Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets skadedjur - Lantbruksakademien - Lantbruksakademiens experimentalfält - Lantbruksakademiens museum - Lantbruksattachéer - Lantbruksbotanik, agrikulturbotanik - Lantbruksfysik, agrikulturfysik - Lantbruksgymnasium - Lantbrukshögskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTBRUKSAKADEMIEN
Bladen på unga, spirande plantor söndergnagas
av randiga jordloppan (se J o r d 1 o p p o r), och
kålfjärilens samt besläktade fjärilars larver
uppäta bladen ofta fullständigt. — Ä ärtväxterna
(ärter och vicker) skadas ärtorna inuti baljorna
av ärtvecklarens (se d.o.) larver. Utanpå
baljorna träffas de små larverna till ärttripsen,
som genom sitt sugande göra baljorna
förkrympta och missbildade (se B 1 å s f o t i n g a r).
Bladen naggas på ett karakteristiskt sätt i
kanten av ärtvivlar (se d.o.). — Utom av de ovan
nämnda rundmaskarna angripas flera
kulturväxter även av andra djurslag utanför
insekternas klass. Tusenfotingar skada i sht rötterna
o.a. i jorden varande växtdelar, och både
sniglar och snäckor förtära med begärlighet de
gröna delarna av många växter och
åstadkomma därigenom ofta stor skada. — Litt: A. E.
Holmgren, ”Om åkerns vanligaste
skadeinsekter” (1873); A. Tullgren, ”Lantbruksväxternas
fiender och vänner” (1917), ”Kulturväxterna
och djurvärlden” (1929). S.Bgtn.
Lantbruksakademien, som inrättades 1811 på
förslag av dåv. kronprins Karl Johan, har till
ändamål att med stöd av vetenskap och
erfarenhet verka för utveckling och förkovran av
det sv. lantbruket och därmed förenade
näringsgrenar. L. förfogar dels över en kapitalfond,
dels över ett jordområde, som är upplåtet till
experimentalfält, varest äro förlagda
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksom-
Lantbruksakademiens lantbruks- och
fiskeri-museum.
rådet, en trädgård med tillhörande
trädgårdsskola samt akad:s lantbruks- och
fiskerimu-seum. Större delen av Centralanstalten håller
på att överflyttas till Ultuna. L. står under
konungens beskydd och räknar kronprinsen som
l:e hedersled. Dessutom finnas 160 arbetande
led., fördelade på 6 avd., högst 75 utländska
samt 15 hedersled. Akad:s angelägenheter
besörjas av en preses, en vicepreses, en
förvaltningskommitté och tjänstemän. I kommittén
sitta preses, vicepreses, ordf, i var och en av
de 6 avd. samt akad.-sekreteraren.
Tjänste
männen äro, förutom sekreteraren, kamrerareu.
bibliotekarien och trädgårdsdirektören. Årl.
ut-gives en tidskr., innehållande årsberättelse och
avh. inom området för akad:s verksamhet. L.
åtjnuter c:a 45,000 kr. i statsanslag och hade
1932, när skulderna frånräknats, o. 850,000 i
tillgångar. Dessutom förvaltar akad. fonder,
som nämnda år uppgingo till ett sammanlagt
belopp av 549,862: 50 kr. Jfr
Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet. H.Fqt.
Lantbruksakademiens experimentalfält, se
Centralanstalten för
försöksväsendet på
jordbruksområdet och Statens
växtskyddsan-s t a 11.
Lantbruksakademiens museum är sedan 1905
förlagt till Lantbruksakad:s experimentalfält.
Museet innehåller saml. av redskap, modeller,
bilder, grafiska framställningar rörande
lanthushållning samt fiskredskap och båtar m.m.
Mycket arbete har nedlagts på museets
utveckling, särsk. av Lantbruksakad:s förutv.
sekreterare, prof. H. Juhlin Dannfelt. Jfr
Lantbruksakademien. H.Fqt.
Lantbruksattachéer äro statsanställda och ha
till uppgift att i främmande länder följa
jordbrukets utveckling och ekonomiska läge för att
till hemlandet inrapportera uppgifter och
iakttagelser. Sverige har 3 I., näml, en i Brittiska
riket och Nederländerna, en i Estland,
Lettland, Litauen och Polen samt en i Tyska riket.
Nuv. innehavarna av de två förstn. posterna
ha erhållit titeln lantbruksråd. Se
Lantbruksstyrelsen. H.Fqt.
Lantbruksbotanik,
agrikulturbota-n i k, den gren av tillämpad botanik, som
väsentligen har till mål att utreda de
fysiologiska och biologiska betingelserna för
kulturväxternas groning och tillväxt samt frukt-, resp,
frösättning. Viktiga områden inom 1. äro läran
om artificiella och naturliga gödningsämnen,
deras verkningar på substratet och betydelse för
olika växtarter, kulturväxternas ljus-,
värme-och vattenekonomi, bakterielivet i jorden, av
växt- och djurorganismer förorsakade
växt-sjukdomar och dessas bekämpande m.m. Till
1. höra även växtförädling, frökontroll,
potatisinspektion o.s.v. O.Gz.
Lantbruksfysik, agrikulturfysik, fysik
tillämpad på lantbruket. Som läroämne har 1.
i regel inskränkts att omfatta sådana fysikaliska
företeelser, som ha betydelse för
lantbruksväxternas livsvillkor. Hj.P.
Lantbruksgymnasium, se
Lantbruksunde r v i s n i n g.
Lantbrukshögskola, undervisningsanstalt för
lantbruksvetenskap, där i regel studierna kunna
— 883 —
— 884 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
