Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Langlet, 1. Emil - Langlet, 2. Mathilda - Langlet, 3. Abraham - Langlet, 4. Valdemar - Langley, Samuel Pierpont - Langley, John Newport - Langlois, Hippolyte - Langlois, Charles Victor - Langmuir, Irvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANGMUIR
vistelse i utlandet ett förslag till stortingshus i
Oslo, vilket uppfördes efter hans ritningar 1861
—66. Samtidigt ledde L. även uppförandet av
ett flertal andra offentliga byggnader i Norge.
Senare verksam i Stockholm, ivrade han särsk.
för centralanläggningens tillämpande på
moderna sv. kyrkor ss. lämpligast för den
protestantiska gudstjänstformen, i vilken predikan är
huvudsaken. L. utförde ritningar till 12 kyrkor av
denna typ, bl.a. Caroli och Pauli kyrkor i
Malmö. — G.m. L.2) 1864. G. W.W.
2) M a t h i 1 d a L., f. Söderén, den
föregåendes maka, författarinna (1832—1904), har
gjort sig känd som barn- och
ungdomsförfat-tarinna. 1895—1903 utgav hon under rubriken
”Mamma, tala om något roligt” 7 saml. sagor
och berättelser, vilka alltjämt äro en omtyckt
barnlektyr. Starkt intresserad för husligt
arbete, utgav hon även en kokbok, redigerade en
tid ”Husmodern i staden och på landet” samt
skrev art. om hushåll och hemvård ävensom
arbeten rörande barnuppfostran. D.R.
3) Nils Abraham L., de föregåendes son,
kemist (f. 9/r 1868), fil. d:r 1896, docent i kemi
i Uppsala 1896, lektor i kemi och kemisk
teknologi vid Chalmers tekniska inst. 1899, prof, där
1911—33. L. har utg. avh. inom såväl oorganisk
som organisk kemi och bl.a. bestämt heliums
atomvikt. L. har vidare gjort ett flertal
utredningar ss. skriftexpert. Lj.
4) Valdemar Georg L., den föregåendes
bror, publicist, föreläsare och översättare (f.
17/i2 1872), fil. kand. 1894, medarbetare i
”Stockholms dagblad” 1898—1905, biträdande
red. i ”Sv. dagbladet” 1909—14, 2:e red. i
”Aftonbladet” 1914—22, red. av ”Sv. handelstidn.”
1923—28 samt av tidskr. ”Det nya Sverige”
1916—22, tidvis sekreterare i Sv.
turistföreningen samt Sv. föreningen Norden. L., som rest
i Ryssland, Sydeuropa, Asien och Afrika, har
utg. reseskildringarna ”Till häst genom
Ryssland” (1898) och ”1 ryska kloster” (s.å.).
Tids-historiska studier har han givit i
”Revolutionsrörelsen i Ryssland” (1905), ”Kriget om Balkan”
(jämte J. T. Aminoff, 1912), ”Det stora
världskriget” (jämte C. O. Nordensvan, 8 bd, 1914—
19). Bland hans övriga skrifter märkas
”Pressen och tidningsmännen” (1915), ”Bevingade
ord och slagord” (2 bd, 1924—28),
”Säregenheter i finländsk tidningssvenska” (1930). B.Lz.
Langley [lä’gli], Samuel Pierpont,
nordamerikansk astrofysiker (1834—1906), var
först ingenjör och arkitekt, blev 1865 assistent
vid Harvard college observatory, 1867. prof, i
astronomi och chef för Alleghenyobservatoriet,
1887 sekreterare i Smithsonian inst. i
Washington; grundade 1891 Smithsonian astrophysical
observatory. L. uppfann bolometern (se d.o.).
med vilken han mätte solens temp. och
undersökte den ultraröda delen av solens spektrum,
varigenom han avsevärt vidgade vår
kännedom om detta område. Han undersökte även
strålningens fördelning över solens yta och
trodde sig ha funnit periodiska ändringar i
solens utstrålning med härav följ, starka
klimatändringar. Dessa senare slutsatser synas
emellertid vara problematiska. M-t.
Langley [lä’pli], John Newport, engelsk
fysiolog (1852—1925), 1900 e.o., 1903 ord. prof,
i Cambridge. L:s forskningar gällde framförallt
det autonoma nervsystemet, varom han utgav
bl.a. ”The autonomic nervous system” (1921).
Sedan 1894 var han utg. av ”Journal of
phy-siology”, där de flesta av hans
undersökningsresultat äro publicerade. C.
Langlois [läglpa’], H i p p o 1 y t e, fransk
militär (1839—1912), officer vid art. 1858, överste
1888, brigadgeneral 1894, divisionsgeneral 1898,
avsked 1904. L. deltog ss. kapten i 1870—71
års krig och blev fången vid Metz, var 1885—91
lärare och 1898—1901 chef för krigshögsk.
Sistn. år blev han chef för 20 :e armékåren
och 1902 led. av högsta krigsrådet. L. var en
framstående art.-taktiker och har utg. ett flertal
arbeten, bl.a. ”L’artillerie en liaison avec les
autres armes” (1892) och ’”Conséquences
tac-tiques des progrès de l’armement” (1903). E.Bz.
Langlois [läglqa’], Charles Victor,
fransk historiker (1863—1929), docteur ès
lettres 1887, undervisade först i Montpellier,
därefter vid Sorbonne i paleografi, bibliografi
och medeltidens historia. L:s’ vetenskapliga
produktion har koncentrerats kring Frankrikes
historia under de senare kapetingerna. Han
har även framträtt som handboksförf. i
bibliografi och historisk metod. Hans
huvudarbete är ”La vie en France au moyen åge, de
la fin du XII:e siècle au milieu du XIV:e (4
bd, 1924—27). E.Lö.
Langmuir [lä’r)mjöa], I r v i n,
nordamerikansk fysiker, kemist och tekniker (f. 1881), d:r
phil. i Göttingen 1906, sedan 1909 anställd vid
General electric co:s
f
orskningslaboratori-um i Schenectady,
numera ss. teknisk
chef. L. har utfört
viktiga arbeten inom
elektrotekniken. Han
konstruerade
gasfyll-da glödlampor och
högevakuerade
elektronrör. Genom att
förse glödtråden i
glödkatodrören med
ett överdrag av to-
Uppslagsbok. XVI. ____ 865 __
28
— 866 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
