Sir Stafford
Cripps. Det aktuella programmet upptar främst
en återhämtning och stabilisering av
priserna, rationellare understöd åt de arbetslösa,
omorganisation av bankväsendet och mera
ändamålsenligt organiserad handel, vilket dock
knappast innebär fullständig anslutning till
frihandelsdoktrinerna.
A.Vr.
La Brabançonne [la brabãsåˊn], belgarnas
folksång, se Brabançonne.
Labrador [eng. uttal läˊbrədå̄], halvö i
Nordamerika mellan Hudson- och
Saint-Lawrencevikarna c:a 50°—63° n.br., skiljes från Baffins
land genom Hudsonsundet och från
Newfoundland genom Belle-Isle-sundet (se karta vid
Canada); 1,4 mill. kvkm. L. hör till Laurentiska
urbergsplatån och når i n.ö. kustbergen
Torngat mountains c:a 2,000 m.ö.h. samt sluttar
från den upplyftade ö. fjordkusten åt v., s.v.
och s. Större låglandsområden finnas endast
mellan Ungava- och Hudsonvikarna samt ö.
om Jamesviken. Den kvartära nedisningen, som
lämnade de högsta partierna isfria, har
framkallat en i smått orolig topografi, men större
höjdskillnader äro sällsynta i det inre.
Mångenstädes saknas klart utbildade vattendelare,
och bifurkationer äro mycket vanliga. L.
utmärkes av otaliga, vanl. genom moränvallar
uppdämda grunda sjöar. Man har beräknat
deras yta till 1/4 av halvöns. Bland dem
märkes Mistassini (2,175 kvkm., 120 m. djup),
som genom Rupertfloden avvattnas till
Hudsonviken. — De omgivande kalla haven ha
stor klimatisk betydelse. Som ex. kunna 2
stationer vid ö. kusten anföras:
Hebron
(58° 12′ n.br.) jan. −21,2°, aug. 7,6°, år −5,6°
Nain
(56° 33′ n.br.) jan. −21,7°, aug. 8,3°, år −5,2°
I det inre äro somrarna varmare än vid
kusten, men knappast någon mån. är säkert
frostfri. Vintrarna äro kalla. Nederbörden faller
huvudsakl. under sensommaren och hösten.
Hebron har c:a 500 mm. årlig nederbörd. —
Nordligaste delen ned till 58° n.br. s. om
Ungavaviken upptages av tundran. Längst i ö. når
trädgränsen endast 51,5° n.br. vid
Belle-Isle-sundet. S. om tundran sträcker sig det stora
subarktiska barrskogsområdet med ett flertal
arter, t.ex. svart- och vitgran, lärkträd,
balsamgran, banksiantall. Dessutom förekommer här
och var björkarter, asp och poppel. Inom
bältet påträffas också vidsträckta torvmossar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
