Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lamprecht, Karl - Lamprecht, Lilly - Lampris - Lampriter - Lamprocolius - Lamprofyr - Lampronessa - Lamprotornis - Lampsakos - Lampsana - Lampyrinæ - Lamsdorff, Vladimir - Lamu - Lamuter - Lana - Lana a.-b. - Lanark - Lancashire, Lancaster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANCASHIRE
delse motsvarar knappast den uppståndelse,
hans läror väckte. En överdriven
schematise-ring har gjort hans uppfattning av de
historiska perioderna relativt ofruktbar. Som
reaktion mot den härskande stats- och idéhistorien
i Tyskland var hans insats av vikt. Främst
bland L:s arbeten står hans ”Deutsche
Ge-schichte” (19 bd, 1891—1909). E.Lö.
Lamprecht, L i 11 y, f. Camradt, dansk
operasångerska (f. 1887), elev av Elisabeth Dous,
debuterade 1911 på Det kongelige Teater som
Liden Kirsten och verkade här som lyrisk
sopran i en stor repertoar till 1931. V.F.
Lampris, fisksläkte, se Glansfisk.
Lampri’ter (till grek. lampro’s, glänsande),
klassnamn i mineralogien, omfattande dels
svavel-, selen- och tellurföreningar av såväl de
tunga som de spröda metallerna, dels arsenik-,
antimon- och vismutföreningar av de tunga
metallerna. L. ha i allm. metall- till diamantglans.
L. omfatta 4 ordn.: 1) k i s e r, arsenik- och
svavelföreningar av järngruppens metaller,
spröda, metallglänsande, med mörkt streck, 2)
g 1 a n s e r, enkla föreningar, mörka, med ringa
hårdhet, 3) falertser, sulfosalter av en
svavelmetall och en svavla, grå till färgen och föga
hårda, 4) b 1 ä n d e n, svavelföreningar med
diamant- till fettglans, ljust streck och föga
framträdande metalliska egenskaper. K.A.G.
Lamproco’lius, fågelsläkte, se
Stålglans-stare.
Lamprofy’r, en mörk, finkornig
eruptivberg-art, väsentligen bestående av fältspat och mörka
mineral och ss. gångar uppträdande i och strax
utanför granitmassiv. L. bildas — jämte
samtidigt aplit — genom differentiation ur
granit-magmorna men skiljer sig kemiskt från dessa
genom fattigdom på kiselsyra och rikedom på
kalcium, magnesium och järn. G.Fn.
Lamprone’ssa, ett släkte andfåglar, se
Sporrgäss.
Lamproto’rnis, fågelsläkte, se S j ä r
t-g 1 a n s s t a r a r.
La’mpsakos, antik stad vid Hellesponten, på
dess asiatiska sida, grundad av kolonister från
Fokaia, omfattande ett stort område även på
andra sidan sundet. L. var säte för Priaposkult,
blomstrade under tyrannen Hippoklos,
Miltia-des’ fiende, deltog i det attiska sjöförbundet,
erövrades av Lysander åt Sparta, frigjordes
från perserna 398 och skiftade sedan flera
gånger herre, tills det 188 åter blev
självständigt. N.V.
La’mpsana, växtsläkte, se Harkål.
Lampyri’næ, en grupp skalbaggar, se
Lysmaskar.
Lamsdorff, Vladimir Nikolajevitj, greve,
rysk diplomat (1845—1907), av tysk-baltisk
börd. L. var Gortjakovs följeslagare vid
Ber-linkongressen 1878; 1897—1901 var han
utrikesministern Muravievs högra hand, 1901—06
själv utrikesminister, överenskommelsen med
Österrike om samarbete i den makedoniska
frågan i Mürzsteg okt. 1903 var L:s verk. L.
tillrådde försiktighet i politiken i Ostasien; han
hade icke någon del i rysk-japanska krigets
utbrott. P.Dhl.
Lamu [lämo’], hamnstad på ön L., invid n.
kusten av Brittiska Östafrika, 240 km. n.ö. om
Mombasa; o. 6,500 inv. M.P.
LamuTer, ”folket vid havet”, tungustalande
folk vid Ochotska sjön, på n.v. Sachalin och
Lamutkvinnor i högtidskläder.
i n. Kamtjatka; o. 3,000. De idka dels
renskötsel dels fiske och pälsdjursjakt. De flesta äro
schamanister, några kristna. — Litt.: W.
Joc-helson, ”Peoples of Asiatic Russia” (1928); S.
Bergman, ”Kamtchatka” (s.å.). G.B-r.
Lana, se Fiskredskap, sp. 627.
Lana a.-b. tillverkar strump-, stick- och
väv-garner vid kamgarnsspinneri i Mölndal.
Fabriken anlades 1889, nuv. bolag grundat 1894.
Aktiemajoriteten innehaves av Aug. Johansson
Mark & Co. a.-b. Omslutning 31/i2 1931 3,117,000
kr., varav aktiekapital 1,2 mill. J.L-n.
Lanark [lä’nak], grevskap i Skottland, kring
Clyde; 2,278 kvkm., 1,585,968 inv. (1931), därav
1,088,417 i Glasgow. L. är ett betydande
industridistrikt och har rika kol-, järn- och
bly-fyndigheter. Huvudstad Hamilton, 37,863 inv.
M.P.
Lancashire [lähjkafia], Lancaster,
grevskap i England, vid Irländska sjön; 4,857 kvkm.;
5,039,097 inv. (1931). Huvuddelen av L.
omfattar kustslätten och delar av Penninska
bergen; skilt härifrån av Westmorland och
More-cambeviken ligger det kuperade Furness med
rika järnmalmsfyndigheter. Mellan floderna
Ribble och Mersey utbreder sig L.-bäckenets
oerhört rika koldistrikt, som beräknas innehålla
4,238 miljarder ton stenkol. Främst tack vare
dessa naturtillgångar har här uppblomstrat en
— 789 —
— 790 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
