Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lamm, 4. Martin - Lamm, 5. Erik - Lammasch, Heinrich - Lammers, Thorvald - Lammgam - Lammskinn - Lammull - Lamna, Lamnidæ - Lamniinæ - Lamond, Frederick - Lamont, Johann von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAMMASCH
erna ”Olof Dalin” (1908), ”Johan Gabriel
Oxenstierna” (1911) och ”Swedenborg” (1915)
kunna särsk. de två sistn. betraktas som förstudier
till huvudverket ”Upplysningstidens romantik”
(2 bd, 1918—20), en allsidig undersökning av
den mystiskt sentimentala underströmningen i
sv. 1700-talslitteratur. Ett suppl. därtill har L.
givit i den kortfattade allmänna översikten
”Andliga strömningar under upplysningstiden”
(i ”Norstedts världshistoria”, 10, 1930). Sina
studier av den förromantiska strömningen har
han på vissa punkter fullföljt in på den eg.
romantikens område, bl.a. med en
grundläggande avh. om C. J. L. Almquists
ungdomsdiktning (i ”Samlaren”, 1915). Ett vetenskapligt
studium av Strindberg har han också
grundlagt med ”Strindbergs dramer” (2 bd, 1924—
26). Bland hans övriga skrifter märkes en
”Minnesteckning över August Blanche” (1931).
L. är en vetenskapsman, som med grundlig
historisk lärdom förenar estetiskt sinne och
psykologisk insikt och som därtill har en klar
och levande framställning. Hans arbeten ha
i icke ringa grad varit mönstergivande för
modern sv. litteraturforskning. — Starkt
teater-intresserad, utsågs L. 1933 till ordf, i en
kommitté för teaterfrågans ordnande. Han blev
medl. av Sv. akad. 1928. A.W-n.
5) Erik L., den föregåendes bror,
bankman (f. 30/5 1890). Efter anställning vid olika
utländska bankirfirmor, bl.a. hos L. J. Hambro
& son, London, 1910—14, knöts L. till
Stockholms handelsbank, som senare övergick till
Sv. handelsbanken, där L. blev direktör 1921.
När 1933 en v. riksbankchefs-post inrättades,
blev L. dennas förste innehavare. T.E-r.
La’mmasch, Heinrich, österrikisk jurist
och politiker (1853—1920), prof. 1885 i
Innsbruck, 1887 i Wien i
straffrätt och
internationell rätt. Sedan
1899 medl. av
herrehuset, sedan 1900 av
Internationella
skiljedomstolen i Haag,
framträdde L. som
en av Europas
ledande fredsvänner. I
nära personligt
förhållande till
tronföljaren Frans
Ferdinand, sedermera till
kejsar Karl, torde L. ha spelat en betydande
roll i det tysta. Motståndare till Vilhelm II och
alliansen med Tyskland, arbetade han under
världskriget först för samförståndsfred, sedan
för österrikisk separatfred. n/n 1918 måste L.
ss. dubbeliiionarkiens sisfe ministerpresident
kontrasignera en proklamation, som de facto
innebar kejsarens abdikation. — Litt.: Biogr.
av Marga L. & H. Sperl (1922). Th.
Lammers, T h o r v a 1 d Amund, norsk
operasångare (basbaryton), sånglärare och dirigent
(1841—1922). L. blev 1865 jur. kand, och
utbildade sig i sång hos Arlberg i Stockholm
(1870) och Lamperti i Milano (1871—74) samt
uppträdde på flera italienska operascener. 1874
—77 var han anställd vid operan i Kristiania
och uppträdde 1877 i Stockholm, 1878 i
London. L. stiftade 1879 Korforeningen i
Kristiania, 1902 Cæciliaforeningen och dirigerade 1880
—84 Haandværkerforeningen. Han var en
synnerligen framstående kördirigent, sånglärare
och sångare; särsk. förtjänstfullt var hans
framförande av gamla norska folkvisor. L. utgav
”Store musikere” (1912). V.F.
Lammgam, fågelart, se S k ä g g a m.
Lammskinn, utan ull, nappagarvat el.
vitgar-vat, användes till handskar. L. med ull,
framförallt sibiriska 1., användas till enklare
pälsverk. Jfr P e r s i a n. S.H-g.
Lammull är finare, i allm. rakare och
kortare än fårull. Den betingar även högre pris,
varför den vid klippningen packas i särsk.
säckar. Första gången klippas lammen vid 8
mån. Bagglammens ull är något grövre än
tacklammens, men efter kastreringen blir den åter
finare. Även inom pälsindustrien kommer
lammpälsen till användning. Särsk. dyrbar är
karakullammets päls, i vilken ullhåren bilda
täta, vågiga, glänsande, svarta lockar el.
spiraler, som sluta tätt intill kroppen. Alltefter
lockarnas form och storlek skiljer man i
handeln mellan ärt-, bön-, valnöts- och rörtypspäls.
Jfr U 11. H.Fqt.
Lamna, LaTnnidæ, haj-släkte, resp, -fam., se
Håbrandshajar.
LamniFnæ, skalbaggsgrupp, se
Vävarbockar.
Lamond [läTnand], Frederick, skotsk
pianist och tonsättare (f. 1868), lärjunge av
bl.a. Bülow och Liszt. L. har under sin
verksamhet som konserterande pianist särsk. gjort
sig känd som framstående Beethoven-tolkare.
Han har komponerat uvertyren ”Aus dem
schottischen Hochlande”, en symfoni m.m. N.B.
Lamont [lamå’i)], J o h a n n von, tysk
astronom (1805—78), 1835 observatör vid
observa-toriet i Bogenhausen, München, 1852 prof, i
astronomi vid univ. i München. L. har utfört
bestämning av positioner för över 30,000
stjärnor, publicerade i ”Erstes Münchener
Stern-verzeichniss” (1890). L. har också utfört
viktiga jordmagnetiska undersökningar. M-t.
— 783 —
— 784 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
