Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lampa - Lampa, Sven (entomolog) - Lampa, Sven (folklivsforskare) - Lampedusa - Lampertico, Fedele - Lampett - Lampi, Johann Baptist d.ä. - Lamprecht, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAMPA
seln, utan fotogenen uppsuges direkt av veke i
brännaren. Denna kan anordnas med el. utan
brandskiva, vilken avböjer lågan mot det
bukiga glaset. Fotogen-1. har numera nästan
utträngts av elektrisk belysning. v.S.
Forntidens 1. utgjordes i regel av ett rundat
litet täckt kärl med pip för veken; materialet
var lera (terrakotta) el. metall; i senare fallet
Romerska lampor på en lamphållare.
är I. ofta utförd med konstskicklighet. Även
ler-1. med vacker ornamentik, reliefer m.m.
förekomma i något växlande former. L. har
stundom handtag, stundom öglor för
upphäng-ning. Under fornkristen tid fingo I. ofta
symboliska ornament. En öppen skål, i vilken
veken simmar, begagnades därjämte länge; från
medeltiden bevaras sådana lumina’ria med
flera skålformiga fördjupningar. E.W.
2) Skeppsb., fot av järn el. metall avsedd för
inskruvning el. fastsättning på annat sätt av
relings- el. annan stötta, flaggspel, gösstake
m.m. T .Hrn.
Lampa, Sven, entomolog (1839—1914), var
först jordbrukare men ägnade sig sedan åt
praktisk entomologi, 1879—97 anställd ss.
biträde och preparator å Naturhist. riksmuseets
entomologiska avd., 1887—97 tillika
Lantbruks-akad:s entomolog, 1897—1907 föreståndare för
Statens entomologiska anstalt och 1907—09
chef för Centralanstaltens för försöksväsendet
på jordbruksområdet entomologiska avd. L.
redigerade 1891—1901 ”Entomologisk tidskr.”
och 1891—09 ”Uppsatser i praktisk
entomologi”. L. har inlagt stor förtjänst om den
praktiska entomologien och dess utveckling i
Sverige. S.Bgtn.
Lampa, Sven, folklivsforskare (f. 29/s 1870),
docent i Uppsala 1909, har bl.a. förf, de
grundliga folklivsskildringarna ”Fåleberg” (i ”Sv.
landsmål”, 1901) och ”Bjärke härad” (1908);
var 1903—14 sekreterare i Ortnamnskommittén
och redigerade de t.o.m. 1914 utg. delarna av
”Ortnamnen i Älvsborgs län”. E.H.
Lampedusa [-do’sa], den största av Pelagiska
öarna (se d.o.).
Lampertico [-pä’rtikå], F e d e 1 e, italiensk
nationalekonom och politiker (1833—1906). L.
betonade i sina arbeten, bland vilka märkas
”Sulla statistica teorica” (1871) och ”Economia
dei popoli e degli stati” (5 bd, 1874—84), vikten
av att nationalekonomien bygger på ett
tillräckligt historiskt och statistiskt
erfarenhetsmate-rial. Han tillhörde deputeradekammaren 1866
—70 och var senator från 1873. Som politiker
bekämpade han agrarprotektionismen och
arbetade för sociala reformer. T.E-r.
Lampe’tt, ljushållare el. ljusarm för ett el.
flera ljus, ev. lampor, avsedd att fästas på vägg.
Lampi, Johann Baptist d.ä., österrikisk
målare (1751—1830), blev 1786 anställd som
prof, vid konstakad. i Wien men var även
verksam i Posen samt i Petersburg, vars förnämste
porträttmålare han ansågs vara under
Katarina II :s tid. L. hade två söner Johann
Baptist d.y. (d. 1837) och Franz (d. 1852),
vilka i faderns fotspår verkade ss. den
förnäma världens porträttmålare dels i Österrike,
dels i Polen och Ryssland. E.W.
La’mprecht [-rä^t], Karl, tysk historiker
(1856—1915), blev prof, i Bonn 1885, Marburg
1890 och Leipzig
1891, där han
verkade till sin död. L. var
en av
förgrundsgestalterna inom tysk
historisk forskning
omkr. sekelskiftet.
Hans vetenskapliga
insats har varit
omstridd. Som historisk
teoretiker sökte L.
bryta nya banor.
Med utgångspunkt
från sin
ekonomisk
historiska forskning bröt han med de inom
tysk historievetenskap härskande traditionerna
och ställde mot den Rankeska idealismen en
”kulturhistorisk” metod, av L. själv betecknad
som kausal i motsats till den äldre, teleologiska
metoden. I sitt stränga krav på induktiv
forskning, sin av evolutionsläran påverkade
kausali-tetsprincip och sin kamp mot det personliga
momentet i historieuppfattningen röjer L.
påverkan från positivistisk åskådning. L:s
bety
— 787 —
— 788 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
