Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 741-742 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagosta - Lagostomus - Lagostrophus - Lagothrix - Lagrad bergart - La Grange, Charles Varlet - Lagrange, Joseph Louis (Guiseppe Louigi) - Lagrange, Joseph Marie (Albert Marie Henri) - La Granja - Lagregler el. lagspråk - Lagreligion - Lagrelius, Axel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Italien; med kringliggande småöar 53 kvkm.,
1,400 inv. (1931). Staden L. har hamn och
flygstation.
M.P.

Lagoˊstomus, gnagaresläkte, se Viscacha.

Lagoˊstrophus, se Känguruer.

Lagothrix, apsläkte, se Ullapor.

Lagrad bergart, se Bergart.

La Grange [lagrãˊž], Charles Varlet,
fransk skådespelare (1639—92), se
Frankrike, sp. 137.

Lagrange [lagrãˊž], Joseph Louis
(Guiseppe Louigi), fransk matematiker av

italiensk börd (1736—
1813). Redan vid 19
års ålder meddelade
L. till Euler, den
tidens främste
matematiker, en ny
lösning av det s.k.
isoperimetriska
problemet (se d.o.) inom
variationskalkylen.
Tidigt blev han
utnämnd till prof. vid
artilleriskolan i
Turin. Vid denna tid
grundade han med några medarbetare ett
vetenskapligt sällskap (sedermera ombildat till
akad.) för utgivande av vetenskapliga skrifter
(av vilka 5 bd ”Miscellanea Societatis
Taurinensis” utkommo med betydande bidrag av
honom själv). Då Euler avgick som president för
Berlinakad:s naturvetenskapliga avd., kallades
L. av Fredrik den store till hans efterträdare,
varefter L. tillbragte 20 av intensivt
vetenskapligt arbete fyllda år i Berlin. Efter Fredrik den
stores död flyttade L. till Paris, där hans
forskningsarbete dock på gr. av de oroliga
förhållandena och följderna av föregående
överansträngning kom igång först sedan han (1794)
blivit prof. vid École polytechnique. Av
Napoleon erhöll han hedersbetygelser, bl.a. blev han
utnämnd till senator och adlad. — L. är en av
1700-talets främsta matematiker. Hans
verksamhet kan sägas bilda avslutningen på den
period av stark utveckling, som följde
upptäckten av infinitesimalkalkylen; för den följ.
utvecklingen krävdes nya idéer och mera
kritiska banor. L. sökte ge differentialkalkylen en
ny grundval; han fann ett uttryck för resten i
den Taylorska serien och en viktig
interpolationsformel. Han har grundat
variationskalkylen och fullkomnat teorien för
differentialekvation (särsk. i fråga om singulära lösningar,
lineära och vissa partiella differentialekvationer).
Ekvationsläran har han riktat med
lösningsmetoder och allmänna synpunkter; till talteorien
har han lämnat betydande bidrag. Mekaniken
har han utvecklat ur principen om de virtuella
hastigheterna. I astronomien har han
behandlat störningsproblemet och frågan om
planetsystemets stabilitet. — Bland L:s publikationer
märkas: ”Essai d’une nouvelle méthode pour
déterminer les maxima et minima des formules
intégrales” (i ”Miscellanea philos-math.
Societatis privatæ Taurinensis”, 2, 1762), ”Théorie
des fonctions analytiques” (1798), ”Leçons sur
le calcul des fonctions” (1801), ”Mécanique
analytique” (1788). Hans arbeten ha samlats och
utgivits av J. A. Serret och G. Darboux (14 bd,
1867—92).
H-r.

Lagrange [lagrãˊž], Joseph Marie
(munknamn, eg. Albert Marie Henri), fransk
katolsk teolog (f. 1855), dominikanmunk, prof. i
N.T:s exegetik vid den av honom 1890
grundade École biblique i Jerusalem, led. av
påvliga bibelkommissionen 1902. Ss. exeget
företräder L. en så radikal kritisk ståndpunkt, som
kyrkans dogma tillåter. L. grundade jämte P.
H. Batifoll (se denne) ”Revue biblique” 1892.
S.N.

La Granja [-χa], spanskt kungaslott i den lilla
staden San Ildefonso, på n. sidan av Sierra de
Guadarrama, s.ö. om Segovia. Det är pittoreskt
beläget och omgivet av stora parker med
monumentala vattenkonster i stil med Versailles.
Det uppfördes i st.f. en äldre anläggning, varav
inre gården kvarstår, på 1700-talet i klassicistisk
(palladiansk) barock efter planer av F.
Ardemans.
E.W.

Lagregler el. lagspråk, lagar och
rättssynpunkter i ordspråksform i muntlig tradition.
Dylika l. kunna ha prosaisk sentensform, ss.
”Bättre fria tio skyldiga än fälla en oskyldig”,
”Ultra posse nemo obligatur”, men ha ofta
rytmisk form och stav- el. slutrim, ss. ”Bättre fria
än fälla”, ”Hälaren är ej bättre än stjälaren”,
”Testis unus, testis nullus”. Sammanhang med
gamla lagformler är väl ofrånkomligt men är
ej närmare undersökt. Även våra gamla lagar
ha näml. ofta rytmiska och rimmade formler för
att underlätta minnet, ss. ”Gånge hatt till och
huva från”. I många fall kunna l. betecknas
som ett slags sammanfattningar av gällande lag
el. rättsåskådning. Jfr Ordspråk.
v.S-w.

Lagreligion [-lioˊn el. -ligioˊn], se Lag 4).

Lagreˊlius, Axel, överintendent (f. 16/7 1863),
anställd vid Generalstabens litografiska anstalt
1883, t.f. föreståndare 1894, ord. 1898,
hovintendent 1907, överintendent 1920, verkställande
direktör i A. Börtzells tryckeri a.-b., Cederquists
grafiska a.-b. och Jacob Bagges sedeltryckeri, en
av initiativtagarna till och v. ordf. i A.-b.
Sveriges litografiska tryckerier; generalkonsul för
Finland 1924; fil. hedersd:r i Uppsala 1927;
skattmästare i bl.a. Kinakommittén (se d.o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>