Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ladugård - Ladugårdsfrihet - Ladugårdsgärde - Ladugårdshemman - Ladugårdslandet - Landugårdslands församling - Ladusvala - Lady - Lady-killer - Ladyship - Ladysmith - Laeken - Laënnec, René
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanlagda yta uppgå till 1/20 av golvets. I större l.
har man särsk. anordningar för ventilation,
t.ex. vägg- och taktrummor. Temp. får ej gå
under 10° och bör helst vara 17—20°. L. med
lanternin äro ljusa och luftiga men ofta kalla,
dragiga och fuktiga. — Kreaturen kunna vara
lösgående i kättar, boxar och gödselstall el.
uppbundna i längs- el. tvärgående rader vid
foderbord. Gödseln efter lösa djur får vanl. ligga
kvar en el. flera mån. i stallet, medan de
uppbundna djurens exkrementer dagl. avlägsnas.
Gödselstaden (se d.o.) placeras ant. utanför l.
el. under golvet i en källarvåning. — För att
underlätta utfodringen och befrämja renligheten
kunna foderborden med sina krubbor el.
foderrännor avstängas medelst fodergrindar, som äro
konstruerade på olika sätt. Även bindslen
finnas i många varianter. Huvudsaken är, att de
lämna djuren tillräcklig rörelsefrihet, vilket är
av särsk. vikt, om vattningen sker i s.k.
automatiska vattenhoar. Numera förekomma sällan
båsbalkar, men förr fick varje djur sitt bås
(se d.o.), vars golv, den s.k. pallen, skall luta,
så att urinen lätt rinner ned i gödselrännan
mellan pallen och den bakomliggande
gödselgången el. flon (se d.o.). Foderbordet göres
1,5—2, gödselrännan 0,3—0,5 och flon 1,8—2,5 m.
breda. För varje vuxet djur bör luftrummet
vara 20—40 kbm.
H.Fqt.
Ladugårdsfrihet, kam., förr: skattefrihet för
en till frälsemans säteri hörande närbelägen
gård, där ladugårdsskötsel bedrevs.
Ladugårdsgärde, se Djurgården, sp. 507.
Ladugårdshemman, frälsehemman med
ladugårdsfrihet.
Ladugårdslandet, se Djurgården, sp.
509.
Ladugårdslands församling, sedan slutet av
1600-talet till o. 1900 vanlig benämning på
Hedvig Eleonora församling i Stockholm.
Ladusvala, fågelart, se Svalor.
Lady [le͡iˊdi] (eng.), den kvinnliga
motsvarigheten till Lord, brukas dels ss. titel och dels
ss. appelativ i betydelsen ”härskarinna” (t.ex.
the l. of the house, husets värdinna; <i>Our Lady</I>,
jungfru Maria) och, framförallt, i betydelsen
”dam” (motsvarande ”gentleman”). Urspr.
användes l. om den kungl. familjens kvinnliga
medl.; senare har bruket av l. ss.
adelstitel växlat starkt genom tiderna: i
modern engelska användes l. 1) i till- och
omtal i umgängesstil i st. f. marchioness,
countess, viscountess och baroness (t.ex.
Lady Whitby i st.f. the Countess of Wh.), vilka
senare titlar endast användas i officiell el.
formell stil, som utanskrift på brev etc.; 2) by
courtesy (av artighet och enl. vedertaget bruk)
användes l. om och till (den ogifta el. gifta)
dottern till en duke, marquess el. earl och sättes då
före förnamnet el., då så erfordras, före
förnamnet + släktnamnet (i tilltal: Lady Mary, i
omtal Lady Mary [Drummond]); samt 3) till
makan till den, som by courtesy erhåller titeln Lord
(se d.o.), i vilket fall l. sättes före makens
förnamn, ev. + släktnamnet (t.ex. Lady John
[Drummond]); slutl. användes l. 4) om och till
makan till en baronet el. knight (i st. f. den
lagenliga titeln Dame, som endast brukas i
juridisk stil, på gravvårdar etc.) och sättes då
före efternamnet (t.ex. Lady Bull, wife of Sir
John B., Bart.). — My Lady el. Your Ladyship
användes av tjänare ss. tilltal till den, som bär
titeln l. (i omtal: Her Ladyship).
A.Km.
Lady-killer [le͡iˊdi-kiˊlə], se
Fadermördare.
Ladyship [le͡iˊdiʃip], se Lady.
Ladysmith [le͡iˊdismiþ], stad i Natal,
Sydafrikanska unionen, på ö. sluttningen av
Drakbergen, 1,000 m.ö.h.; 7,221 inv. (1932), därav
3,659 vita. L. ligger vid järnvägen Durban—
Johannesburg och är n. Natals viktigaste
handelsstad. Stora järnvägsverkstäder.
Luftkurort. L. grundades 1851.
M.P.
I L. inneslöts under boerkriget, 30/10 1899, en
engelsk häravdelning under general White,
och först efter upprepade engelska
undsättningsförsök tvingades boerna, 1/3 1900, att
upphäva belägringen.
Bj.
Laeken [lā-], stadsdel i n. Bryssel med ett
kungl. slott, ombyggt efter en brand 1891 och
 |
| Kyrkogården och kyrkan i Laeken. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
