Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landbolega - Landbonde - Landborg - Landboskoler (Landbrugsskoler) - Landbris - Landbrugernes Sammenslutning (L.S.) - Landbrygga - Landbund - Landdjur - Landeck - Landén, Otto - Landen, John - Lander, Richard Lemon - Landeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDER1
lad gift. Tiden för 1., den s.k. legostämman,
var enl. landslagarna 6 år, men såväl 1 års som
livstidsstädja omtalas också. L. förekom främst
å kyrkans och frälsets gårdar.
Ståndsskillna-den mellan jordägaren och landbon satte sedan
medeltidens slut sin prägel på 1. Adeln fick
syne-, doms- och exekutionsrätt över sina
landbönder samt betungade dem med dagsverken
till säterierna. Ännu 1734 års lag känner ej
andra former för nyttjande av annans
jordegendom än 1., men arrendet trängde i praxis
småningom igenom, från mitten av 1800-talet
helt. E.K.
Landbonde, se L a n d b o.
Landborg, se Öland.
Landboskoler (Landbrugsskoler) äro
den danska motsvarigheten till sv.
lantmannaskolor. Den första 1. av den typ, som nu vanl.
går under denna beteckning, var Lyngby,
upprättad 1867. F.n. (1933) finnas 22, varav några
kallas Husmandsskoler (småbrukareskolor).
Undervisningen är teoretisk och pågår ant. en
vinter 5 å 6 mån. el. ock 9 mån.; i ett fall 17 mån.,
men då med visst inslag av praktiskt arbete.
Den Classenske Agerbrugsskole på Næsgaard
började redan 1799, men brist på elever gjorde,
att den stängdes och först 1849 åter öppnades.
Dess kursplan påminner något om de sv.
lantbruksskolornas. Hj.P.
Landbris, landvind, se Land- och
sjövind.
Landbrugernes Samnienslutning (L.S.), dansk
krisrörelse, som började 1931 i Jylland
(Ran-ders-rörelsen) och hastigt spred sig över
landsbygden. Bakgrunden är den ekonomiska
världskrisen från 1929 och det allvarliga prisfallet
på lantbrukets exportprodukter, som man
önskade få kompenserat genom en nedskrivning av
kronvärdet. Maj 1932 organiserade Knud Bach
”Landsudvalget for L.S.”, som dessutom
krävde moratorium, varaktig nedsättning av
egen-domsskatterna och en kraftig handelspolitik.
1932—33 invaldes åtskilliga representanter i
riksdagen, de flesta tillhörande Venstre;
ledningen av L.S. föredrog näml, att vinna makt
inom de bestående borgerliga partierna. L.S.,
vars inflytande är obestridligt, har efter den
storpolitiska krisförlikningen 30/i 1933,
varigenom bl.a. kronvärdet sänktes till knappt 60 °/o,
krävt ny kronsänkning och en rad andra
ingripande förmåner för lantbruket. Fl.D.
Landbrygga, landförbindelse mellan olika
kontinenter, varigenom växt- och djurarter
kunna spridas över vida områden. Läran om
forna 1. uppställdes av Lyell med stöd av den
annars svårförklarliga fördelningen av de
forntida och nutida flora- och faunaelementen. Den
omfattas alltjämt av många men har delvis
fått vika för läran om
kontinentalförskjutningar. G.Fn.
Landbund [la’ntbont], tysk organisation för
tillvaratagande av jordbrukets intressen,
grundad 1921. Medl.-antalet var 1926 5,6 mill. med
1,7 mill. anslutna företag om tillsammans 11
mill. har. Som ledare ha M. Schiele,
inrikesminister i Luthers första regering (1925—26),
A. Bethge och K. Hepp framträtt. — L. fortsatte
det arbete, som Bund der Landwirte med ledare
i G. Roesicke, D. Hahn, friherre v.
Wangen-heim, B. v. Ploetz m.fl. inlett 1893 som protest
mot Caprivis för jordbruket oförmånliga
handelsfördrag. L:s tidn.-organ är sedan 1921
”Reichslandbund”. Arrh.
Landdjur, de på land levande djuren i
motsats mot dem, som leva i havet (havsdjur)
och i sötvatten (vattendjur).
La’ndeck, stad i Niederschlesien, Tyskland,
s. om Breslau, nära tjeckoslovakiska gränsen;
4,754 inv. (1925). L. är en livligt besökt
badort (11,000 badgäster 1926) med varma,
radioaktiva svavelkällor och gyttjebad. M.P.
Landén, Otto Vilhelm, skatteexpert (f. 2i/t
1863), blev efter avlagd hovrättsexamen
läns-bokhållare 1887 och landskamrer 1906. L. har
flitigt tagits i anspråk för olika
skatteutred-ningar samt varit led. av en rad kommittéer,
däribland ordf, hos 1918 års
inkomstskattesak-kunniga. Han har utg. talrika handböcker i
skattefrågor, handledningar vid deklaration o.d.
A. Ur.
Landen [lä’ndon], John, engelsk
matematiker (1719—90), gjorde en början till den
senare av Abel och Jacobi utvecklade teorien för
de elliptiska integralerna. Han visade näml.,
att en elliptisk integral genom en viktig
alge-braisk, efter honom benämnd transformation
kan överföras till en annan liknande integral
med en annan modul, varigenom man kan
erhålla beräkningsmetoder för sådana integraler.
Bland hans skrifter märkas ”Mathematical
lu-cubrations” (1755), ”Mathematical memoirs”
(2 bd, 1780—89), ”A discourse of the residual
analysis” (1758). H-r.
Lander [lä’nda], Richard Lemon,
engelsk forskningsresande (1804—34), medföljde
Clapperton på dennes 2:a exp. till Västafrika
och utgav hans papper. Jämte brodern John
L. (1807—39) befor och kartlade han 1830—31
Niger (nästan hela Nigeriadelen) och
upptäckte den stora bifloden Benue. Under en
följ. exp. på Niger dödades L. av infödingar.
L. skrev ”Journal of an expedition to explore
the course and termination of the Niger” (3
bd, 1832). M.P.
Landeri’, ståndsmässigt bebyggt jordbruk å
en stads donationsjord, främst i Göteborg, där
— 797 —
— 798 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
