Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lange, Johan - Lange, Friedrich Albert - Lange, Thomas - Lange, Samuel - Lange, Helene - Lange, Thor - Lange, Konrad von - Lange, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANGE
logi, fenologi och nomenklaturfrågor, företog
ett flertal botaniska resor i Europa, utgav
”Haandbog i den danske Flora” (1851, 4 Udg.
1886—88), jämte M. Willkomm ”Prodromus
floræ hispanicæ” (1870—80), ”Conspectus
flo-ræ groenlandicæ” (1880), ”Revisio specierum
generis Cratægi” (1897) m.m. och fullbordade
1883 det stora verket ”Flora danica” (se d.o.),
till vilket han författade en orienterande
översikt, ”Nomenclator floræ danicæ” (1887). L.
anlade Köpenhamns nya botaniska trädgård
och stiftade 1840 det naturhistoriske Selskab,
varur senare Dansk botanisk Förening
framgick. O.Gz.
Lange, Friedrich Albert, tysk filosof
och socialpolitisk skriftställare (1828—75), prof.
i Zürich och
Mar-burg, en av de första
grundarna och
representanterna för
ny-kantianismen (se
d.o.). Hans
berömdaste verk,
”Ge-schichte des
Materialismus” (1866; ånyo
utg. med inledning
av H. Cohen, 1908;
sv. övers 1913), söker
visa, att materialism
alltid kommer att
vara den mest tillfredsställande grundvalen för
en naturvetenskaplig världsåskådning, att den
emellertid finner sin principiella gräns genom
den kantska kunskapsteoriens påvisande av att
”materien” själv är ett det mänskliga
medvetandet förutsättande begrepp och ingen metafysisk
realitet. En metafysik, en kunskap om ”tinget
i sig” är omöjlig, är begreppsdiktning (jfr
A g n o s t i c i s m). L:s hänvisning till Kant har
verkat starkt på H. Cohen (se denne). I
social-filosofiskt hänseende företrädde L. socialistiska
idéer i en för sin tid avancerad form (”Die
Arbeiterfrage”, 1865). E.v.A.
Lange, Thomas, dansk diktare (1829—87),
student 1848, teol. kand. 1857. L. är den
påtagligaste representanten för efterromantiken i
dansk diktning. Hans romaner och noveller
hämta gärna sina ämnen och scenerier från
Jylland, särsk. västkusten, där han vuxit upp.
Han skildrar människorna som demoniskt
bundna av sin hemorts natur och den kristna
religionen som förlösande makt.
Huvudarbetena äro ”Eventyrets Land” (1865), ”Aaen og
Havet” (1870) och ”De lyse Nætter” (1875); den
bäst skrivna av hans berättelser är det lilla
mästerverket ”De faldende Blade” (1872). L:s
närmaste läromästare äro Blicher och
Gold-schmidt; i sin tur torde han ha utövat ett visst
inflytande på Ibsens ”Fruen fra Havet”. Valda
skrifter utkommo i 2 bd 1906—07. P.R-w.
Lange, Samuel de, holländsk orgelspelare
och tonsättare (1840—1911), innehade
lärarbe-fattningar i olika städer i Holland, Schweiz
och Tyskland, sist som prof, vid Stuttgarts
kon-servatorium 1893—1908; har komponerat
orgel-sonater, symfonier, kammarmusik m.m. N.B.
Lange, H e 1 e n e, tysk förkämpe för
kvinnosaken (1848—1930). L. verkade framförallt för
en bättre kvinnoutbildning och kvinnors rätt att
avlägga statsexamina, stiftade 1890 Allmänna
tyska lärarinneförbundet, utgav den av henne
grundade tidskr. ”Die Frau” 1893—1926,
”Hand-buch der Frauenbewegung” (jämte G. Bäumer,
5 bd, 1901—06), ”Lebenserinnerungen” (1921),
”Kampfzeiten” (1928). — Litt.: Biogr. av E.
Beckmann (1931). S.N.
Lange, Thor Næve, dansk diktare (1851—
1915), Cand. philol. 1874, uppehöll sig sedan
1875 i Ryssland, i
vars
undervisningsväsen han förvärvade
sig en framskjuten
plats; adlad där 1899.
L., vars konst är
besläktad med
”signaturernas” i Sverige,
var en fin, elegisk
språkkonstnär, väl så
produktiv med övers,
som med
original-poesi. Hans
återgivande av slavisk
folk
poesi, grekiska tragedier och framförallt
Long-fellows ”Den gyldne Legende” (1882) beundras
med rätta som några av tidens språkligt sett
bästa verk. L. har utövat ett icke ringa
inflytande på 1890-talets danska lyriker. P.R-iv.
Lange, Konrad von, tysk konsthistoriker
och konstfilosof (1855—1921), prof, i
Göttingen 1885, i Königsberg 1892, i Tübingen 1894;
1901—07 inspektor för tavelgalleriet i
Stuttgart; adlad 1903. Enl. L. grundar sig
skön-hetsupplevelsen på ett ”medvetet
självbedrägeri”, varvid vi oavbrutet inträda i och utgå
ur illusionen att stå inför något verkligt: den
s.k. pendelteorien — ett förklaringsmotiv, som
nära sammanför L:s estetik med H. Vaihingers
Als-Ob-filosofi (se d.o.). Bland L:s skrifter
märkas: ”Das Wesen der Kunst” (1901; 2 Aufl.
1907), L:s huvudarbete, ӆber den Zweck der
Kunst” (1912), ”Die ästhetische Illusion und
ihre Kritiker” (i ”Annalen der Philosophie”,
1, 1919). — Litt.: A. Nyman, ”Metafor och
fiktion” (1922). A.N.
Lange, Gustav Fredrik, norsk violinist (f.
1861), utbildades i Stockholm av K. J. Lindberg,
— 855 —
— 856 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
