Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsmålsarkiv - Landsmålsföreningar - Landsnämnd - Landsorganisationen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSMÅLSFÖRENINGAR
ortnamns- och dial.-forskning i Göteborg
utgiva numera periodiska skriftserier. — Litt.:
Årsberättelser rörande L. i Uppsala, rörande
landsmålsföreningarna och L. i Lund samt
rörande Inst. för ortnamns- och dial.-forskning
i Göteborg (i ”Sv. landsmål” från 1915, resp.
1923 och 1919). Jfr även
”Folkminneskommit-téns betänkande”, 2 (1924—27) och G. Lech
& I. Ingers, ”Skånskt bygdemål” (1930). N.L.
Landsmålsföreningar voro föreningar för
insamling och bearbetning av folkmål och
folkminnen, som på 1870-talet uppstodo bland den
studerande ungdomen vid univ. i Uppsala, Lund
och Helsingfors. Äldst var Västgöta 1. i Upp
sala, stiftad 1872 på initiativ av dåv.
studeranden, sedermera red. Oskar Norén. Redan vid
mitten av 1870-talet hade i Uppsala i regel varje
studentnation sin 1. I Lund stiftades den första
L, den skånska, 1875. Dess program är typiskt
för de gamla l.: ”Avsikten med denna förening
skulle vara att söka lära känna det skånska
folklynnet, sådant det i sång och sägen, i
egendomliga seder och bruk, i danser, lekar,
ordspråk och framförallt i allmogemålet avspeglar
sig.” Under de följ, åren uppstodo i Lund
ytterligare tre 1. (för Öland och ö. Småland,
Blekinge, Västergötland). Den redan 1861 stiftade
Föreningen för Smålands minnen hade också
ett program, som delvis sammanföll med l:s.
— L:s medl. hade under terminerna regelbundna
sammanträden, där man dels föredrog, vad
man upptecknat, dels företog nya
uppteckningar. Stundom anordnade föreningarna
större soaréer för allmänheten för att göra
propaganda för ”landsmålssaken” och samla
medel till verksamheten. Därvid förekommo
föredrag, uppläsning, landsmålsspex, folkmusik
m.m. De gamla 1. gjorde på sin tid en insats
av stort kulturellt värde. De hade sin glanstid
på 1880-talet. På 1890-talet inträdde en allmän
avmattning i l:s verksamhet, och åtskilliga av
dem upplöstes. I l:s ställe trädde i Uppsala o.
1897 styrelser för systematiska
landskapsunder-sökningar, och s.å. påbörjade Skånska 1. i Lund
nya systematiska dialektundersökningar. De i
Uppsala arbetande landskapsundersökningarna
ersattes 1914 av en nybildad central inst.,
Landsmålsarkivet, (se Landsmålsarkiv).
Kort därefter genomfördes också i Lund en
nyordning av landsmålsarbetet, men här
använde man t.v. fortfarande l:s form, och först 1930
grundades även här ett landmålsarkiv. — Litt.:
G. Norlander, ”Några ord om de i Uppsala
bildade 1.” (i ”Sv. tidskr”, 1875); J. A. Lundell
m.fl., ”De svenska 1. i Uppsala, Helsingfors och
Lund” (i ”Sv. landsmål”, 2:1); E. Tuneld,
”L.” (i ”Akad. föreningen 1830—1911”, 1911);
årliga redogörelse från 1. i Lund i ”Sv.
landsmål”, 1923—30. I.I-s
Landsnämnd, se Nämnd.
Landsorganisationen i Sverige,
centralorganisation för Sveriges fackligt organiserade
arbetare, bildades 5/s—8/s 1898. Till densamma
äro anslutna flertalet av arbetarna bildade
fack-el. industriförbund (se Fackförening),
näml.:
Antal medl.
31 dec. 1932.
Beklädnadsarbetareförbundet ............. 14,636
Bleck- och plåtslagareförbundet ........... 2,460
Bakbindareförbundet ....................... 5,327
Bryggeriindustriarbetareförbundet ......... 6,619
Byggnadsträarbetareförbundet.............. 21,800
De förenade förbunden ..................... 7,008
Elektriska arbetareförbundet .............. 6,367
Frisörarbetareförbundet ................... 2,224
Försäkringsfunktionärernas förbund .... 702
Gjutareförbundet .......................... 6,365
Grov- och fabriksarbetareförbundet .... 63,074
Gruvindustriarbetareförbundet ............. 5,896
Handelsarbetareförbundet.................. 22,714
Hatt- och pälsindustriarbetareförbundet .. 1,958
Hotell- och restaurangpersonal sförbundet 10,778
Järnvägsmannaförbundet ................... 37,319
Kakel- och plattarbetareförbundet ........... 384
Kommunalarbetareförbundet ................ 27,867
Lantarbetareförbundet .................... 15,992
Litografförbundet ......................... 2,179
Livsmedel sarbetareförbundet ............. 21,574
Metallindustriarbetareförbundet ......... 100,666
Murareförbundet ........................... 8,348
Målareförbundet ........................... 9.930
Pappersindustriarbetareförbundet ......... 35,227
Postm annaförbundet ....................... 5,957
Sadelmakare- och tapetserareförbundet .. 2,022
Sjöfolksförbundet ........................ 14,501
Sko- och läderindustriarbetareförbundet .. 10,895
Skogs- och flottningsarbetareförbundet .. 13,162
Skorstensfejeriarbetareförbundet ............ 452
Stenindustriarbetareförbundet ............ 10,204
Sågverksindustriarbetareförbundet ........ 39,393
Telegraf- och telefonmannaförbundet .... 5,083
Textilarbetareförbundet .................. 30,130
Tobaksindustriarbetareförbundet............ 2,487
Transportarbetareförbundet................ 28,375
Träindustriarbetareförbundet ............. 16,647
Tunnbinderiarbetareförbundet ................ 204
Typografförbundet ......................... 9,495
Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet 12,172
Tillsammans 638,593
L. verkar för likformigt uppträdande från de
anslutna organisationernas sida såväl i allm.
som särsk. i fråga om förhållandet till
arbetsgivarna och deras organisationer. Vidare skall
L. ekonomiskt stödja anslutna organisationer
under s.k. försvarsstrider, d.v.s. då
föreningsrätten hotas, då lockout el. därmed jämförlig
åtgärd vidtagits av arbetsgivareorganisation i
syfte att sänka arbetslönerna, ävenså då
lockout vidtagits på gr. av arbetarnas försök att
förbättra sina avlöningsförhållanden el. då
lockout påbjudits i syfte att stödja arbetsgivare,
som kommit i konflikt med sina arbetare, s.k.
sympatilockout. L. finansierar därjämte av sin
ledning påbjuden strejk, s.k. sympatistrejk. L.
stöder arbetarnas bildningssträvanden och har
fördenskull anslutit sig till Arbetarnas bild-
— 831 —
— 832 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
