Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lancaster, Albert Benoît Marie - Lancasterska undervisningsmetoden - Lancastersundet - Lancelot - Lancera - Lancet, The - Lancet style - Lancettfisk - Lan-chou - Lanciani, Rodolfo Amadeo - L’ancien régime - Lancier - Lancken, Ernst von der - Lancret, Nicolas - Land - Land (härader) - Landa - Land act - Landala - Landala egna hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDALA EGNA HEM
jämte J. Houzeau de Lehay ”Bibliographie
gé-nérale de 1’astronomie” (2 bd, 1882—89). H-r.
Lancasterska undervisningsmetoden, se J.
Lancaster.
Lancastersundet [lä’gkosta-], sund mellan
Baffins land och Devon island (North Devon),
arktiska Canada (se karta vid d.o.).
Lancelot [länsalå’], en av de förnämsta
Ar-tursriddarna (se A r t u r-s a g a n), med tillnamn
du Lac (från sjön), hjälten i Chrestien de
Troyes’ versroman ”Chevalier de la charrette”
och i den senare prosaromanen ”Lancelot du
Lac”. Diktningen om L. sysslar främst med
hans kärleksförhållande till Arturs maka
Gi-nevra (se denna). A.W-n.
Lance’ra, se Lansera.
Lancet, The [öa lä’nsit], ledande engelsk
medicinsk tidskr., grundad 1823.
Lancet style [lä’nsit stall] (eng.), lansettstil,
byggn., se Engelsk konst, sp. 617.
Lancettfisk, se Lansettfisk.
Lan-chou, huvudstad i prov. Kansu, Kina, s.
om Huang-ho; c:a 500,000 inv., mest
muhammedanska kineser. L. ligger vid den stora
nordkinesiska handelsvägen till Centralasien och är
utgångspunkt för handelsvägar till Tibet. L.
har arsenal och ammunitionsfabrik samt
textilindustri. Protestantisk och katolsk
missions-station. M.P.
Lanciani [lanca’ni], Rodolfo Amadeo,
italiensk arkeolog (1847—1929), ledde
utgrävningarna i Ostia, blev 1875 direktör vid
Kirche-rianmuseet i Rom och var 1875—95 ledare för
Roms topografiska och arkeologiska
utforskande, 1878—1927 prof, i arkeologi i Rom. Bland
L:s många skrifter märkas ”Forma urbis
Ro-mæ” (46 blad i skala 1:1,000, 1893—1903), ”The
ruins and excavations of ancient Rome” (1897),
”Storia degli scavi di Roma” (4 bd, 1902—13).
N.V.
L’ancien régime [läsja reziTn], se Ancien
r é g i m e.
Lancier [läsje’], se L a n s i ä r.
Lancken, Ernst Ferdinand von der,
militär (1841—1902), underlöjtnant i S. skånska
inf.-reg. 1860, generalstabsofficer 1866, major
1881, överste 1890, generalmajor 1894, avsked
1895. L. var lärare vid Krigshögsk. 1878—84,
inspektör för Trängen 1889—92 och t.f. chef
för Generalstaben 1892—95. Han var ordf, och
led. av ett flertal kommittéer, bl.a. av
tjänst-göringsregl.-kommittén 1881—83 och ordf, i
krigslagstiftningskommittén 1895. Ss.
general-stabschef utarbetade L. det förslag, som låg
till grund för 1892 års härordning. E.Bz.
Lancret [läkrä’], N i c o 1 a s, fransk målare
(1690—1743), var lärjunge till Cl. Gillot,
upptog med stor smidighet Watteaus stil och kom-
Nic. Lancret: .”Blindbock”. Nationalmuseum.
mer i sina bästa verk nära denne både i
gruppering (ofta figurer i landskap) och i
färg-och ljusbehandling men är dock mera
idylli-ker än Watteau. Ett älskvärt rokokoleende
betecknar hans konst. Utom i Paris är L. särsk.
väl representerad i London (National gallery
och Wallace collection). I Nationalmuseum,
Stockholm, finnas tre karakteristiska dukar av
L., ”Gungan”, ”Blindbock” och ”Skridskon
bin-des”. L:s scener blevo ofta reproducerade i
kopparstick. — Litt.: Biogr. av G. Wildenstein
(1924). E.W.
Land, i fsv. tid bl.a.: landskap, tidigast om
ett mer el. mindre självständigt landområde,
jfr landskapsnamnen Uppland, Västergötland
o.s.v. Se f.ö. Landskap. För nutiden
innebär 1. närmast ett av en el. stundom flera
folkstammar bebott geografiskt område utan större
hänsyn till där rådande politiska och
administrativa indelning, t.ex. Lappland, Judaland,
Somaliland, Irland. E.K.
Land, härader i Norge, se Nordre Land
och Söndre Land.
Landa. 1) S:n i Fjäre hd, Hallands län, vid
kusten s.s.ö. om Kungsbacka; 16,85 kvkm., därav
16,79 land; 456 inv. (1933; 27 inv. pr kvkm.);
6,57 kvkm. åker (1927; 39,i °/o av landarealen),
0,80 kvkm. skogsmark. — Pastorat: ölmevalla
och L., Fjäre och Viske kontrakt, Göteborgs
stift. M.P.
2) Församling i Västergötland, ingår i
Bråt-tensby och Landa kommun.
Land act [länd äkt] (eng., eg. jordlag), i
Storbritannien namn å arrendelagar o.a. lagar,
som ingripa i förhållandet mellan jordägare
och arrendator, särsk. sådana för Irland (se
d.o., historia) 1870, 1891, 1903, 1909. E.K.
Landala, stadsdel i Göteborg (se d.o., sp.
174).
Landala egna hem, trädgårdsstad i Göteborg
(se d.o., sp. 175).
— 793 —
— 794 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
