Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 739-740 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lago Maggiore (Lago Verbano) - Lagomys - Lagonosticta - Lagophthalmus - Lagopus - La Gorce, Pierre - La Gorge-Meillet - Lagos (Nigeria) - Lagos (Portugal) - Lagosta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lago Maggiore med Isola dei Pescatori.

trivas bra. — Litt.: W. Hörstel, ”Die
Oberitalienischen Seen” (2 Aufl. 1925).
J.C.

Lagoˊmys, gnagarsläkte, se Pipharar.

Lagonostiˊcta, fågelsläkte, se
Vävarfinkar.

Lagophthaˊlmus, med., kallas det tillstånd, då
ögonlocken ej helt kunna täcka ögat. L. beror
på exophthalmus, på förlamning, ärrbildning
el. defekt (tumör, skada) i ögonlocken. Genom
uttorkning skadas hornhinnan.
Mi H.

Lagoˊpus, fågelsläkte, se Ripsläktet.

La Gorce [lagåˊrs], Pierre François
Gustave de, fransk historiker (f. 1846), jur. d:r
1869, deputerad 1876—80 (konservativ), medl.
av Franska akad. 1914. L.G. har framträtt ss.
synnerligen produktiv historiker med
Frankrikes historia efter 1789 ss. specialitet. Bland
hans skrifter märkes ”Histoire du second
empire” (7 bd, 1894—1905).
B.

La Gorge-Meillet [lagåˊrž-mäjäˊ], ort i dep.
Marne, Frankrike, fyndplats för den rikaste
hittills kända vagngraven från tidig
La Tène-tid. Utsträckt på en tvåhjulad stridsvagn, var
den döde jordad under flat mark och försedd
med gravgods av vapen, redskap, smycken, kärl
av brons och lergods samt rikligt med
matvaror. Närmare jordytan låg ett andra skelett,
vilket ansetts härröra från en tjänare, som fått
följa sin herre i graven (se pl. till
La Tène-kulturen). — Litt.: J. Déchelette, ”Manuel
d’archéologie préhistorique”, 2:3 (1914).
G.Em.

Lagos, huvudstad i Nigeria, vid
Beninbukten; 126,108 inv. (1931), därav o. 500 européer;
25 % kristna, 53 % muhammedaner.
Huvuddelen av L. ligger på en sidlänt ö i L.-lagunen
och står genom broar i förbindelse med ön
Iddo och fastlandet. Genom stora och dyrbara
hamnanläggningar, påbörjade 1908, har L.
blivit Övre Guineakustens förnämsta hamn och är
utgångspunkt för järnvägen till Kano. L. har
vackra offentliga byggnader och är säte för en
anglikansk biskop.
M.P.

L. upptäcktes av portugiserna, som
uppkallade det efter L. i portugisiska prov. Algarve.
L. var ett betydande centrum för slavhandeln,
då engelsmännen köpte det 1861. 1866
förenades det med Sierra Leone, 1874—86 hörde det
till kronkolonien Guldkusten, 1886—1906 hade
det egen administration, förenades därpå med
Syd-Nigeria för att 1914 uppgå i Nigeria (se
d.o.).
P.Dhl.

Lagos, stad i prov. Algarve, på Portugals
sydkust; 9,888 inv. (1930). L., som har en rymlig
och väl skyddad hamn, var under
1400—1500-talen utgångspunkt för flera upptäcktsresor.
Betydande sardinfiske. Vid jordbävningen 1755
förstördes staden delvis.
M.P.

Lagosta, dalmatisk ö, tillhörande prov. Zara,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>