Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Langsdorffia - Langshanhöns - Langton, Stefan - Languard, Piz - Languedoc (språk) - Languedoc (landskap) - Languedoc-kanalen - Langue d’oïl - Languet, Hubert - Langue verte - Languïr - Langust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANGUST
och med 2—4 cm. tjock blomställning. I
grundvävnaden finnes ett vaxartat ämne,
balano-phorin, i så betydande mängd, att stamstycken
kunna antändas och därvid brinna med lysande
låga. I Nya Granada säljas dylika s.k. siejas på
torgen och användas som ljus. O.Gz.
Langshanhöns [lä’ijfa], se Höns med pl.
Langton [Iä’gtan], Stefan, engelsk prelat
(d. 1228), var i sin ungdom knuten till
domkyrkan i York, varifrån han flyttade till Paris,
där han intog en framskjuten plats bland univ:s
teologer. Personliga förbindelser med
Innocen-tius III gynnade L:s karriär. Han blev 1206
kardinal, valdes kort därefter till ärkebiskop
i Canterbury mot kung Johans vilja, vigdes till
sitt ämbete 1207 men tillträdde det först 1213
efter konungens kapitulation inför påven. L.
var en av huvudmännen för den
konstitutionella oppositionen mot kung Johan och utövade
stort inflytande vid Magna chartas tillkomst.
Han var berömd som teologisk, historisk och
skönlitterär förf. E.Lö.
Languard [-gpard], P i z, berg i kantonen
Graubünden, s.ö. Schweiz, n. om Bernina, 3,266
m.ö.h. M.P.
Languedoc [lägdå’k]. La langue d’oc, eg. det
språk, vari ”ja” uttryckes med oc (lat. hoc),
betecknar urspr. Sydfrankrikes språk,
proven-salskan, meri har även kommit att beteckna en
stor del av det område, där detta språk talas,
den gamla prov, le Languedoc, äldst la Langue
d’oc (lat. Lingua d’oc). Jfr Langue d’o i 1.
J.V.
Languedoc [Iägdå’k] (jfr föreg. art.),
landskap i Frankrike mellan övre Garonne,
Ceven-nerna, Rhöne och Medelhavet; 36,150 kvkm.;
2,246,218 inv. (1931). L. består av Rhönedalens
v. del, Cevennernas s. sluttningar, det
småkupe-rade området mellan dessa och Medelhavet.
Kusten är låg och har talrika strandlaguner.
L. är nästan överallt bördigt. Det milda
klimatet gör odlingen av mediterrana kulturväxter
mera lönande än spannmålsproduktion. Längs
Rhöne odlas oliven ända till en punkt n. om
Avignon. I vissa dep. intar vinkulturen ända
till 90 % av den odlade arealen. L. motsvarar
de nuv. dep. Haute Garonne, Aude, Tarn,
Hé-rault, Gard och Ardèche. L:s huvudstad var
Toulouse, den viktigaste hamnstaden Cette
(Sète). JF
Languedoc-kanalen [lägdå’k-], se C a n a 1 d u
Midi.
Langue d’oil [läg dåi’l], eg. det språk, vari
”ja” uttryckes med oil (nu oui, av lat. hoc ille),
d.v.s. Nordfrankrikes språk i motsats mot
Sydfrankrikes langue d’oc (se Languedoc).
Numera användes l.d. någon gång som historisk
benämning för franska språket (se d.o.). Re-
Gammal by i Languedoc nära Carcassonne.
dan Dante uppdelade Frankrikes språk efter
indelningsgrunden oc och oil, varjämte han
betecknade det italienska språket som lingua di si.
J.V.
Languet [lägä’], Hubert, fransk
protestantisk diplomat (1518—81). Efter
rättsvetenskapliga studier vid franska och italienska högsk.
kom L. i förbindelse med den tyska
protestantismens ledande män och trädde under sin
vistelse i Wittenberg i nära beröring med
Me-lanchthon. Länge verkade han som diplomatisk
agent i kurfurstendömet Sachsens tjänst, men
hans kalvinistiska övertygelse framkallade
konflikter med den stränga luterdomens
representanter, och under sina senare år tillhörde han
Vilhelms av Oranien närmaste omgivning. —
L., vars brev till samtida furstar och statsmän
äro viktiga historiska dokument, har ansetts
vara förf, till skriften ”Vindiciæ contra
tyrannos” (1579), som numera vanl. tillskrives Ph
de Mornay. G.A.
Langue verte [läg vä’rt] (fra., eg.: grönt
språk), slangspråk, arget (se d.o.).
Languir, ap-art, se H u 1 m a n.
Langu’st, Palinu’rus vulga’ris, art av fam
Lorica’ta bland de långsvansade tiofotade
kräftorna, erinrar i storlek och utseende om
hummern men har mycket långa yttre antenner
och en kraftig, särsk. i främre delen taggig hu
— 869 —
— 870 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
