Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lambert, John - Lambert, Johann Heinrich - Lambertska teoremet el. Lamberts ekvation - Lambertsnöt - Lambert-Wenman, Jonas Berntsson - Lambèse - Lambeth - Lambethkonferenser - Lamboy, Wilhelm von - Lambrekäng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAMBERT
mentets sida och blev 1643 överste. I
tvisten mellan armén och parlamentet tog L.
livlig del. Han bidrog
väsentligt till
segrarna vid Dunbar (1650)
och Worcester (1651).
Från 1652 ställde
han sig i opposition
till rumpparlamentet,
slöt sig efter någon
tvekan till Cromwell
och yrkade t.o.m. på
att denne skulle
antaga konungatiteln.
Sedermera bröt L.
med Cromwell och
drog sig 1657 tillbaka till privatlivet. Efter
Cromwells död genomdrev L. 1659
rumpparla-mentets återinkallande, nedslog s.å.
rojalister-nas restaurationsförsök men råkade därpå i
konflikt med parlamentet och upplöste det. Vid
Monks framryckning övergavs L. av sina
soldater. 1662 fängslades han och hölls fången
till sin död. P.S.
La’mbert, Johann Heinrich, tysk
(schweizisk) matematiker, fysiker, astronom
och filosof (1728—77), f. i den dåv.
schweiziska staden Mühlhausen, 1764 Oberbaurat i
Berlin. Bland L:s arbeten, som utmärka sig
för på den tiden ovanlig stränghet i
bevisföringen och innehålla en rikedom av
originella och fruktbärande tankar, kunna nämnas:
”Freie Perspektive” (1759), en av de första
systematiska framställningarna av
perspektivläran. ”Photometria” (1760) är av
grundläggande betydelse för fotometrien. I
”Insignio-res orbitæ cometarum proprietates” (1761)
här-ledes den efter L. uppkallade satsen om
kometbanor. Han visade (1767), att de för
matematiken viktiga talen e och zr (jämte vissa
av deras potenser) äro irrationella tal, ett
resultat, som sedan utvidgats av Hermite och
Lindemann. I ”Anmerkung und Zusätze zur
Entwerfung der Land- und Himmelscharten”
(1772) inför han yttrogna kartprojektioner. —
I sitt filosofiska huvudarbete ”Neues Organon”
(1764) gav L. en framställning av logikens och
den allmänna vetenskapslärans grundproblem.
Som kunskapsteoretiker tillhör han Kants
närmaste föregångare. Utmärkande för L. som
logiker är särsk. hans strävan att giva denna
vetenskap geometrisk åskådlighet. H-t;G.A.
Lambertska teoremet el. L a m b e r t s
ekvation är en av Keplers andra lag härledd
sats ang. kometbanor och utsäger, att tiden
för genomlöpandet av en båge i banan endast
beror av (om banan är en parabel) kordans
längd och summan av linjerna från dess
ändpunkter till solen. H-r.
Lambertsnöt, bot., se Hassel.
Lambert-Wenman, Jonas Berntsson,
legendarisk arvlåtare (o. 1665—o. 1732),
köp-mansson från Umeå, reste o. 1690 utomlands
och lär ss. kapare i holländsk tjänst och
plan-tageägare i brittiska Guayana ha samlat en
ansenlig förmögenhet, vilken L:s syskonbarn och
dessas numera otaliga ättlingar alltsedan 1740
gång efter annan sökt komma i besittning av.
Efter hand har arvet i folkfantasien vuxit till
milliardbelopp (jfr C. J. L. Almquists
”Smaragdbruden”). — Litt.: O. Högberg,
”Lambertska milliarden” (1916); N. östman,
”Lambertska arfvet” (1917). C.V.J.
Lambèse, se Lambæsis.
Lambeth [läTnbap], förvaltningsdistrikt
(metropolitan borough) i London, vid Thames,
mitt emot Westminster; 296,162 inv. (1931).
Lambeth palace är sedan
1200-ta-let ärkebiskopens av Canterbury residens. L.
är känt för sin lerkärlsindustri. 4 broar,
däribland Lambeth bridge, leda över floden.
M.P.
Lambethkonferenser [lä’mbap-] kallas möten
mellan den anglikanska kyrkans biskopar,
hållna i Lambeth palace i London, ärkebiskopens
av Canterbury residens. Den första L. hölls
1867. På dessa möten diskuteras kyrkans
ställning till olika religiösa och samhälleliga frågor
av aktuellt och praktiskt intresse (ss.
socialism på L. 1888, tro och vetenskap 1908, om
kyrkans enhet och om krig och fred 1930).
Mötesresolutionerna avse icke att vara
bindande beslut utan endast att ss. en biskoplig
opinionsyttring ge ledning i de frågor, som
behandlats. — Litt.: S. Dark, ”The Lambeth
conferences” (1930), ”The six Lambeth
con-ferences 1867—1920” (s.å.). S.N.
Lamboy [läbpa’], Wilhelm von, 1634
friherre, 1649 greve, österrikisk krigare (d. 1659),
härstammade från Nederländerna, först i spansk
krigstjänst, 1621 kejserlig överste, 1634
generalmajor, belägrade 1636 förgäves det av Ramsay
tappert försvarade Hanau, slog fransmännen
1640 vid Arras och 1641 vid Marfée och
utnämndes därför till fälttygmästare, men blev
1642 slagen och fången nära Kempen. 1645
fältmarskalk, kämpade L. från 1647 som
överbefälhavare i westfaliska kretsen mot hessarna
och Königsmarck. P-S.
Lambrekä’ng (fra. lambrequins), hjälmtäcke,
ett ofta brokigt färgat täcke, som bars över
den medeltida hjälmen. L. har även liknande
heraldisk betydelse (jfr Heraldik). L.
betecknar även en ofta tofs- el. fransprydd, i
jämna uddar utskuren, stel kappa kring en bal-
— 775 —
— 776 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
