Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lane, R.N.A. - Lane härad - Lanerna - Lane-Ryr - Lanforsen - Lanfranc - Lanfranco, Giovanni - Lanfrey, Pierre - Lang, Johan - Lang, Anna - Lang, Andrew
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANE
Lane [leln], R.N.A., engelsk skriftställare, se
N. A n g e 11.
Lane härad, i Göteborgs och Bohus län,
utbreder sig mellan Gullmars-, Koljö- och
Hav-stensfjordarna i v., omger Uddevalla och
gränsar i n. och ö. till Älvsborgs län. L. omfattar
socknarna Lane-Ryr, Bäve, Herrestad,
Skredsvik, Högås, Bokenäs och Dragsmark; 399,54
kvkm., därav 394,29 land; 7,745 inv. (1933; 20
inv. pr kvkm.). L.h. är starkt kuperat, särsk.
Bokenäset, halvön mellan de ovannämnda
fjordarna, med trånga dalar mellan höjderna.
Berggrunden täckes blott i ringa grad av lösa
jordslag, främst morän och sand. 1927 uppgick
åkerarealen till 87,so kvkm. (22,3 % av
landarealen), skogsmarken till 112,15 kvkm. 1920
levde 66,o°/o av befolkningen av jordbruk med
binäringar, 16,2 % av industri och hantverk (5,2
% av jord- och stenindustri). L.h. tillhör
Orusts och Tjörns fögderi, Sunnervikens
domsaga (tingsställe i Kvistrum) och Älvsyssels n.
kontrakt, Göteborgs stift. M.P.
La’nerna kallas hos hästen det parti av
munhålan, som ligger mellan fram- och
kindtänderna och har till underlag käkgrenarna. L. sägas
vara skarpa el. runda, de förra mera känsliga
för betslet. V.M-r.
Lane-Ryr, s:n i Lane hd, Göteborgs och
Bohus län, mellan Uddevalla och
Dalslandsgrän-sen; 82,93 kvkm., därav 81,79 land; 1,194 inv.
(1933; 15 inv. pr kvkm.); 17,38 kvkm. åker
(1927; 21,2 % av landarealen), 27,97 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Uddevalla, Bäve och L.,
Älvsyssels n. kontrakt, Göteborgs stift. M.P.
Lanforsen, fall och kraftverk i Dalälven, vid
Älvkarleö mellan Untra och Älvkarleby
kraftverk. Ägare är Lanforsens kraf t-a.-b.
(omslutning S1/i2 1932 14,936,000 kr., varav
aktiekapital 4,5 mill. kr.), vari Stockholms stad
äger % och Sandvikens järnverks a.-b. % av
aktiekap. Kraften fördelas dem emellan i
samma proportion. Kraftverket byggdes 1918—30
med 3 kaplanturbiner om tillsammans 39,000
hkr.; fallhöjden är 8,9 m. Stockholms stads
andel av kraften överföres med 50 perioder och
110,000 volt genom en 145 km. lång ledning,
vilken från Untra är upphängd på samma
stolpar som ledningen därifrån. S.E-s.
Lanfranc [lä’nfräi)k], teolog (o. 1005—89),
till börden italienare, urspr. jurist, därefter
munk och prior i benediktinklostret Bec i
Nor-mandie. L. är ss. teolog framförallt känd för
sitt deltagande i striden om nattvardsläran,
varvid han på flera konsilier mot Berengar av
Tours framgångsrikt förfäktade den
traditionella tfanssubstantiationsläran. Sedermera
rådgivare till Vilhelm av Normandie, blev L. efter
dennes erövring av England ärkebiskop av
Can
terbury 1070, varpå han genom förfalskade
påvliga dokument lyckades tillägna sig
primatet över den engelska kyrkan. Ss. kyrkomän
utförde han en rad reformer av domkapitlen och
klosterväsendet samt lade grunden till den
engelska kyrkans fria ställning gentemot staten.
K.G-w.
Lanfra’nco [-kå], Giovanni, italiensk
målare (1582—1647), upptog bröderna Carraccis
stil och biträdde vid utsmyckningen av Palazzo
Farnese. L. drev barockmåleriet ut i den
dekorativa illusionismen (med
ljusdunkelbehandling), ss. fresker i flera kyrkor i Rom och
Neapel visa, t.ex. ”Marias himmelsfärd” i Sant’
Andrea della Valle, Rom. Bland hans
storlaget komponerade altarverk kunna nämnas
”Den heliga Margaretas av Cortona vision”
(Florens), ”Den ångerfulle Petrus” (Dresden).
I Nationalmuseum, Stockholm, finnes en
rundbild ”Den kristliga kärleken”, en replik av ett
L:s verk. E.W.
Lanfrey [läfrä’], Pierre, fransk
skriftställare och politiker (1828—77), bedrev juridiska,
filosofiska och historiska studier och utgav
ett antal arbeten, vari han vältaligt och
kraftfullt gav uttryck åt sin frihetskärlek samt
bekämpade katolicismen, cesarismen och
socialismen. L. bemödade sig särsk. om att genom
en sträng kritik nedgöra Napoleonslegenden.
Deputerad i nationalförsamlingen 1871, stödde
han Thiers, vilken utnämnde honom till
ambassadör i Bern. Återvänd till Versailles 1873,
blev L. v. president för republikanska
vänstern samt 1876 senator för livstid. Förutom
sitt huvudverk, ”Histoire de Napoleon” (5 bd,
1867—74) har L. skrivit ”L’église et les
philoso-phes au XVIII :e siècle” (1855), ”Essai sur la
révolution fran^aise” (1858), ”Histoire
politi-que des papes” (1860). G.Lw.
Lang, Johan Robert Tobias, biokemist
(1833—1902), fil. d:r 1867, med. kand. 1873,
med. hedersd:r i Uppsala 1877; docent i kemi
i Uppsala 1860, adjunkt i kemi i Lund 1863,
prof, i medicinsk och fysiologisk kemi i Lund
1875. L. har gjort undersökningar över
gallsy-rorna samt utredningar i ett stort antal
praktiska frågor av biokemisk innebörd. Wk.
Lang, Anna Sofia, violinist (f. 1859), elev
vid Konservatoriet i Stockholm 1873—78, senare
av Léonard i Paris. L. har konserterat i Sverige
och utlandet. Sedan 1889 bosatt i England efter
giftermål med Edwin Wolseley. N.B.
Lang [läg], Andrew, skotsk skriftställare
och vetenskapsman (1844—4912). L., som med
sin lättlästa och medryckande stil var en
framstående journalist och kritiker, producerade
arbeten på skilda områden, från Skottlands
historia (4 bd, 1900—07), undersökningar om
— 847 —
— 848 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
