- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto /
681-682

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Læsö - Læsö Trindel - Lætare - Lætus, Pomponius - Lætus, Erasmus - La Farge, John - Lafargue, Paul - La Farina, Giuseppe - Lafayette - La Fayette, 1. Marie Madeleine de - La Fayette, 2. Marie Joseph Gilbert du Motier de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidigare var huvudorten. Sanddriften har
därefter börjat och täckt en stor del av ön med
flygsandsfält, som efter hand omvandlats till
ljunghedar. Odlad jord, som nu upptager c:a
25 % av arealen, finns huvudsakl. endast omkr.
Byrums by och ut mot Vesterö Havn. Fiske
är huvudnäringen. Karakteristiskt för L. är, att
de gamla gårdarna äro täckta med bandtång.
L. omgives av farliga rev.
W.P-n.

Læsö Trindel, danskt fyrskepp, stationerat 18
km. n.n.ö. om Læsö i Kattegatt.
E.Hg.

Lætaˊre, 4:e söndagen i fastan
(midfastosöndagen) med namn efter början av dess
introitus (se d.o.) i den katolska mässan enl.
Vulgatas latinska text: Jes. 66:10, Lætaˊmini cum
Jerusalem
(”Glädjens med Jerusalem”). Jfr
Gyllene rosen.
S.N.

Lætus, Pomponius, italiensk humanist,
se Giulio Pomponio Leto.

Lætus, Erasmus, dansk humanist, se
Rasmus Glad.

La Farge [ləfāˊǰ], John, nordamerikansk
målare (1835—1910), elev av Couture och Hunt.
L. målade till en början landskap men övergick
senare till figurkompositioner och stilleben. Han
är känd som freskomålare av rang (målningar
bl.a. i Trinity church i Boston och i Church
of ascension i New York). Även en stor
produktion av målade fönster och uppfinningen
av opalglasmåleriet ha gjort hans namn berömt.
G.S.

Lafargue [lafaˊrg], Paul, fransk politiker
(1842—1911). K., som var K. Marx’ svärson,
var jämte Guesde ledare för de franska
marxisterna och blev deputerad 1891. Han har bl.a.
utg. ”Le communisme et l’évolution
économique” (1892) och ”La propriété” (1895).
T.E-r.

La Fariˊna, Giuseppe, italiensk historiker
och politiker (1815—63), advokat från Messina,
revolutionär journalist, konspirerade i hemliga
klubbar, upprepade gånger i landsflykt, en tid
krigsminister under den sicilianska revolutionen
1848—49, anhängare av Cavour och en av
grundarna till den italienska nationalföreningen
1857. Dec. 1858 förmedlade L. ett hemligt möte
mellan Garibaldi och Cavour, blev 1860 sardinsk
deputerad och skaffade pengar till Garibaldis
Sicilientåg. L. har bl.a. skrivit en ”Storia
d’Italia” (7 bd, 1848—53). Hans produktion var
mycket omfattande.
P.Dhl.

Lafayette [lafe͡ijäˊt], namn på flera städer i
U.S.A. Den största är L. i Indiana, vid Wabash
river; 26,240 inv. (1930); säte för Purdue
university, som är grundat 1869 och är en teknisk
högsk. med lantbruksinst. (4,656 elever 1932).
J.C.

La Fayette [lafajäˊt]. 1) Marie Madeleine
de
L., fransk romanförfattarinna (1634—93), f.
Pioche de Lavergne, 20-årig g.m. en greve L.,
från vilken hon efter några års äktenskap
bortflyttade till Paris för att ägna sig åt
illustration placeholder

hovliv och litteratur.
Hon var medl. i
den tongivande
litterära salongen i Hôtel
de Rambouillet under
dennas sista skede
och lierade sig
varaktigt med La
Rochefoucauld, som
skattade henne högst
bland de kvinnor,
han känt. Efter ett
antal mindre
märkliga försök i olika
genrer, bl.a. romanen ”Zayde” (1670) med
Mlle de Scudérys ”Cyrus” som mönster,
åstadkom hon sitt förblivande, i stil och
psykologi lika epokgörande mästerverk, ”La
princesse de Clèves” (1678; sv. övers. 1923),
där en gift kvinnas kärlekskonflikt analyseras
och en förvantskap med den heroiska andan i
Corneilles dramer är märkbar. Hon
offentliggjorde sina verk under sin sekreterares, poeten
Segrais’ namn. — Litt.: Biogr. av O.
d’Haussonville (1891).
F.G.B.

2) Marie Joseph Gilbert du Motier
de
L., markis, fransk militär, politiker (1757—
1834). Av gammal
illustration placeholder

fransk högadel,
ärvde L. en furstlig
förmögenhet, blev fransk
officer, greps av
entusiasm för den
amerikanska revolutionen
och lyckades, mot
familjens vilja, fly till
Nordamerika 1777,
där han av
kongressen erhöll
generalmajors ställning vid
revolutionsarmén. L.,
som blev en nära vän till Washington,
kommenderade med framgång i fälttåget 1777/78,
återvände till hemlandet 1779 för att där
påverka opinionen och mottogs som en
triumfator. Åter i Amerika, bidrog han verksamt till
framtvingandet av kapitulationen i Yorktown
1781, vilken säkrade koloniernas
självständighet. Därefter återvände L. till Frankrike, där
han erhöll generalmajors rang. 1787 medl. av
notabelförsamlingen, begärde han
generalständernas sammankallande. I nationalförsamlingen
framlade L. 11/7 1789 en Déclaration européenne
des droits de l’homme et des citoyens,
modellerad på den amerikanska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 5 18:13:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-16/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free