Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Morgue - Lamoricière, Louis - La Motraye, Aubry de - La Motte, Antoine Houdar de - La Motte, Jeanne de Saint-Rémy de Valois - La Motte-Fouqué, F. - La Motte-Guyon, J. M. - Lamoureux, familj - Lamoureux, Charles - Lamoureux, Lucien - Lampa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAMPA
La Morgue [lamå’rg], bårhus på L’ile de la
cité i Paris, där lik av okända personer
utställdes för identifiering; byggnaden nedrevs
1923. C.
Lamoricière [lamårisjä’r], Christophe Léon
Louis Juchault de, fransk militär (1806—
65), officer vid
ingenjörkåren 1828,
överste 1839,
divisionsgeneral 1845, avsked
1848. L. tjänstgjorde
huvudsaki. i Afrika
och var 1847 ledare
för den exp., som
tillfångatog Abd-al-Ka-dir. Vid
revolutions-utbrottet 1848 blev
han chef för
nationalgardet och var en
tid krigsminister i
Cavaignacs ministär. Efter statskuppen 1851
landsförvisades L. men återvände 1857 till
Frankrike. Han trädde 1860 i påvlig tjänst ss.
befälhavare över Kyrkostatens armé,
besegrades av den sardiniska armén 18/9 s.å. vid
Cas-telfidardo och måste 29/g uppgiva fästningen
Ahcona. E.Bz.
La Motraye [lamåträ’], Aubry de, fransk
resenär (1674—1743), företog långvariga resor
i Medelhavsländerna, varunder han i Bender
besökte Karl XII, som han bistod bl.a. med
penninglån. L. vistades 1715—20 i Sverige,
där han förnyade bekantskapen med Karl och
var vittne till Görtz’ avrättning. Han utgav
resebeskrivningarna ”Voyage en Europé, Asie
et Afrique” (2 bd, 1727; en eng. övers,
hade utkommit 1724; sv. övers, i utdrag 1918)
och ”Voyage en diverses provinces de la
Prus-se... Russie... Pologne” (1732) samt kritiska
anmärkningar till Voltaires ”Charles XII”
(1732), bifogade och bemötta i 1733 års uppl.
av detta arbete. C.V.J.
La Motte [Iamå’t], Antoine Houdar de,
fransk förf. (1672—1731). L. var flitigt
verksam inom 1700-talets mondäna litteraturarter
och har förf, oden, fabler, baletter, operor,
komedier och tragedier. Sin största
berömmelse vann han i den sistn. genren med ”Les
Macchabées” (1722; uppförd i Stockholm 1769)
och ”Inès de Castro” (1723). I striden om
den antika el. den moderna litteraturens
företräde, ”la querelle” (se Frankrike, sp.
123—124), ställde han sig på den senares sida
genom den ”Discours sur Homère”, som han
fogade till sin övers, av Iliaden (1714). Samma
syfte och opinionsbildande betydelse hade hans
”Réflexions sur la critique” (1715). G.A-m.
La Motte [lamå’t], Jeanne de S a i n
t-Rémy de Valois, grevinna, fransk
även-tyrerska (1756—91), se
Halsbandspro-c e s s e n.
La Motte-Fouqué [lamå’t-foke’], F., tysk
förf., se F o u q u é.
La Motte-Guyon [lamå’t-gijä’], J. M., fransk
mystiker, se G u y o n.
Lamoureux [lamorö’], fransk
bildhuggarfa-milj på 1600-talet. I Sverige verkade
Abraham César L. (d. 1692), omtalad 1669 ss.
stående i tjänst hos M. G. De la Gardie, för
vilken han synes ha arbetat vid Venngarn och
Jacobsdal (en brunnsgrupp, ”Perseus och
An-dromeda” m.m.). Sedan kom han i
änkedrottning Hedvig Eleonoras tjänst men blev 1681
anställd hos konung Kristian V i Danmark. Det
mest bekanta arbete, han här utförde, är
konungens ryttarstaty på Kongens Nytorv; de
omgivande fyra grupperna anses vara L:s
förnämsta verk. På Rosenborg finnes en grupp,
”Herkules och Mars”. Dessa arbeten, liksom
de flesta av L., äro utförda i bly. En broder,
Claude L., omtalas som L:s medhjälpare i
Köpenhamn, verksam ännu på 1690-talet. J
o-hanAbrahamsohnL. (d. 1744), en
framstående guldsmed i Riga, bördig från
Stockholm, var sannolikt son till den förstn. E.W.
Lamoureux [lamorö’], Charles, fransk
dirigent (1834—99), studerade vid konservatoriet
i Paris och utbildade sig till violinist. L.
grundade 1863 en stråkkvartett, som skattades högt.
Genom sin verksamhet i den av honom 1873
stiftade Société de 1’harmonie sacrée, där
oratorier av Bach och Händel för första gången
gåvos i Frankrike, förvärvade han sig anseende
som en av Paris’ förnämsta dirigenter. 1881
grundade L. ett stort nytt konsertföretag,
Société des nouveaux concerts, som några år
senare fick namnet Concerts Lamoureux. L.
kvarstod här till 1897, då han överlämnade
ledningen till sin svärson, Camille Chevillard. N.B.
Lamoureux [lamorö’], Lucien, fransk
politiker, advokat (f. 1886), deputerad 1919,
specialist på finansiella och kommersiella frågor,
tillhör radikal-socialistiska gruppen och har
upprepade gånger varit finansutskottets
generalrapportör; undervisningsminister 1926,
minister för kolonierna 1930, budgetsminister i
Daladiers ministär 1933. G.Lw.
Lampa (ytterst av grek. lampa’s, fackla, till
lampéin, lysa). 1) I allmän betydelse en
belysnings- el. uppvärmningsanordning, ss. elektrisk 1.
(se Elektrisk belysning), karbid-1. (se
d.o.), blås-1. (se d.o.), i inskränkt betydelse
foto-gen-1. för belysning. Sedan fotogenen utträngt
den tidigare använda feta oljan, vanl. rovolja,
erfordras inga extra anordningar för oljetillför-
— 785 —
— 786 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
