Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Langenskiöld, 1. Fabian - Langenskiöld, 2. Gustaf - Langenskiöld, 3. Karl - Langenskiöld, 4. Agnes - Langer, František - Langerhansska öarna - Langesund - Langesundsfjorden - Langett - Langewiesche, Karl Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANGEWIESCHE
fattningen. Meddelandet om detta utskotts
inkallande vållade en storm av förbittring i
Finland, där opinionen vidhöll, att lantdagen
borde inkalfes, vilket också skedde 1863. L.
lämnade regeringen och dog kort därefter. T.E-r.
2) Gustaf Adolf L., den föregåendes son,
friherre, finländsk jurist (1852—1931),
rättsexa-men 1875, v. häradshövding 1877, registrator i
Viborgs hovrätt 1884, häradshövding i
Rase-borgs domsaga 1887, assessor i Viborgs
hovrätt 1889, senator och led. av justitiedep.
(högsta domstolen) 1897, avsked på egen begäran
1900, därefter verksam som advokat och
finansman. L. bevistade ss. adelsman flera lantdagar
1882—1906. Th.
3) Bror Karl Johan L., den föregåendes
bror, friherre, finländsk-svensk bankman (1857
—1925). L. blev jur.
d:r 1886 och docent
i nationalekonomi i
Helsingfors s.å. Efter
statsunderstödda
studieresor för studium
av olika staters
bokföringssystem blev L.
1890 direktör för
Nordiska aktiebanken
i Viborg och 1892 för
Skandinaviska
kredit-a.-b:s Stockholmskontor. Sedan L.
1895 blivit sv. medborgare,valdes han 1901 till
bankofullmäktig och var 1901—12 förste
deputerad i Riksbanken. Som riksbankchef
deltog L. i bankens omdaning till en verklig
centralbank, i samband med att affärsbankerna
förlorade sin sedelutgivningsrätt. Han ville ge
Riksbanken en självständig ställning gentemot
statsmakterna och föreslog en omorganisation
med Bank of England som förebild. L.
anlitades ofta vid statliga utredningar och
tillhörde bl.a. 1902 års bokföringskommitté och
1907 års försvarskommitté. Han tillhörde 1916
—19 F.k. (höger), där han var led. av
Bankoutskottet. L. gjorde flera donationer till
kulturella ändamål, och efter hans död stiftade
hans hustru Alba L., f. Ekman, Karl L:s
minnesfond (100,000 kr.) för stödjande
av nationalekonomisk forskning i Sverige el.
Finland. T.E-r.
4) A g n e s L., finländsk litteraturkritiker (f.
1887), har skrivit en bok om Pascal (1922), en
saml. ”Litterära studier” (1923) och under en
följd av år varit litteraturanmälare i ”Finsk
tidskr.” E.Ed.
Langer [la’i)gar], Frantisek, tjeckisk förf,
(f. 1888). L. deltog ss. läkare i världskriget.
Motiv från tjeckernas kamp på ostfronten och
i Ryssland behandlas i hans berättelsesaml.
”Järnvargen” (1920) och romanen ”Andra
kompaniets hund” (1923). Tidigare noveller äro
samlade i ”Den gyllene Venus” (1911;
definitiv uppl. 1921). L. har även framträtt med
realistiska, av modern psykoanalys påverkade
dramer: ”Den helige Våclav” (1911),
”Millionerna” (1914) och ”Periferien” (1925). Det sistn.
stycket, vars handling är förlagd till Prags
fattigkvarter, har även uppförts i Sverige. Agr.
Langerhansska öarna bilda den
inresekreto-riska (se Inre sekretion) delen av
bukspottkörteln. De utgöras av runda—ovala
cellgrupper, vilka hos människan förekomma
talrikast i den s.k. svansen av bukspottkörteln.
Öarna bestå av nätformigt anordnade strängar
av epitelceller. I detta näts maskor finnas
rikliga, ganska vida blodkapillärer, omspinnande
cellsträngarna, varigenom ett intimt utbyte
mellan blodet och öapparaten kan komma till
stånd. Insulinet, som bildas i l.ö., avges näml,
direkt till blodet, ty liksom alla andra
inresek-retoriska organ saknar också detta särsk.
ut-försgång. Gldt.
Langesund, ladested i Telemark fylke, s.ö.
Norge, v. om mynningen av Langesundsfjorden;
1,909 inv. (1930); på 1500-talet Norges största
exportort för trävaror. Ax.S.
Langesundsfjorden, en 11 km. lång, i n.v.-s.ö.
gående fjord mellan städerna Langesund och
Brevik. L. fortsätter Frierfjorden och mynnar
ut i Skagerack. Flera öar. Mot n. sträcka sig
sidof jordarna Eidangerfjord och Lagangen.
Ax.S.
Langett [-gä’t] (fra. languette, eg.: liten
tunga), prydnads- och kantsöm av vanl. täta.
Langett.
alltid parallella stygn, som nedtill gripa in i
varandra och där bilda en fast kant. Sys ofta
i uddar, därav namnet. I.
Langewiesche, Karl Robert, tysk
bokförläggare (1874—1931). L. grundade 1902 en
för-lagsbokhandel i Düsseldorf. Av hans
förlagsartiklar märkas främst serierna ”Die blauen
Bücher”, ill. kultur- och konsthistoriska arbeten
i en i förhållande till priset ypperlig utstyrsel,
samt ”Die Bücher der Rose”. A.Bd.
— 861 —
— 862 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
