Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lameth, 2. Alexandre de - La Mettrie, Julien Offray de - Lamhet - Lamhult - Lami - Lami, Eugène Louis - Lamia (stad) - Lamia (skalbaggar) - Laminaria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LA METTRIE
2) Alexandre Théodore Victor de L.,
den föregåendes bror, greve,
revolutionspoliti-ker (1760—1829), deltog liksom brodern i
nordamerikanska frihetskriget, valdes 1789 till
adels-deputerad och anslöt sig till
nationalförsamlingens vänster; jämte Barnave var han denna
grupps mest bemärkte gestalt, bekant för sina
våldsamma angrepp mot Mirabeau.
Revolutionens fortskridande radikalisering medförde,
att L. kom att framträda alltmer som
moderat, och han emigrerade 1792. Han återvände
till Frankrike under konsulatet; under
restaurationstiden tillhörde han oppositionen. L.2)
var den mest betydande av ”bröderna L.” B.
La Mettrie [lamätri’], Julien Offrayde,
fransk filosof och läkare, (1709—51). en av [-huvudrepresentanterna-]
{+huvudrepresentanter-
na+} för den franska
upplysningens
materialistiska tankeströmning. L:s
filosofi sammanhänger
nära med hans
medicinska skolning;
han hade varit den
berömde
Leidenfors-karen Boerhaaves
lärjunge och
behärskade i hög grad sin
tids fysiologiska
ve
tande. I sitt första arbete, ”Histoire naturelle
de Fåme” (1745), utvecklade han grunddragen
av den strängt naturvetenskapliga psykologi,
som han senare framlade i sitt
uppseendeväckande arbete ”L’homme machine” (1748). Han
träder där i bestämd opposition mot varje
form av metafysisk spekulation och hävdar
sinnesiakttagelsen som den enda säkra
kunskapskällan: ”Sinnena, se där mina filosofer”.
Människan är endast ett naturväsen, och inga
skarpa gränser skilja henne från de övriga
djuren. Våra själsyttringar äro helt beroende
av de fysiologiska processerna. Som
moralfilosof företräder L. en utpräglad lyckoetik
under häftig polemik mot asketiska livsideal
(”L’art de jouir”, 1751). G.A.
Lamhet, se Förlamning.
Lamhult, stationssamhälle på gränsen mellan
Jönköpings och Kronobergs län, i Aneboda och
Hjälmseryds socknar, vid S. stambanan; 527
inv. (1931). Träindustri. J.C.
Lami (Lami’i, eg. Mahmüd ben Osmän),
turkisk diktare (d. 1532 el. 33). L. var starkt
influerad av den persiske poeten Djami och av
sufismen. Han är känd som den turkiska
litteraturens mest mångsidige skald under
blomst-ringstiden 1453—1600. Ss. prosaist är L.
framförallt översättare och omarbetare av Djami.
Hans poetiska produktion omfattar bl.a. en
Divän (10,000 vers), hans mest bekanta verk,
jämte episka dikter, som framförallt behandla
persiskt sagostoff och bland vilka kunna,
nämnas Visa ü- Rämin, Vämik ü- ’Azrä och
Fer-hädnäme. G.Jg.
Lami’, Eugène Louis, fransk konstnär
(1800—90), ägnade sig, ss. lärjunge till Horace
Vernet, åt bataljmåleriet men övergick, under
inflytande från Bonington, till genremåleriet i
akvarell, vari han uppnådde stor skicklighet,
liksom i litografien. E.W.
La’mia, grekisk stad i Thessalien (nomos
Phthiotis och Phokis, det antika landskapet
Lamia.
Malis), nära Maliska viken vid järnväg och
den s.k. Atalåntekanalen; 15,357 inv. (1932).
L. har fått sin ryktbarhet i samband med det
s.k. lamiska kriget, som blev en följd
av den resning, en del grekiska stater företogo
vid ryktet om Alexander den stores död 323,
då atenaren Leosthenes med förenade styrkor
ryckte in i Thessalien och i L. belägrade den
av Alexander tillsatte riksföreståndaren
Anti-patros. Denne blev snart undsatt, och
Leosthenes blev slagen vid Krannon 322. V.V.
La’mia, skalbaggsläkte, se V i d e b o c k.
Lamina’ria, ett släkte brunalger (se d.o.) av
fam. Laminaria’ceæ, innefattande stora,
läder-artade havsalger med en flerårig, stamliknande
undre del, fäst vid underlaget med greniga,
rotlika hapterer (se d.o.) och i spetsen bärande
en bladlik skiva, som från en basal,
interkal-lär tillväxtzon årl. förnyas. Vid västkusten
förekomma 3 arter. L. sacchari’ na,
bladtång, har lansettlik, i kanten vågig skiva. L.
digita’ta, fingertång (färgpl. Alger 1:11),
har skivan i spetsen delad i sabelliknande
flikar, nedtill rundad och stammen jämn. Hos
L. Clousto’ni är skivan likaledes flikad men
vid basen njurlik och stammen grövre och
skrovlig. Bladtången innehåller mannit och
an
— 779 —
— 780 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
