Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Langust - Langöy - Lanier, Sidney - Lanius - Lanjuinais, Jean Denis de - Lank - Lankasterskola - Lankester, Sir Edwin Ray - Lanna - Lannaskede - Lanner, Olga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANGÖY
vudbröstsköld. De mycket långa gångbenen
äro ej försedda med gripsaxar utan ändas med
enkla klor. Färgen är brunaktigt violett med
gula fläckar. L. är mycket vanlig i Medelhavet
men finnes även vid s. Englands och Irlands
kuster. Den är föremål för intensivt fiske. I
levnadssätt liknar den hummern. L. genomgår
ett karakteristiskt larvstadium, s.k.
Phyllo’so-ma (se B 1 a d k r ä f t a). O.C-n.
Langöy, till storleken Norges 3:e ö, i
Vester-ålen i Nordland fylke; 859,64 kvkm.; 12,546 inv.
(1930). L. skiljes från Andöy och Hinnöy
genom Gavlfjord och Sortlandsundet och är djupt
sönderskuren av havet. I s. ligger den kända
sillfjorden Eidsfjord. På v. sidan av L.
be-drives fiske året runt. Ax.S.
Lanier [leFnja], Sidney, nordamerikansk
förf. (1842—81). L. deltog på sydstaternas sida
i amerikanska inbördeskriget, varifrån han
återkom med bruten hälsa. Från 1879 till sin
död föreläste han över engelsk litteratur vid
univ. i Baltimore (”Science of English verse”,
1880; ”English novel”, 1883). Sitt litterära rykte
har L. vunnit genom sin egenartade, av rikt
musikaliskt välljud kännetecknade lyrik
(”Corn”, 1874; ”Poems, 1877). ”Letters of S.
L. 1866—81” utgåvos 1899. — Litt.: Biogr. av
E. Mims (1905). H.E.
La’nius, fågelsläkte, se
Törnskatesläk-tet.
Lanjuinais [läzüinä’], Jean Denis de,
greve, fransk politiker (1753—1827). Prof, i
juridik i Rennes, ivrig förkämpe för 3:e
ståndet, blev L. 1789 medl. i nationalförsamlingen
och var en av förf, till prästerskapets
civilkonstitution. I konventet bekämpade han
”berget” och motarbetade Ludvig XVI:s
avsättning; L. höll sig dold under skräckväldet.
Efter brumaire bekämpade han i lagstiftande
kåren och senaten Napoleons monarkiska
planer. Greve 1803, medl. av pärskammaren från
1815, tillhörde han dess liberala minoritet. —
”Oeuvres complètes” 1832. P.N-m.
Lank (till mholl. lanc, kraftlös, om växter)
kallades förr det sista vid sprittillverkningen
erhållna alkoholsvaga destillatet. Wk.
Lankasterskola, se Joseph Lancaster.
Lankester [lä’i)kista], Sir Edwin R a y,
engelsk zoolog (1847—1929), prof, i jämförande
anatomi i London 1874—98, i Oxford 1898—
1900, i samma ämne jämte fysiologi vid Royal
inst. i London 1898—1900, direktör för British
museum of natural history 1898—1907, har i
sina förtjänstfulla skrifter bl.a. behandlat
silu-riska fiskar, molluskkräftor, spindeldjur och
även till molluskernas utveckling och
grodd-bladsläran lämnat värdefulla bidrag (jfr
Djurriket). L. utgav från 1869 ”Quarterly
jour
nal of microscopical Science” och grundade
1884 ”Marine biological association”. O.C-n.
Lanna, försöksgård, belägen inom Saleby s:n
av Skaraborgs län. Genom statsmakternas
beslut ställdes den under Centralanstaltens för
försöksväsendet på jordbruksområdet
förvaltning 1929 för att användas ss. fast försöksgård
för jordbruket. Gården ligger mitt på den
vidsträckta Varaslätten, för vars styva lerjord
(is-havslera) den är en god representant. Arealen
är 62 har, varav 60 har åker, resten tomt och
byggnadsplats. Djurbesättningen utgöres av 1
tjur, 22 kor och 10 ungdjur av svensk
rödbrokig ras samt 4 par hästar. Byggnaderna äro
till stor del nyuppförda. O d.
Lannaskede, s:n i östra hd, Jönköpings län,
s.v. om Vetlanda; 50,32 kvkm., därav 48,92 land;
Lannaskede medeltida ödekyrka.
913 inv. (1933); 7,o kvkm. åker (1927; 14,3% av
landarealen), 28,75 kvkm. skogsmark. — Den
gamla kyrkan, som länge varit ur bruk men rätt
väl bevarats och som man nu önskar åter
inreda till församlingskyrka, har den romanska
typen väl bibehållen: ett långhus utan torn,
utdraget kor och absid; vid den urspr. s.
ingången en vigvattensten, i koret en primklocka.
L. hälsobrunn har järnkälla med
radioaktivt vatten. I Landsbro stationssamhälle vid
Sävsjö—Vetlanda—Målilla järnväg (o. 450 inv.)
finnas träförädlingsfabrik och kvarn.
Egendomar: Trishult och Rosenholm. — Pastorat:
My-resjö och L., Östra h:ds kontrakt, Växjö stift.
M.P.;E.W.
Lanner, Olga Maria, skulptris (f. % 1884),
var elev vid Tekniska skolan 1903—06 och
utbildade sig sedan under resor i Tyskland,
Frankrike och Italien. L. har särsk. haft
betydelse för utvecklingen av sv. metallkonst,
bl.a. genom inrättandet av ateljen Smideskonst
(1914). Bland hennes verk märkes
belysningsarmatur (Engelbrektskyrkans kor). L. är
representerad i flera in- och utländska
museer. G.V
— 871 —
— 872 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
