Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsorganisationen i Sverige - Landsorganisationens skola - Landsort - Landsortsmöten - Landsoverretter - Landsretter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSRETTER
Landsorganisationens hus vid Norra Bantorget
i Stockholm.
ningsförbund (se d.o.) samt upprättat en särsk.
skola för fackföreningsmedl. (se
Landsorganisationens skola). För att
underlätta anskaffandet av lämpliga möteslokaler
för arbetarna har L. upprättat en särsk. fond,
ur vilken lån beviljas Folkets-hus-företag. Varje
till L. anslutet förbund erlägger en avgift av
40 öre för helt betalande och 20 öre för halvt
betalande medl. pr mån.; som halvt betalande
räknas kvinnliga och minderåriga medl. Dessa
ord. avgifter kunna kompletteras med
uttaxeringar i de fall, då understödsresurserna tagas
särsk. hårt i anspråk. Reservfonden skall
utgöra minst 3 mill. kr. Understödet till förbund,
som enl. stadgarna kunna göra anspråk på
sådant, utgår med högst 6 kr. pr vecka för helt
betalande och högst 4 kr. pr vecka för halvt
betalande medl. Under åren 1899—1931 har L.
i form av konfliktunderstöd utbetalat i runt tal
14 mill. kr. Detta utgör endast en ringa del av
de anslutna förbundens sammanlagda
kostnader för samma ändamål. L:s kapitaltillgång
utgjorde 81/i2 1931 10,696,000 kr. L:s högsta
beslutande instans är kongressen, som
sammanträder vart 5:e år. Under
kongressperioden utövar representantskapet kongressens
funktioner. Detta består (1933) av 95 led.,
varav 78 representera de anslutna förbunden i
proportion till deras medlemsantal. Ledningen
av L:s verksamhet utövas av
Landssekre-t a r i a t e t, som består av 9 av kongressen
valda led. — L. upprätthåller förbindelser med
motsvarande organisationer i utlandet genom
Fackföreningsinternationalen, vars styrelse 1933
förlädes till Paris efter att ett par år ha haft
sitt säte i Berlin och tidigare i Amsterdam. S.H.
Landsorganisationens skola, upprättad 1929 i
anslutning till Brunnsviks folkhögsk. i s.
Da-larne, har till uppgift att bereda unga
fackföreningsmedl. tillfälle att förkovra sina
kunskaper i sådana ämnen som nationalekonomi,
ekonomisk geografi, socialpolitik, fackförenings-
kunskap, matematik och statistik, bokföring
och sv. språket. Varje sommar anordnas en
3-mån.-kurs, som utgör en forts, av folkhögsk :s
vinterkurser. Under vintermån, anordna till
Landsorganisationen anslutna förbund
14-da-gars instruktions- och föreläsningskurser.
Skolan förvaltas av en nämnd, i vilken
Landssek-retariatet, Arbetarnas bildningsförbund och
Brunnsviks folkhögsk. utse led. Studieledare
är red. Sigfrid Hansson. S.H.
Landsort, beläget på ön öja, utanför
Södertörns sydspets, vid s. gränsen av Stockholms
skärgård, är lotsplats sedan 1535 och fyrplats
sedan 1678. Vid fyrplatsen finnas mist- och
issignalstationer samt i dess närhet
radiopejl-station. ön äges av Lotsverket och är f.n.
boplats för o. 80 personer, huvudsaki. lotsar, f.d.
lotsar, fyrmän och deras familjer. E.Hg.
Landsortsmöten, benämning på de
sammankomster av allmogen el. ständer, som särsk.
under nyare tidens början ofta
sammankallades av konungen el. hans ämbetsmän i och för
överläggningar av skilda slag. Några bestämda
former iakttogos ej: stundom kunde ett 1. vara
identiskt med ett landsting, stundom hölls det
häradsvis el. i samband med en marknad. L.
stodo under ledning av fogdar, riksråd,
lagmän, biskopar el. landshövdingar. Ofta
avhandlades skatteärenden. Mot slutet av
1500-talet framkom förslag, att sådana frågor, som
skulle behandlas på allmän riksdag, först skulle
dryftas på 1. Förslaget realiserades verkligen
några gånger, men uppslaget fullföljdes ej.
Vanligare var, att I. sammanträdde för att
bekräfta riksdagarnas beslut; detta förekom
ännu på 1600-talet. I 1660 års additament till
R.F. förbjöds hållandet av I.; dylika
anordnades av Karl XI i samband med rustningarna
under skånska kriget, sista gången 1679. —
Litt.: S. Grauers i ”Karolinska förbundets
årsbok”, 1930. B.
Landsoverretter kallades i Danmark de
överrätter, som 1805 efterträdde de äldre
landstingen (se d.o.). L. voro 2, en i Köpenhamn för
öarna, en i Viborg för Jylland. L. i
Köpenhamn var förenad med Hof- og Stadsretten. L.
motsvarade de sv. hovrätterna och ersattes 1919
av Landsretter (se d.o.). Under 1800-talet ägde
Island och de Västindiska öarna egna L. E.K.
Landsretter benämnas de genom
Retspleje-loven 1916 inrättade och 1919 i verksamhet
trädda överrätterna i Danmark. Domarna i
dem kallas Landsdommer (se d.o.). L. äro 2,
östre Landsret i Köpenhamn för öarna och
Vestre Landsret i Viborg för Jylland. 1919—27
fanns även en särsk. Söndre Landsret för
Sön-derjylland, vilken sedan uppgått i Vestre L. L.
handlägga i andra instans såväl civil- som
brott
Uppslagsbok. XVI. ____ 833 ___
27
— 834 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
