Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lange-Müller, Peter Erasmus - Langen, Eugen - Langen, Albert - Langenbeck, Bernhard von - Langenberg - Langendijk, Pieter - Langenes - Langensalza - Langenscheidt, Gustav - Langenschwalbach, Bad - Langenskiöld, ätt - Langenskiöld, 1. Fabian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANGE-MÜLLER
Lange-Müllef, Peter Erasmus, dansk
tonsättare (1850—1926). L.-M. uppgav 1874
sina juridiska studier
för att helt ägna sig
åt musiken (elev av
Köpenhamns
konser-vatorium). Ekonomiskt oberoende,
levde han uteslutande
för sin komposition,
som är mycket
omfattande men något
ojämn. Utom en
mängd romanser (i
vilka han fortsätter
den danska
romans
kompositionen från Hartmans, Gades och
Hei-ses tid) skrev L.-M. operorna ”Tove”,
”Spanske Studenter”, ”Fru Jeanna” och
”Vikinge-blod” samt musik till en rad skådespel (bl.a.
”Renaissance” av Drachmann), pianostycken,
kammarmusik, symfonier och den populära
”Alhambra-Suite”. L.-M:s musik är utpräglat
lyrisk, med en säregen varm och innerlig färg,
ofta med en viss nordisk kolorit och i hans
bästa verk besjälad av en djup inspiration.
Särsk. populär blev hans musik till
Drach-rnanns” Der var engang —”. E.A.
Langen, Eugen, tysk ingenjör (1833—95),
uppfann tillsammans med Nikolaus Otto
fyr-takts-förbränningsmotorn (se bd 10, sp. 737).
Langen, Albert, tysk bokförläggare (1869—
1909), grundade 1896 i München den radikala
skämttidn. ”Simplicissimus”. G.m. en dotter till
Björnstjerne Björnson, omhuldade L. som
förläggare nordiska förf. (Hamsun, Lagerlöf m.fl.).
— Litt.: K. Holm, ”ich — kleingeschrieben”
(1932). A.W-n.
La’ngenbeck, Bernhard Rudolf Konrad
von, tysk läkare (1810—87), 1842 prof, i Kiel,
1848 i Berlin. L. var en av sin tids mest
framstående kirurger, deltog i flera fälttåg och
utmärkte sig inom krigskirurgin. Han grundade
tidskr. ”Archiv für klinische Chirurgie” (”L:s
Archiv”) och var med om att stifta Deutsche
Gesellschaft für Chirurgie. B.S-ll.
La’ngenberg [-bärk], stad i Rhenprovinsen,
mellan Essen och Elberfeld-Barmen; 10,194
inv. (1930). Snörmakeri, metall- och
pappersindustri. Radiostation. F.Ss.
La’ngendijk [-däik], Pieter,
nederländsk skald (1683—1756), skrev utom
”Ge-dichten” (4 bd, 1721—1760) flera lustspel med
tidshistorisk tendens, ss. ”Don Quichot” (1700),
”Het wedersijds huwelijks bedrog” (1714),
”De wiskunstenaars” (”Matematikerna”, 1715).
L. stod under inflytande av Molière. Rth.
Langenes, hd i Nordland fylke, n. Norge,
upptar n. delen av Langöy; 103,42 kvkm.; 1,323 inv.
(1930). Ax.S.
LangensaTza, stad i prov. Sachsen, Tyskland,
30 km. n.v. om Erfurt; 12,700 inv. (1930). L.
är en pittoresk medeltidsstad med flera vackra
byggnader, ss. Markt- el. Bonifatiuskirche och
slottet Dryburg. Den gamla stadsmuren är
delvis bibehållen. Tack vare gynnsamt läge har
L. livlig handel, textil- och läderindustri.
Garnison. L. är även kurort med stark
svavelkälla. F.Ss.
Under kriget 1866 sökte den hannoverska
armén — ung. 18,000 man — avmarschera
söderut för att förena sig med bajrarna. Vid L.
kastade sig en underlägsen preussisk styrka i
dess väg, och ehuru den blev slagen med
betydande förluster 27/e, hade hannoveranarna
uppehållits så länge, att överlägsna preussiska
trupper hunnit fram. Fullst. omringad,
kapitulerade den hannoveranska armén 29/e. P.S.
La’ngenscheidt [-falt], Gustav, tysk
språklärare och bokförläggare (1832—95), grundade
1856 i Berlin ett ännu existerande bokförlag
(nuv. ledare L:s son Karl L., f. 1870),
varifrån han s.å. utgav (jämte Ch. Toussaint) på
grundval av den Hamilton-Jacototska metoden
”Französische Unterrichtsbriefe zum
Selbststu-dium”, vilka vunno stor spridning. Dylika
un-dervisningsbrev, numera omfattande de flesta
europeiska språk (även latin och grekiska),
utgöra fortfarande förlagets specialitet. W.N.
Langenschwalbach [-JväTbaz], Bad
Schwalbach, se Schwalbach.
Langenskiöld, ätt, adlad 1772 och
immatriku-lerad på finska riddarhuset 1818. L.l)
upphöjdes 1860 i finskt friherrligt stånd. C.
1) Carl Fabian Theodor L., friherre,,
finländsk ämbetsman och politiker (1810—-63).
Urspr. matematiker, ägnade sig L. åt
språkstudier och började 1842 sin ämbetsmannabana
som regeringens ryska translator, inträdde 1857
i senaten (regeringen), tillhörde den
kommission, som undersökte finanschefen L. G.
Haart-mans förvaltning och blev dennes efterträdare
1858. Som finanschef skapade L. 1860 ett
självständigt finskt myntsystem, som dock först
1864 trädde i funktion. Även i tullpolitiskt
hänseende erhöll Finland genom L. 1859—60
en friare ställning. För det privata
näringslivet voro L:s insatser av betydelse,
framförallt för skogsbruket och sågverksindustrien.
L:s sista år förbittrades genom hans
inblandning i de konstitutionella striderna. Starka krav
hade under 1850-talet rests på lantdagens
inkallande, vilka stöddes av L. Han biträdde
1861 ett kompromissförslag, att ett
48-manna-utskott skulle sammanträda för att dryfta
för
— 859 —
— 860 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
