Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 707-708 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerbielke, 5. Gustaf - Lagerbielke, 6. Lucie - Lagerbok, varubok - Lagerbokhållare - Lagerborg, ätt - Lagerborg, 1. Robert Olof - Lagerborg, 2. Rolf - Lagerbring, ätt - Lagerbring, 1. Sven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppskattad för gedigna kunskaper, spec. i
ekonomiska ämnen. Riksgäldsfullmäktig 1913—30,
förste deputerad 1915—27, v. ordf. 1918—30.
Th.

6) Lucie L., f. Smith, den föregåendes
svägerska, friherrinna, författarinna (1865—1931),
g.m. kaptenen Axel Bengt Henrik L. (1861—
1906), har under sign. Pax, Vitus o.a. utg.
skrifter i teosofisk och spiritistisk anda.
S.N.

Lagerbok, handelsv., varubok, bok,
innehållande förteckning över inköpta och försålda
varor, deras kvantiteter och priser.

Lagerbokhållare, person, som sköter
lagerbokföringen.

Lagerborg, 1719 adlad ätt, utgrenad från
Värmlandssläkten Skragge (se Hermelin).
Ätten immatrikulerades på finska riddarhuset
1818 och utslocknade i Sverige 1872.
C.

1) Robert Olof L., finländsk tidningsman
och politiker (1835—82), inträdde som ung i

militärtjänst men drevs
snart av sitt
patriotiska sinnelag och
litterära intresse in på
tidn.-mannabanan.
Då ”Helsingfors
dagblad” 1862
grundades, blev L. dess
redaktionssekreterare
och från 1865 dess
huvudred. Hans
journalistiska
verksamhet präglades av en
liberal-konstitutionell
anda, han försvarade frihandeln,
bekämpade den teologiska dogmatismen och intog i
språkfrågan en medlande ståndpunkt. L. deltog
även verksamt som led. av ridderskapet och
adeln i lantdagarna 1863—82.
E.Ed.

2) Rolf Heribert Hjalmar L., den
föregåendes brorson, finländsk filosof (f. 1874), docent

vid Helsingfors univ.
1906, sedan 1929 prof.
i Åbo. L:s första
vetenskapliga skrift,
”Moralens väsen”
(1900), följdes av
gradualavh. ”Das
Gefühlsproblem” (1905).
I sitt följ. förf.-skap
har L. rört sig efter
dessa arbetens linjer
och företrädesvis
sysslat med etiska,
estetiska och
psykologiska spörsmål, vilka han behandlat från
utpräglat naturalistisk ståndpunkt. Nyare
psykologiska strömningar, t.ex. psykoanalys och
behaviorism, ha av L. omfattats med stort
intresse. Som essayist har L. framträtt med saml.
”Invita Minerva” (1918) och ”Fransk livssyn”
(1931), som genealog har han i det omfattande
arbetet ”Ur en Värmlandssläkts öden” (1919)
utforskat den egna släktens hävder. Bland L:s
talrika övriga skrifter märkas ”Den platoniska
kärleken” (1915), ”Om konst och konstnärer”
(1924), ”Vad vi kunna veta om själen” (1928),
”Xantippa och annat om man och hustru”
(s.å.).
D.R.

Lagerbring, från den gamla skånska
lärdomssläkten Bring (se d.o.) utgrenad ätt, med
nedannämnde L.1) adlad 1769. L.2) blev friherre
1813, greve 1818 men avled barnlös. En
brorson till L.1) adopterades L. 1772 och var far till
L.3), som 1815 upphöjdes i friherrligt stånd.
C.

1) Sven L., före adlandet Bring,
historiker (1707—87), student i Lund 1720,

juris adjunkt 1731,
akademisekreterare
1741, prof. i historia
1742, jur. d:r 1751,
led. av Lovisa Ulrikas
Vitterhetsakad. 1754,
ständigt tjänstledig
från professuren för
vetenskapligt arbete
1770, kansliråd s.å.
— L. är utan
gensägelse den
intressantaste bland
1700-talets sv.
historieskrivare. Som kritiker är han huvudet högre än
alla sv. samtida och fullt jämförlig i många
stycken med utlandets främsta. Även som
historisk berättare och stilist intar han i viss
mån en särställning i sin tids Sverige.

Över juridiken kom L. till
historieforskningen, vilket säkerligen ej varit utan betydelse för
hans utveckling som historiker, i sht som hans
lärare i rättsvetenskap var den nyktre och
kritiske Nehrman-Ehrenstråle, Lunds
berömdaste jurist under 1700-talet. Under den tid,
L. vistades i Stockholm som informator
i det v. Fersenska huset — han blev
därigenom lärare för den senare så ryktbare
hattchefen Axel v. Fersen d.ä. —, drogs hans
håg alltmer över till historien. Under
forskningar i Riksarkivet och Antikvitetskollegiet
lade han grunden till den samling av historiska
aktstycken, som senare kom att utgöra
grundvalen för hans ”Swea rikes historia”. Även
för utformningen av L:s syn på den sv.
historien torde Stockholmsvistelsen ha haft
betydelse — den sammanföll med tiden för
hattpartiets tillkomst och de ökade partistriderna.
— Särsk. den första delen av L:s prof.-tid
utmärkes av en omfattande produktion av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>