Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landmandsbank, Den danske, Hypothek- og Vekselbank - Landmärke - Landnámabók - Landnamsman - Landningsbro - Landningsställ - Landnot - Land och sjö, Ömsesidiga Olycksfallsförsäkringsbolaget - Land- och sjövind - Landolphia - Landolt, Hans - Landor, Walter Savage - Landowska, Wanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDMÄRKE
tag, bl.a. Det östasiatiske Kompagni och
Kjö-benhavns Frihavns Aktieselskab, hade vid 1920
års slut nått en omslutning av 1,482 mill. kr.
De följ, årens deflation bragte L. i svårigheter,
ur vilka den kunde räddas endast med hjälp
av staten, som bl.a. iklädde sig garanti
gentemot insättarna. Rekonstruktionen av L.
genomfördes i flera etapper 1922—28.
Statsga-rantin upphörde V4 1932. L. har huvudkontor
och 24 filialer i Köpenhamn samt 45 filialer
i landsorten. Omslutningen uppgick 31/i2 1932
till 629 mill. kr., därav egna fonder 84,5 mill. —
Litt.: J. Schovelin, ”L. 1871—1921” (1922). Lth.
Landmärke, sådant märke i land, bergshöjd,
udde, kyrka, fyrtorn, båk m.m., vilket giver
sjömannen ledning vid navigering.
Landnåmabék (isl., ”boken om landets
besittningstagande”), medeltida skrift, som
meddelar upplysningar om alla de isländska
”land-namsmännen”, de som på 800- och 900-talen
togo Island i besittning. L. innehåller en mängd
detaljerade uppgifter av utomordentligt
historiskt värde. Mer än 3,000 personer och 1,400
orter nämnas. L. torde väsentligen ha
sammanställts o. 1200 och föreligger i 3 handskrifter,
utgörande olika redaktioner; en av dessa är
”Sturlubök”, som torde ge en av Sturla
Tords-son (se denne) gjord bearbetning. Samlad uppl.
1900. E.No.
Landnamsman, se Landnåmabök.
Landningsbro, se Bro, sp. 1,199.
Landningsställ, den understa delen av ett
flygplan (se d.o., sp 854), tjänande som fäste
för hjulen el. flottörerna. En del 1. medgiva
utbyte mellan hjul och flottörer. Under
snöförhållanden användas skidor i st.f. hjul el.
flottörer el. ock fästas skidor understundom
även under flottörerna. Om snödjupet
överstiger o. 2 dm., måste som regel skidor
användas. F.Az.
Landnot, se Fiskredskap, sp. 628, och
L a n d v a d.
Land och sjö, ömsesidiga O 1 y c k
s-fallsförsäkringsbolaget, grundat
1917. Huvudkontor i Stockholm. Bransch:
olycksfallsförsäkringar enl. lagen om
försäkring för olycksfall i arbete 17/o 1916.
Premieintäkt 1932 3,2 mill. kr.; omslutning 31/i2 1932
17,4 mill. Th.Dn.
Land- och sjövind. Vid kuster av haven el.
större sjöar uppstå ofta vindar, som under
dagen blåsa från vattnet inöver land och på natten
i motsatt riktning. Orsaken härtill är, att
landet under sommaren vid klar himmel och stark
insolation uppvärmes starkare än vattnet under
natten. På gr. av den starkare uppvärmningen
under dagen utvidgas luften över land, och på
högre nivå strömmar då luften ut över havet.
Härvid sjunker trycket vid markytan in i lan
det men stiger vid havsytan. På gr. härav
uppstår en tryckgradient (se G r a d i e n t), som är
riktad in mot land vid havsytans nivå, och en
vind blåser i denna riktning (sjöbris). Ett
lokalt cirkulationssystem uppkommer alltså: över
land strömmar luften uppåt, för att på högre
nivå strömma utöver havet, där den stiger
nedåt och vid havsytan strömmar in mot land.
Under natten blir förhållandet motsatt, enär
vattnet då är varmare än land (landbris). H.K-r.
Lando’lphia, växtsläkte, se Apocynaceæ.
Landolt, Hans, tysk kemist (1831—1910),
prof, i Bonn, Aachen och slutl. Berlin, är känd
som utg. av ”Physikalisch-Chemische
Tabellen” (1883; 5 Aufl., 2 bd, 1923; Erg.-bd 1927).
H.K-r.
Landor [lä’ndä], Walter Savage, engelsk
förf, och skald (1775—1864), av
godsägarefamilj från
Warwick-shire, erhöll
uppfostran i Rugby och
Oxford och greps tidigt
av lidelsefullt intresse
för antiken; med
romare och greker
förblev hans
förtrogenhet större än med
hans samtid.
Politiska frihetsidéer jämte
ett sällsynt kärvt,
stolt och stridslystet
temperament kom
honom att i viss mån förbli en enstöring; sina
senare år tillbragte han i Florens. Hans
skrifter äro omfångsrika och rymma lyrik, poetiska
dramer, dialoger m.m. Ett fåtal korta lyriska
ting räknas bland den engelska poesiens
pärlor, ss. ”Dirce” och ”Rose Aylmer”.
Betydelsefullast i hans alstring är ”Imaginary
conversa-tions” (4 serier, 1824—53), prosadialoger
mellan olika personer alltifrån antikens hjältar
till L. själv och hans vänner. I dessa
ventilerar han sina ofta excentriska åsikter i en
mängd olika ämnen med användande av en
stil, som efter hand erkänts ss. en av de
yppersta inom engelsk prosakonst. Ett intryck
av stolthet, upphöjdhet och hård skönhet är
genomgående i hans verk; en sällan helt
övervunnen nyans av ansträngdhet och förskruvning
hindrar honom från att räknas bland de allra
största. — Hans ”Works” äro utg. med biogr.
av J. Forster (8 bd, 1876). — Litt: Biogr. av
S. Colvin, ”L.” (i ”English men of letters”,
1881). F.G.B.
Lando’wska, W a n d a, polsk pianist (f.
1884), har återupptagit den gamla cembalon
och genom konsertresor och skrifter gjort
pro
— 803 —
— 804 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
