Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lalli - Lally-Tolendal, 1. Thomas Arthur - Lally-Tolendal, 2. Gérard de - Lalo, Édouard - La Luz - Lama (tyg) - Lama, Lamadjur - Lama (munk) - Lamaism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LALLI
Erik Lallerstedt: Motala missionskyrka.
Lalli, se Henrik den helige, sp. 1,088.
Lally-Tolendal [lali’-tålädaT]. 1) Thomas
Arthur, greve av L., baron av T., fransk
militär (1702—66), av irländsk börd, deltog i
polska och österrikiska successionskrigen, under
vilket senare han i slaget vid Fontenoy (1745)
gjorde en betydelsefull insats; 1748 fransk
fältmarskalk. 1756 sändes L.-T. till Indien ss.
överbefälhavare för de franska stridskrafterna
i kampen mot engelsmännen. L.-T.
misslyckades fullst. i sina försök att hävda de franska
intressena; han besegrades avgörande av Sir
Eyre Coote (se denne) vid Wandiwash (1760),
måste 1761 uppgiva Pondichéry och fördes ss.
krigsfånge till England. Återsänd 1764,
anklagades L.-T. för högförräderi, dömdes till döden
och avrättades 1766. Efter ihärdiga
ansträngningar av L.-T :s son med bistånd av bl.a.
Voltaire upphävdes dödsdomen 1778, men den
sattes åter i kraft av parlamentet i Rouen
1784. C.F.
2) Trophime Gérard de L.-T., den
föregåendes son, markis, politiker (1751—1830),
ämbetsman. 1789 deputerad till adelsståndet,
framträdde L.-T. här ss. en av den moderata
högerns mest framstående representanter.
Anhängare av ett tvåkammarsystem och av
kungens absoluta veto, emigrerade han 1789.
Under konsulatet återvände L.-T. till Frankrike
och blev efter restaurationen pär. B.
Lalo [lalå’], Édouard Victor Antoine,
fransk tonsättare (1823—92), av spansk
härkomst, fick sin utbildning vid konservatoriet
i Paris. För vår tid torde L. huvudsaki. vara
känd genom sin ”Symphonie espagnole”, en
violinkonsert med orkester. Han har dessutom
komponerat operan ”Le roi d’Ys”, baletten
"Namouna”, senare omarbetad till
orkestersvit, kammarmusik, sånger m.m. N.B.
La Luz, se Las Palmas.
Lama kallas flera sorters lösa, flanellartade,
kyprade kardullstyger, som användas som
foder. I.
Lama, Lamadjur, se Kameldjur.
Lama (tibetanska, ”den upphöjde”), urspr.
namn på abbotar i lamaistiska kloster, sedan
även på vanliga munkar. De förnämsta 1. äro:
Dalai 1. (se d.o.) i Lhasa, Tashi 1. (se d.o.)
i Tashi-lunpo samt 1. i Urga och Peking. Jfr
L a m a i s m. Th.P.
Lamai’sm (av tibetanska lama, se d.o.),
beteckning för den form av buddism, som
utvecklats i Tibet och Mongoliet. Buddismen
infördes i Tibet o. 650 e.Kr. men vann ej fast
fot förrän 747, då från Indien inkallades en
lärare, Padmakara el. Padmasambhava, som 2
år senare organiserade det första klostret,
Sam-ya, s.ö. om Lhasa. Padmasambhava var
anhängare av en mahayanistisk buddism, som
rönt inflytande både från yoga-sekter av
mysti-cistisk riktning och från extatiska,
Qiva-dyr-kande sekter. Denna buddism blandades med
Tibets gamla folktro, en primitiv schamanism
med dyrkan av andar, bergdemoner o.d., och
med rikt utvecklat trolldomsväsen. Denna
folktro kom i huvudsak att leva kvar i 1. och
betecknar fortfarande en sida av denna. Å andra
sidan uppstod i Tibet ett klosterväsen utan
motstycke, tidvis med verkliga religiösa och
litterära intressen (bl.a. översattes den
buddistiska kanon till tibetanska) men småningom
under allt större förfall. Redan på 800-talet
blev buddismen statsreligion, klostren fingo
jordegendomar, och till sist var en stark
hierarki utbildad. Denna fulländades, i det att
Khu-bilai khan (se denne), till ersättning för att han
kröntes till kinesisk kejsare, förordnade laman
i klostret Saskya på gränsen till Nepal till
ledare för kyrkan i v. Tibet. Då det mongoliska
kejsardömet fallit, sökte den kinesiska
politiken i Tibet uppmuntra andra kloster mot
Saskya, men ”reformationen” av 1. kom från
inhemskt håll. Reformator blev en munk
Tsung-kha-pa (o. 1400) från Lhasa, vilken
förbjöd munkars äktenskap, införde strängare
klosterregler o.s.v. Efter munkdräkten, en gul
mössa, kallas denna nya ordning ”den gula
kyrkan” i motsats mot den föregående ”röda
kyrkan”, av vilken sekter ännu finnas kvar.
Sedan dess är Lhasa med Dalai lama (se d.o.)
hierarkiens politiska medelpunkt, medan den
religiösa verksamheten mera varit knuten till
klostret Tashi-lunpo, n.v. om Lhasa. — L.
kännetecknas framförallt av den utbredda
dyrkan av Buddhas olika inkarnationer (se d.o.),
spec. Avalokite^vara (se d.o.). L. har en rikt
utbildad kult med rökelse, radband o.d. En
egendomlighet är de s.k. bönekvarnarna (se
d.o.) och den i bönen ständigt upprepade for-
— 767 —
— 768 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
