Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 677-678 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laënnec, René - Laer, Pieter van - Lærdal - Laermans, Eugène - Laërtes - Laërtios Diogenes - Læssöe, Frederik - Læstadianer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

patologisk-anatomisk
undersökning och
åstadkom därigenom
grundläggande
arbeten på hjärt- och
lungsjukdomarnas
områden. 1819 utkom
hans ”De
l’auscultation médiate ou traité
du diagnostic des
maladies des poumons
et du coeur”. L. var
större delen av sitt
liv sjuklig och avled 1826 i lungtuberkulos, en
sjukdom, som han särsk. studerat.
B.S-ll.

Laer [lār], Pieter van, holländsk målare
(f. på 1590-talet, d. 1642), blev från 1626
bekant i Rom genom sina realistiskt träffsäkra,
groteska scener ur det lägre folklivet inomhus
och utomhus, som efter hans vedernamn
kallades ”bambocciader” (se d.o.). De sista åren
tillbragte L. i sin födelsestad Haarlem.
E.W.

Lærdal, hd i Sogn og Fjordane fylke, v.
Norge, längs den fiskrika Lærdalselven,
som kommer från Filefjeld och mynnar vid
kustorten Lærdalsöyri (438 inv.) längst
inne i Lærdalsfjorden, en av
Sognefjordens inre armar; 583,67 kvkm., 1,746 inv.
(1930). Över Filefjeld högfjällsväg till Valders
och Hemsedal. Turisttrafik.
Ax.S.

Laermans [larmãˊ(s)], Eugène, belgisk
målare (f. 1864), efter 1924 av blindhet förhindrad
att arbeta. L. målade i en summarisk teknik
på naturstudier grundade figurkompositioner
med symboliskt el. socialt innehåll, ofta starkt
patetiska. Han var en djärv och skicklig
kolorist men lade främst vikt vid teckningen och var
en god etsare.
G.S.

Laëˊrtes, grek. myt., son till Arkeisios, fader
till Odysseus (se d.o.), framlevde under
dennes irrfärder ett torftigt liv på landet, där han
överraskades av den hemvändande Odysseus,
erhöll i badet ny kraft av Athena och kämpade
sedan med sin son mot friarna.
W.N.

Laëˊrtios Dioˊgenes,
grekisk filosof, se
Diogenes Laërtios.

Læssöe [läˊsö],
Werner Hans
Frederik Abrahamson,

Frederik Læssöe.

dansk militär (1811—
50), officer vid inf.
1829,
generalstabsofficer 1837,
överstelöjtnant 1848. L.
tjänstgjorde 1839—
—48 ss. geodet och
topograf, var 1844—45 lärare vid krigshögsk.
och blev vid oroligheternas utbrott 1848
stabschef vid armén i Slesvig. Han utövade
stort inflytande på ledningen av operationerna
men avlägsnades från sin befattning 1849 på
gr. av meningsskiljaktigheter med
krigsministern. L. fick därefter befälet över en bataljon
och ledde denna med utmärkelse under
återtåget genom Jylland. Han stupade vid Isted
25/7 1850. — Litt.: O. Vaupell, ”L:s Levned og
Aktstykker til Krigen 1848—50” (1895).
E.Bz.

Læstadianer, anhängare av L. L. Læstadius
(se denne). Den genom Læstadius’
predikoverksamhet framkallade väckelserörelsen, som
började i Karesuando på 1840-talet, utbredde sig
bland lappbefolkningen n. om Luleälv samt
bland Norrbottens finsktalande församlingar
och delvis även bland de svensktalande där.
Den vann även insteg i n. Finland, där den
fick sin största utbredning, i nordligaste Norge
och i U.S.A. Bland dem, som förde rörelsen
vidare, märkes i främsta rummet Johan
Raattamaa, efter Læstadius den erkände ledaren.
Karakteristiskt för l. är i främsta rummet deras
uppfattning av församlingen, som skall bestå
endast av troende och måste förmedla
gudsgemenskapen. På offentlig bikt inför
församlingen läggas största vikt. Endast den har
makten att lösa och binda, att förlåta synder.
Bibeln är i sig själv endast en död bokstav, om
icke dess innehåll förmedlas genom det levande,
muntligt förkunnade ordet inom församlingen.
Först därigenom blir bibelordet medel för
pånyttfödelse. Dopets pånyttfödande kraft
förnekas. Församlingsbornas ledare äro
lekmannapredikanter, bönder och arbetare utan särsk.
utbildning, som kvarstå i sina yrken. Utan
bestämd lön, hänvisade till frivilliga gåvor, resa
de från by till by minst två i sällskap och
hålla sammankomster. Något för l. egenartat är
liikutuksia (rörelser), våldsamma känsloutbrott,
som taga sig uttryck i snyftningar, utrop
(”hih-huh”, varav öknamnet hihhuliter
uppkom), hoppande, handklappningar,
omfamnande m.m. och som särsk. synas förekomma vid
predikningar om korset el. den eviga salighetens
härlighet. L. leva asketiskt, strängt avvisande
allt, som tyder på lyx och flärd. Mot kyrkan
är man eg. ej fientligt stämd. Gudstjänsterna
besökas, och sakramenten brukas. Det
personliga förtroendet till prästen spelar dock stor
roll. Vid början av 1900-talet framträdde en
söndring mellan de strängt lagiska väst-l. och
de mera evang. betonade öst-l. De förstn. stå
mera kritiskt till kyrkan. — Litt.: G. Johansson,
”Den närvarande læstadianismens
läroframställning” (1898); ”Protokoll fört vid de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>