Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landau - Landau, Edmund - Landauer, Gustav - Landaulet - Landberg, Carlo - Landberg, Georg - Landbo, landbonde - Landbohöjskolen (Den kongel. Veterinær- og Landbohöjskole) - Landbokontrakt - Landbolega
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDAU
Landau [-åu], stad i Pfalz, Bayern, 30 km.
n.v. om Karlsruhe; 14,486 inv. (1925).
Järnvägsknut. I den gamla staden ligga två gotiska
medeltidskyrkor; till den ena, Augustinerkirche,
sluter sig ett kloster, vars byggnader nu delvis
äro upplåtna till museum (med rika romerska
fynd). — L. omtalas 1268, blev fri riksstad
1274, kom 1679 till Frankrike och befästes
1688. L. tillföll Bayern 1816 och var fästning
till 1871. M.P.,E.W.
La’ndau [-<ü], Edmund, tysk matematiker
(f. 1877), prof, i Göttingen sedan 1909. L. har
behandlat vissa frågor inom teorien för de
analytiska funktionerna men framförallt använt
denna teori på talteorien (s.k. analytisk
talteori). Bland hans arbeten märkas:
”Hand-buch der Lehre von der Verteilung der
Prim-zahlen” (2 bd, 1909), ”Einführung in die
ele-mentare und analytische Theorie der
algebrai-schen Zahlen und der Ideale” (1918, 2 Aufl.
1923), ”Vorlesungen über Zahlentheorie” (3 bd,
1927). H-r.
La’ndauer [-äu-], Gustav, tysk förf. (1870
—1919), debuterade 1893 med romanen ”Der
Todesprediger” men övergick efter sekelskiftet
småningom till socialfilosofiskt
skriftställar-skap (ex. ”Skepsis und Mystik”, 1906),
påverkat av Mæterlinck, och till politiskt förf.-skap
i extremt socialistisk anda. L. var 1919 medl.
av bajerska rådsregeringen och stupade vid
gatustriderna i München. Ett omfångsrikt
efterlämnat arbete, ”Vorträge über Shakespeare”,
utgavs 1920. — Litt.: A. Souchy, ”G.L.” (1920);
J. Bab, ”G.L., sein Lebensgang in Briefen” (2
bd, 1929). " Lff.
Landaulet [fra. uttal lädålä’, eng. lä’ndälat],
se Landålett.
Landberg, Carlo, sedan 1884 italiensk
greve, sv orientalist (1848—1924). Efter studier
i Uppsala, Paris,
Italien och Syrien blev
L. 1882 fil. d:r i
Leipzig. 1888—93 var han
sv.-norsk
generalkonsul i Alexandria och
erhöll 1893
kammarherres titel. Vid 8:e
internationella
orientalistkongressen i
Stockholm och
Kristiania var han
generalsekreterare. L.
företog talrika resor
till Syrien och Egypten, 1895 och 1898 även
till Sydarabien, för att studera moderna
arabiska dial., ett område, på vilket han utfört
ett betydande pioniärarbete. Hans stora
vetenskapliga förtjänster fingo i Sverige ej det
er
kännande, de voro värda. L. var en i flera
hänseenden originell man, som t.ex. firade sitt
40-årsjubileum som orientalist med en
festskrift: ”Jeder tut was ihm passt, denn reden
werden die Leute immer. Arabisches
Sprich-wort im Dialekt von Haurän und Datinah mit
Ubersetzung, Kommentar und Glossar.
Fest-gabe” (1909). Han var under senare hälften
av sitt liv huvudsaki. bosatt i München och
Nizza, sysselsatt med bearbetningen av
materialet från forskningsresorna. Hans förnämsta
arbeten äro ”Proverbes et dictons du peuple
arabe”, 1 (1883), ”Critica arabica” (5 h., 1886—
98), ”Études sur les dialectes de 1’Arabie
mé-ridionale” (2 bd, 1901—13) och ”Glossaire
da-tinois” (ofullbordat, 2 bd, 1920—23). G.O-r.
Landberg, Johan Georg, historiker (f. 3/a
1897), fil. d:r i Uppsala 1925, docent där s.å.,
har bl.a. utg. ”De nordiska rikena under
Bröm-sebroförbundet” (1925), ”Fredsorganisation och
maktpolitik” (1928), ”Riksdagen under den
gustavianska tiden” (i ”Sveriges riksdag”, 1:7,
1932). B.
Landbo, landbonde, äldre sv. rätts
beteckning för vissa brukare av annans
jordegendom å landet. Se Landbolega.
Landbohöjskolen (Den kongel. V e t e r
i-nær- og Landbohöjskole),
centralanstalt för den högre lantbruksundervisningen i
Danmark, grundades i Frederiksberg (vid
Köpenhamn) 1856 genom utvidgning av den förut
upprättade Kongel. danske Veterinærskole. Vid
L. meddelas praktisk och teoretisk undervisning
åt veterinärer, lantmätare och jägmästare med
en studietid av c:a 5 år samt teoretisk
undervisning åt lantbrukare, trädgårdsmästare och
mejerister med en studietid av c:a 3 år.
Dessutom finnas högre fortsättningskurser för
lantbrukare och en specialkurs för
hovbeslagssme-der. Undervisningen sker genom föreläsningar,
övningar, exkursioner, laborationer,
demonstrationer och examinatorier. Genom samarbete
mellan de olika avd. utnyttjas inst., bibi.,
lärar-krafter o.s.v. på det mest rationella sätt. 1933
var antalet elever 756 och vid L. anställda 28
prof., 3 docenter, 13 lektorer samt ett stort
antal övriga tjänstemän. Chef är en direktör
med 6 av konungen utsedda inspektörer vid sin
sida. Med L. äro förbundna stora samlingar,
en botanisk trädgård, ett försökslaboratorium
och ett seruminst. H.Fqt.
Landbokontrakt, se L a n d b ol e g a.
Landbolega, det i äldre sv. rätt vanliga
slaget av upplåtelse av ett helt hemman till
brukande mot årlig avrad till jordägaren. L., som
omtalas utförligt redan i de äldsta
landskapslagarna, ingicks därigenom, att landbon till
godsägaren överlämnade en fästepenning,
kal
— 795 —
— 796 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
