Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 655-656 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labrador - Labradorhund - Labradorit, labradorsten, anortosit - Labradorsten - Labradorströmmen - Labridæ - Labriola, Antonio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Battle island och Battle harbour på Labrador.

sumpmarker. Ang. djurvärlden se Canada,
sp. 773. — Befolkningen har uppskattats till
c:a 20,000, varav 3,000 algonkinindianer, 1,500
eskimåer och resten vita. Urinv. leva av jakt,
fiske och pälshandel. Åkerbruket är på gr.
av det stränga klimatet obetydligt.
Visserligen kan man t.ex. vid Fort George vid
Jamesviken på 54° n.br. odla potatis och
grönsaker samt under gynnsamma år havre och
korn, men spannmålsodling är även i sydligaste
L. ytterst osäker. Fisket på ö. och s. kusterna
har stor betydelse. Torskfisket, som under
vissa år bedrivits av 1,000 fartyg med 20,000
mans besättning, har under det sista
decenniet gått tillbaka. Säl- och valfångsten har
varit avsevärd. L:s största naturtillgång är de
stora skogarna. Viktigaste
produktionsområdet är halvöns s. delar, som avvattnas till
Saint-Lawrenceviken. L. har också stora
vattenkraftsresurser, men endast fall vid Moisie- och
Manikuaganfloderna ha utbyggts. — Den del
av L., som avvattnas till Atlantiska oceanen,
hör sedan 1927 till Newfoundland och
omfattar 306,800 kvkm. med 4,264 inv. (1931),
varav 1,300 eskimåer. Förvaltningscentrum är
Battle harbour med 200 inv. Största
samhället är Rigolet vid Hamilton inlet med 1,200
inv. Den övriga delen av L. hör till prov.
Quebec i Canada. — Enl. sagan skola islänningar
ha upptäckt halvön o. 985. Senare besökte
Leif Eriksson år 1000 L., de gamles Helluland.
Halvön återupptäcktes av John Cabot 1497 och
kringseglades av Henry Hudson 1610—11.
Baskiska och normandiska fiskare upprättade
senare sommarstationer inne i ö. kustens
fjordar. De första fasta vita bosättningarna
företogos av herrnhutiska missionärer, som 1771
grundade Nain, 1776 Okkak, 1782 Hoperdale
och under 1800-talet Hebron, Ramah och
Makkovik. Det inre blev delvis känt genom
tjänstemän vid Hudsonbaykompaniet. Senare har L.
utforskats av Robert Bell (1875—77, 1880 och
1884—85), A. P. Low och B. Caton m.fl. Stora
områden i det inre äro dock fortfarande
okända.
G.N.

Labradorhund, se Hund, sp. 459.

Labradoriˊt, labradorsten,
anortosit, gabbroliknande bergart, som väsentligen
består av anortit, förekommande i Canada, New
York och s.v. Norge, se Fältspat, sp. 660,
och Fältspatgruppen.
K.A.G.

Labradorsten, se Labradorit.

Labradorströmmen, se Atlantiska
oceanen, sp. 671, och karta vid Hav.

Laˊbridæ, en fam. benfiskar, se
Läppfiskar.

Labriˊola, Antonio, italiensk filosof (1843
—1904), från 1874 prof. i Rom. L. sökte
tillämpa den materialistiska
historieuppfattningens betraktelsesätt på alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>