Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukshögskola - Lantbrukshögskolan vid Ultuna - Lantbruksingenjör - Lantbruksinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTBRUKSINSTITUT
avslutas med doktorsgrad. L. kunna dels vara
självständiga, dels organiserade i samband med
annan högsk. el. univ. Fristående el. med
annan högsk. förenade 1. finnas i de flesta
kulturländer, t.ex. Ultuna lantbrukshögsk. vid
Uppsala, Den kongelige Veterinær- og
Land-bohöjskole i Köpenhamn, Norges
Landbruks-höiskole i Aas, Die Landwirtschaftliche
Hoch-schule i Berlin, Die Hochschule für
Bodenkultur i Wien och lowa State college of agriculture
and mechanic arts (jfr
Lantbruksinstitut). Univ. med lantbruksundervisning finnas
i Helsingfors, Dorpat, Halle, Leipzig, Breslau,
Edinburgh, Cambridge, Oxford, Wisconsin och
på många andra platser (jfr
Universitet). H.Fqt.
Lantbrukshögskolan vid Ultuna, Uppsala,
började sin verksamhet 1932 och har till
uppgift att genom vetenskaplig forskning främja
lantbrukets utveckling samt att meddela på
vetenskaplig grund vilande undervisning i för
lantbruket viktiga ämnen. L. utgöres av
samtliga vid densamma anställda lärare och
inskrivna studerande jämte den personal, som är
anställd för vården av dess vetenskapliga
inrättningar el. eljest vid dess förvaltning. Till
L. hör Ultuna lantegendom, en del fastigheter
och inst. samt förvaltnings- och
ekonomibyggnader. Högsk. står under ledning av en
styrelse, bestående av 7 led., av vilka K.m:t för
en tid av 4 år utser ordf, jämte 3 led. Bland
de utsedda böra finnas representanter för univ.
i Uppsala, för det praktiska jordbruket samt
för den försöksverksamhet på
jordbruksområdet, som bedrives utanför L. och
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Självskrivna styrelseled. äro högsk:s rektor,
chefen för Lantbruksstyrelsen samt
föreståndaren för nämnda centralanst. I övrigt
hand-haves L:s angelägenheter av rektor och
lärarrådet, som utgöres av högsk :s samtliga prof.
Antalet professurer är 10, näml, en i vartdera
av ämnena mikrobiologi, husdjurens anatomi
och fysiologi, kulturteknik, systematisk
botanik och ärftlighetslära, lantbrukskemi, allmän
jordbrukslära, växtodlingslära, husdjurens
avels- och raslära, husdjurens utfodring och
skötsel samt lantbruksekonomi med
handels-lära. Dessutom skola finnas 15 speciallärare,
2 docenter, 1 kamrerare och 1 bibliotekarie samt
därjämte assistenter, amanuenser m.fl. Vid L.
meddelas undervisning i form av föreläsningar
och övningar samt demonstrationer och
exkursioner. Studerande vid L. äro dels ord., vilka
följa undervisningen till den omfattning, som
fordras för avläggande av examen, dels
specialstuderande, vilka följa undervisningen efter
eget val i eet el. flera läroämnen. Inträdes-
fordringar för ord. studerande äro dels 3 års
jordbrukspraktik, dels studentexamen med
minst godkänd i vissa ämnen el. avgångsbetyg
från folkhögsk:s specialkurs för
lantbruksstu-derande. Denna, som står under inseende av
Skolöverstyrelsen, är förlagd till Vilans
folk-högsk. och har till ändamål att meddela
kunskaper till icke studerad jordbruksungdom för
inträde vid L. — Den, som, utan att vara
studerande vid L., önskar idka självständiga
studier vid någon av högsk :s inst., må därtill
kunna erhålla tillstånd av rektor, som i varje särsk.
fall efter vederbörande inst.-föreståndares
hörande meddelar närmare föreskrifter. Vid L.
kunna avläggas agronomexamen och efter
denna agronomie-lic.-examen. Studietiden för
förstn. examen beräknas till 3 år. H.Fqt.
Lantbruksingenjör, statsanställd, teknisk
rådgivare rörande jordbruk, spec. jords
torrläggning. 1840 anställdes en Statens agronom med
ovan anförda uppgift. Efter hand som behovet
ökades, anställdes flera. 1858 infördes titeln
Statens 1. 1886 indelades landet i distrikt,
vartdera i regel omfattande ett län, med en 1. i varje.
Enl. k. regi. 20/i 1923 har I. att planlägga och
leda utförandet av torrläggnings-, bevattnings-,
odlings- m.fl. jordförbättringsföretag samt
kontrollera statsunderstödda sådana. Deras
huvudsaki. arbete utgöres numera av
syneförrätt-ningar för jords torrläggning, som påkallas enl.
Vattenlagen. Planer för täckdiknings- och
od-lingsföretag utföras huvudsaki. av
hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter. Utom ord.
(f.n. 24) finnas även extra 1. (f.n. 4) och
lant-bruksstipendiater (f.n. 8). De sistn. skola vara
anställda hos 1. för sin utbildning.
Kompetensvillkor m.m. se ”Svensk författningssaml.”, 391,
1925. Den förste, som i Sverige verkade som
L, var en av Örebro läns hushållningssällskap
1805 inkallad skotte, Georg Stephens, vilken
arbetade som 1. till 1837, från 1835 avlönad
av Staten. Hj.P.
Lantbruksinstitut, benämning såväl på högre
lantbrukslärov. som på inst. för
jordbruksforskning. I Sverige grundade E. Nonnen det
första 1. 1834 på Degeberg (se d.o.), och 1848
inrättade staten L på Ultuna (se d.o.) samt 1862
på Alnarp (se d.o.). Ultuna 1. omorganiserades
1932 till lantbrukshögsk.; Alnarps
lantbruks-och mejeriinst. kommer fr.o.m. Vxi 1933 att
omfatta 3 avd. och därför kallas lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinst. Det ombildade inst.,
som skall tjäna den lägre undervisningen,
kommer att ha en föreståndare för varje avd. men
med gemensam styrelse och rektor. Jfr
Lantbruksundervisning. — Sverige är även
intresserat i Internationella 1. i
Rom och är med bland de 74 stater, vilka
un
— 885 —
— 886 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
