Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 659-660 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labyrint - Labyrinten - Labyrintfiskar - Labyrintodonter - Labyrintorgan - Lac (sjö) - Lac (numismatik) - Lacaille (La Caille), Nicolas Louis de - La Calprenède, Gauthier de Coste de - La Caze, Louis - Lacaze-Duthiers, Henri de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den heliga dubbelyxan, symbolen för den
kretensiske tjurguden, av vilken Minotaurus
antagl. var en sen form. L. i Knossos har man
velat återfinna i det av Evans utgrävda
palatset, i vilket finnas talrika avbildningar av
dubbelyxan. När palatset efter den grekiska
erövringen av Kreta fallit i ruiner, har det med
sina många kamrar och sin komplicerade
byggnadsplan framstått som en samling
irrgångar för grekerna, vilka voro vana vid andra
och enklare byggnader. Så har sagan om L.
uppstått, samtidigt som den där dyrkade
guden Minotaurus av grekerna förvandlats
till ett illasinnat vidunder. L. i Knossos
finnes avbildad på kretensiska mynt och
grekiska vaser, där den emellertid ej framställes

Schematisk bild av labyrinten i Reims’ domkyrka. 1200-talet.

som en samling irrgångar utan som de under
2) beskrivna l. — Benämningen l. användes
även om andra antika byggnadsverk. Mest
bekant är den egyptiska l., farao Amenehet III:s
dödstempel i Faijum, det av grekerna näst
pyramiderna mest beundrade egyptiska
byggnadsverket, enl. sagan Daidalos’ förebild vid
byggandet av L. i Knossos. Vissa forskare
antaga denna egyptiska l. vara den ursprungliga,
i det ordet l. skulle vara en grekisk
ombildning av ett egyptiskt ord för dödstempel,
la-pi-ri-hunt. 2) Figur, uppfylld av slingrande
gångar, så anbragta, att man för att komma
från den vid ena sidan belägna öppningen till
mittpunkten måste passera samtliga utan att
någon gång vända. Dylika figurer, lagda av
stenar el. på annat sätt markerade, finnas
mångenstädes i Norden och i England (jfr
Trojeborg). I medeltida franska och italienska
katedraler finnas i golvet inlagda l., vilka använts
vid symboliska pilgrimsfärder.
P.E.O.

Labyrinten, se Hörselorgan.

Labyrintfiskar, gemensam benämning på fam.
ormhuvudfiskar, klätterfiskar och
Osphromeˊnidæ.

Labyrintodoˊnter, Labyrintodoˊntidæ, utdöda
amfibier, se Stegocefaler.

Labyrintorgan, se Klätterfiskar.

Lac [lak] (fra., av lat. lacus), sjö; ofta i
geografiska namn, t.ex. Lac Léman, Genèvesjön.

Lac, numism., se Lakh.

Lacaille [lakaˊj], (La Caille), Nicolas
Louis de, fransk astronom (1713—62), urspr.
teolog, kom genom Jacques Cassinis inflytande
att ägna sig åt astronomien, först som astronom
vid den franska gradmätningen; 1746 blev L.
prof. i matematik vid Collège Mazarin i Paris.
L. företog på uppdrag av franska
vetenskapsakad. 1751—54 en resa till Goda hoppsudden
för att där verkställa en gradmätning, varvid
han också utförde omfattande observationer för
bestämning av parallaxen för månen, Mars och
Venus samt bestämde positioner för 9,766
stjärnor mellan Stenbockens vändkrets och s.
himmelspolen; katalogen över dessa stjärnor,
”Cœlum australe stelliferum” (utg. oreducerad av
Maraldi 1763; reducerad till 1750 och utg.
under ledning av F. Baily 1847), utgjorde ett
värdefullt bidrag till kännedomen om sydhimlens
stjärnor.
M-t.

La Calprenède [lakalprənäˊd], Gauthier
de Coste de, fransk dramaturg och
romanförf. (1610?—63). L:s dramer gjorde föga
lycka, men desto mera hans fantastiska historiska
romaner: ”Cassandre” (1642—50), som har
Alexander den store till hjälte, ”Cléopâtre”
(1647—58), som skildrar den romerska
republikens sista krig med Artaban som protagonist,
”Faramond” (1661—71; ofullbordad), som
handlar om den mytiske merovingerkonungen
Faramond. L:s stil är oerhört långdragen och
affekterad.
J.V.

La Caze [lakaˊz], Louis, fransk mecenat
(1799—1869), har gjort stora donationer för
vetenskapliga ändamål samt skänkt en dyrbar
samling av gammal fransk och nederländsk
konst (Rembrandt, Frans Hals m.fl.) till
Louvregalleriet.
E.W.

Lacaze-Duthiers [lakaˊz-dytjeˊ], Henri de,
fransk zoolog (1821—1901), prof. i zoologi och
botanik i Lille 1854, i zoologi vid Muséum
d’histoire naturelle i Paris 1863 och vid Sorbonne
1869, har för zoologiens utveckling i Frankrike
spelat en betydande roll dels genom
tillämpandet av fysiologiska undersökningsmetoder på
ryggradslösa djur, dels genom inrättandet av de
biologiska stationerna i Roscoff 1872 och i
Arago 1881. Bland L.-D:s skrifter över
evertebratgrupper från anatomiska, embryologiska
och fysiologiska synpunkter märkas ”Histoire
de l’organisation, du développement... du
dentale” (1858) och ”Mémoire sur la pourpre”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>