Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laminaria - Laminariastift, remtångstjälk - Laminär strömning - Lamiska kriget - Lamium - Lamm - Lamm, släkt - Lamm, 1. Oscar - Lamm, 2. Herman - Lamm, 3. Carl Robert - Lamm, 4. Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAMM
vändes till kreatursfoder, i Kina och Japan som
födoämne. O.Gz.
Lamina’riastift, Stipes lamina’riæ,
rem-t å n g s t j ä 1 k, den stamliknande delen av
brunalgerna Lamina’ria Clousto’ni och L.
digi-ta’ta, som genom svarvning och polering givits
en cylindrisk form. I beröring med fuktighet
sväller 1. till 5 gånger sin volym och har haft
användning i veterinärpraktiken för utvidgning
av sårkanaler. J.H.
Laminä’r strömning, en vätskas strömning
under frånvaro av virvlar. L.s. uppstår t.ex., då
en vätska långsamt får strömma genom ett
smalt rör. De olika vätskeskikten glida därvid
förbi varandra utan att blandas. Motsatsen till
l.s. är turbulent strömning, då virvlar
uppkomma, vilket i allm. inträder, så snart
strömningshastigheten överskridit ett visst
kritiskt värde. N.R-e.
Lamiska kriget, se L a m i a.
La’mium, växtsläkte, se Plistersläktet.
Lamm, benämning på fårens ungar.
L. som kristen symbol utmärker dels
Kristus själv, ”Guds lamm” (se A g n u s D e i), dels
församlingen ss. föremål för den gode Herdens
(se d.o.) omsorger. Denna symbol förekommer
redan på 300-talet och brukas alltjämt ofta i
den kyrkliga konsten (J. Skovgaard).
Kristus-lammet bär ofta ett kors el. en korsfana. L.
Lammet tillbedes. Miniatyr i ”C.)dex aureus”
från S:t Emmeran. 800-talet. Staatsbibliothek,
München.
är attribut hos Johannes döparen samt — ss.
symbol för oskuld och tålamod — hos den
heliga Agnes och Joakim. Det mystiska 1., från
vilket en blodstråle utgår (Joh. upp. 7:9), är
framställt t.ex. å Gentaltaret. E.W.
Lamm, sv.-judisk släkt, stammande från
Altona, därifrån tre bröder mot 1700-talets slut
överflyttade till Stockholm och blevo stamfäder
för var sin släktgren. Syster till L.2) är E
m-ma Amalia Zorn (f. 30/4 1860), änka efter
konstnären Anders Zorn. C.
1) Oscar Ludvig L., industriman (1848—
1930), avlade bergsingenjörsexamen 1873,
samarbetade med G. De Laval 1878—83, direktör
för A.-b. Separator 1883—86 och för Nya a.-b.
Atlas 1887—1909, kvarstod efter detta bolags
uppgång i A.-b. Atlas-Diesel 1917 i dettas
styrelse. T.E-r.
2) Herman Fredrik L., den
föregåendes kusin, affärsman, politiker (1853—1928),
drev i Stockholm omfattande
grosshandels-rörelse med manufakturvaror till 1921,
innehade även Brunkebergsmagasinet till s.å.
1900—23 var L. en av Stockholms
inflytelserikaste kommunalmän. Han tillhörde från 1910
F.k. (liberal) och var där en följd av år led.
av Statsutskottet. L. blev 1919 v. talman och
1922 l:e v. talman. T.E-r.
3) Carl Robert L., den föregåendes
kusin, konstsamlare (f. 4/s 1856), var elev vid
Tekniska inst. och verkade därefter som
ingenjör, 1881—1904 direktör vid Ludvigsbergs
verkstad. 1902 inköpte L. Näsby slott vid
Djursholm, som han utvecklade till en
mönstergård och dit han senare flyttade sina
betydande samlingar av konst och konstindustri,
vapen, silver, keramik, textilier och en
tavel-samling, som utom sv. konstnärers (särsk.
Roslins) verk även upptog arbeten av Rembrandt,
Rubens, van Dyck m.fl. Samlingen skingrades
delvis (997 n:r) vid auktion i New York 1923.
G.V.
4) M a r t i n L., son till L.2),
litteraturhistoriker (f. 22/ø 1880), efter studier i Uppsala
under H. Schück fil.
d:r och docent där
1908, prof, i
litteraturhistoria vid
Stockholms högsk. 1919.
L. har med stor
målmedvetenhet ägnat
sig åt att utforska
det sv. 1700-talets
litteratur och kulturliv
och framstår som
dess förnämste
kännare f.n. Av de
betydande monografi-
— 781 —
— 782 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
