Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskrona - Landskrona—Kävlinge järnväg - Landskrona—Lund—Trälleborgs järnväg - Landskrona nya mekaniska verkstads a.-b. - Landskrona och Hälsingborgs järnväg - Landskrona-posten - Landskrona tidning - Landskulptur - Landskyld - Landsköldpaddor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSKÖLDPADDOR
mel och Danzig. Lotsplats. — L. har högre
allm. lärov. (fullst. sedan 1932), kommunal
flickskola, folkskollärarinneseminarium (under
ombildning till småskollärarinneseminarium),
yrkes- och lärlingsskola; länslasarett,
epidemisjukhus, gas- och elektricitetsverk. I L. utgivas
”Korrespondenten Landskrona
tidn.”och”Lands-krona-posten”, båda 6 gånger i veckan.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 1,543,900 kr., å annan fastighet
63,183,300 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl. 748,380 kr., andra
skattskyldiga 20,956,180 kr. (1931). Vid val
till A.k. utgör L. jämte Malmö, Hälsingborg och
Lund en valkrets. L. bildar ett pastorat i
Rön-nebergs kontrakt, Lunds stift. — Litt.: L.
Wei-bull, ”Till L. äldre historia” (i ”Hist. tidskr.
för Skåneland”, 1, 1901); N. E. Lovén, ”L.
under svenska tiden” (3 bd, 1908—09); C. G.
Weibull, ”L. 1413—1913” (i ”L. och
jubileumsutställningen 1913”); K. Enghoff, ”L.” (i
”Sveriges städer”, 3, 1918); G. Edlund, ”L. hamn”
(i ”Teknisk tidskr.”, 1921); F. Lindholm, ”L.
från äldsta tider till nuv. tid” (1931). J.C.
Slaget vid L., 14/t 1677, bär med orätt
detta namn, ty det utkämpades på Yllesheden
vid Tirup, 13 km. från staden. Den danska
hären under ledning av Kristian V och
fältmarskalk von der Goltz räknade ung. 11,000
man, den sv. under Karl XI och Helmfelt 10,000
jämte 6,000 uppbådade småländska bönder,
vilkas stridsvärde var synnerligen obetydligt.
I båda härarna utgjordes mot sedvanan
flyglarna av både fotfolk och ryttare, och även i
den danska centern stodo båda vapenslagen
blandade, medan den sv. blott utgjordes av inf.
Liksom vid Lund segrade båda högerflyglarna,
där konungarna befunno sig, men här drogs
även danskarnas center med i nederlaget,
varmed striden var avgjord. Danskarnas h.
flygel drog sig i god ordning tillbaka utan att
förföljas. Svenskarna förlorade inemot 2,000
man, danskarna ung. 3,000; båda parterna
hade från varandra tagit fanor och kanoner,
svenskarna dock flest. P.S.
Landskrona—Kävlinge järnväg, se
Landskrona — Lund — Trälleborgs
järnväg.
Landskrona—Lund—Trälleborgs järnväg
äges av L.L.T. järnvägs-a.-b.; 1,435 m. spårvidd.
Sträckan Lund—Trälleborg, 42 km., öppnades
för trafik 1875, sträckan Lund—Kävlinge
(stats-banestation å linjen Malmö—Göteborg), 11 km.,
1886 och sträckan Kävlinge—Landskrona, 21
km., 1893. Fi.E.
Landskrona nya mekaniska verkstads a.-b.,
se L a n d s v e r k.
Landskrona och Hälsingborgs järnvägar ha
1,435 m. spårvidd. Sträckan
Landskrona—Bille-berga—Teckomatorp (å statsbanan Malmö—
Göteborg)—Eslöv, 32 km., äges av
Landskrona-—Eslövs järnvägs-a.-b. och sträckan
Hälsingborg—Billeberga, 28 km., av Hälsingborg—
Landskrona—Eslövs järnvägs-a.-b.
Järnvägarna öppnades för trafik 1865. Fr.E.
Landskrona-posten, konservativ tidn., som
utkommer i Landskrona 6 gånger i veckan. Den
började utges 10/i2 1896 av kyrkoherde J. N.
Lindau. Huvudred, är sedan 1919 P. G. S. Lech
(f. 1886). H.E.
Landskrona tidning, se
Korrespondenten L. t.
Landskulptur, den fasta jordytans relief el.
terrängformer; benämnes även morfologi. L.
bildas såväl genom rörelser i jordskorpan
(en-• dogena former), som genom yttre faktorer
(exogena), d.v.s. genom strålningens, luftens,
vattnets och de levande varelsernas inverkan.
J.F.
Landskyld, kam., äldre benämning i Norge
på den årliga avgift, som brukare av annans
jord hade att erlägga till jordägaren, den s.k.
jorddrotten; jfr avrad i Sverige och
landgille i Danmark. Liksom landgillet blev 1. med
tiden även namn å den jorden vidlådande
skatten till staten, motsvarande sv.
jordeboksrän-tan. I de förr norska provinserna i Sverige
uppbais så 1. dels av Kronan, dels av kyrkor
och prästerskap, dels av Huitfeltska
stipendie-inrättningen. Kronans 1. har avskrivits med
grundskatterna 1892; den kyrkliga kan enl. en
k.k. 1898 avlösas av 1.-givaren, och så torde
i stor omfattning ha skett. E.K.
Landsköldpaddor. 1) Fam. Testudi’nidæ, av
släktet sköldpaddor, ha rygg- och den av 11—
12 plattor bestående bukskölden täckta av
horniga plattor; bröstplattorna stöta intill
kantplattorna. Fotterna äro tillpassade för gång el.
simning och de 4—5 tårna klobärande. Hals
och huvud äro helt indragbara. L. omfatta o.
150 arter fördelade på 2 underfam. 1)
söt-vattenssköldpaddor (se d.o.) och 2) äkta 1.
O.C-n.
2) Äkta 1., underfam. Testudi’næ av fam.
1., ha en oftast starkt välvd ryggsköld,
bestående av 1, mera sällan 2 stycken, i senare
fallet är det bakre partiet rörligt. Såväl
ryggsom den av 12 plattor sammansmälta
bukskölden täckas av hornplattor, som stundom på
ryggskölden äro vackert tecknade. Benen äro
kraftiga, robusta, tillpassade för gång med
tårna ända till kloleden sammanväxta, främre
benen ha 5—4, bakre 4 klor. L. uppnå ofta
betydande storlek och vikt (ända till 200—400
kg.), ss. jättesköldpaddorna (se d.o., med bild),
— 825 —
— 826 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
