Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landeri - Landeryd - Landes, Les - Landes (departement) - Landesdirektor - Landesgerichte - Landesmann, Heinrich (Hieronymus Lorm) - Landfäste - Landgericht - Landgille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDERYD
många 1. dock under senare år styckats i
bostadskvarter med stadsmässig bebyggelse. —
Litt.: E. Fischer, ”Göteborgs 1.” (1923). E.K.
Landeryd. 1) S:n i Hanekinds hd,
Östergötlands län, kring Stångån, s.ö. om Linköping;
31,49 kvkm., därav 30,58 land; 1,268 inv. (1933;
41 inv. pr kvkm.); 13,60 kvkm. åker (1927; 44,4 °/o
av landarealen), 11,io kvkm. skogsmark. I
Hjulsbro, stations- och industrisamhälle vid ö.
centralbanan, finnas tråddrageri och
möbelfabrik, vid Slattefors i Stångån elektrisk
kraftstation samt i Hackefors porslinsfabrik.
Egendomar: Slattefors, Harvestad och Sviestad. —
Pastorat: L. och Vårdsberg, domprosteriet,
Linköpings stift. M.P.
2) Stationssamhälle i Långaryds s:n,
Jönköpings län; o. 450 inv. Knutpunkt för järnvägarna
Halmstad—Nässjö och Falköping—L. M.P.
Ländes, L e s [lä lä’d] (”hedarna”),
triangel-formigt område i Frankrike mellan nedre
Ga-ronne, nedre Adour och Biscayaviken. L. är
ett 60—130 m. högt tafelland, uppbyggt av
ter-tiära bergarter och täckt av steril flygsand. I
denna förekomma ortstenslager, som hindra
yt-vattnets nedträngande och framkalla
försump-ning av vidsträckta områden. L. täcktes urspr.
på torr mark av xerofila risbuskvegetationer,
av fransmännen kallade hedar, men huvudsaki.
sammansatta av Eri’ca-, GenVsta- och
Saro-tha’mnus-arter och mera av stäpp- (garrigue-)
än hedtyp. Mellan dem utbredde sig vida
kärrmarker, över vilka inv. färdades på styltor.
Längs kusten har sanden av havsvinden hopats
i höga dyner, bakom vilka strandsjöar (étangs)
utbreda sig. Den största är den på ostron rika
Bassin d’Arcachon. Kärrmarkerna ha nu
utdikats och sanden bundits genom vidsträckta
planteringar av tall- och korkekskog. J.F.
Ländes [läd], dep. i s.v. Frankrike, till största
del inom Les Ländes; 9,364 kvkm.; 257,186 inv.
(1931; 28 inv. pr kvkm.). L. är Frankrikes
skogrikaste dep., 55,4 °/o av arealen. Av
sädesslagen intager majs främsta rummet. Fiske,
saltutvinning. Huvudstad Mont-de-Marsan. M.P.
La’ndesdire’ktor, se Preussen, förvaltning.
Landesgerichte [-gari’zto], de av de olika
tyska staterna (före nazistsegern 1933)
anordnade och bekostade domstolarna (i motsats till
den för hela riket gemensamma Rxichsgericht).
Med. I. bör ej förväxlas de tyska Landgerichte
(se d.o.). — I Österrike äro 1.
flermans-domstolar i första instans. E.K.
Landesmann, Heinrich, tysk-österrikisk
förf. (1821—1902), känd under pseud. H i e r
o-nymus Lorm, framträdde på 1840-talet i
pressen med dikter och art. och fick för 3 års
tid gå i landsflykt för sin stridsskrift ”Wiens
poetische Schwingen und Federn”, som gav en
skoningslös bild av litteraturens lägervall
under Metternichs censurregemente. L., som var
döv, nära nog blind och alltså dömd till
ensamhet och grubbel, utvecklade, spec. på
1870-och 80-talen, en betydande produktivitet, ej
minst ss. novellist och förf, av tidsromaner,
men förnämligast å den filosofiska essayens
område och i en starkt urspr. tankelyrik, som
ger en sällsamt gripande totalbild av hans
mörka livsåskådning. — Litt.: K. Kreisler,
”H.L:s Schicksal und Werk” (1922). Lff.
Landfäste, se Bro, sp. 1,193.
Landgericht [la’ntgarizt] (ej att förväxla med
Landesgericht, se d.o.), tysk domstol; förr namn
å de domstolar, som efter gauens (ung. fylke)
upplösning på 1200-talet ersatte
grevedomstolarna där. Från 1879 flermans-(”kollegial”-)
domstol med en president som ordf, och nödigt
antal led., kallade Landgerichtsräte el. Landrichter.
L. voro 1930 159 och äga både civil- och
brott-målsavd. De förra, om 3 led., handlägga i första
instans alla civila tvister, för vilka
Amtsge-richte ej äro kompetenta, samt vademål från
dessa. Brottmålsavd. upptaga besvär över
Amtsgerichte’s brottmålsutslag. Avd. består då
av en jurist och 2 lekmän, men, om
överklagade utslaget fällts av en Schöffengericht (se
d.o.), av 3 fackdomare och 2 lekmän. För
rannsakning i svåra brottmål ombildas I. till
Schivurgericht (se d.o.) om 3 fackdomare och
6 lekmän. Vid 1. är anställd särsk.
undersökningsdomare. Urtima möte kan hållas utom
förläggningsorten. E.K.
Landgiile (eg. betalning för brukande av
annans jord), i äldre dansk rätt den årliga
avgift, som jords brukare hade att erlägga till
jordägaren, motsvarighet till sv. avrad. Se
Fästebonde. L. utgick sedan gammalt, i
varje fall från 1300-talet, huvudsaki. i vissa
naturaprodukter, i Skåne ofta smör el. en
räk-neenhet kallad teja = 1 lamm, 1 gås, 2 höns.
Då jordeböcker upplades, t. ex. 1569 års
”Lan-debog” för Lunds stift, infördes i dessa
uppgifter om 1. På gr. av sammanblandning mellan
detta privaträttsliga 1. och hemmanens skatter
till Kronan erhöll jordeboksräntan i Kronans
jordböcker för Skåne under 1700-talet oriktigt
beteckning 1. och har till denna del avskrivits
med grundskatterna. Ännu kvarlever 1. som
beteckning för arrendeavgifter (i regel
spannmål efter markegång) från kyrkliga
inrättningar tillhörig jord i de skånska provinserna,
det s.k. rätta 1. Därjämte har sedan
1500-talet förekommit ett oegentligt sådant, vars
grund icke var äganderätt till gården, utan en
biskopen — vars rätt 1536 tillädes danske
konungen — el. andra herremän, stundom
kloster och präster, tillkommande höghetsrätt, kal-
— 799 —
— 800 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
