Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmannapartiet - Lantmannaskola - Lantmarskalk - Lantmätare - Lantmäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTMANNASKOLA
ningen. Inom få år kunde L. av 1895 betecknas
som ett högerparti i modern mening,
visserligen ganska moderat och företrädesvis
förfäktande bondehögerns intressen, ehuru även
stadsbor räknades bland dess medl. I
rösträttsfrågan var partiet sålunda länge motståndare
till kravet på en reform men anslöt sig 1902
till förslaget om allmän rösträtt med
proportionella val. I försvarsfrågan avancerade det
till en alltmer positivt reformvänlig
ståndpunkt. Utan eg. brytning utträdde vid 1906
års riksdag o. 40 medl. av L. och konstituerade
sig som Nationella framstegspartiet i A.k.; det
stod i själva verket L. mycket nära. L. kom
sålunda under sina sista år att åter vara ett
ganska renodlat bondeparti med bl.a. Carl
Persson i Stallerhult och L. J. Jansson i
Djur-sätra som ledare. Vid början av 1912 års
riksdag sammanslogos de båda partierna till
Lantmanna- och borgarepartiet (se d.o.). — Litt.:
E. Thermænius, ”Lantmannapartiet” (1928; går
fram till 1884). E.Ths.
Lantmannaskola, skola med endast teoretisk
undervisning, avsedd för lantbrukarungdom
med förutgående kännedom om lantbrukets
praktik. Kursens längd i regel 20 veckor, men
även 9 mån:s kurser finnas. L. är ant. av
A-el. B-typ; i de förra intagas endast elever, som
genomgått folkhögsk. el. ha liknande
förkunskaper. I de senare intagas elever med endast
folkskolekunskaper. De första och alltjämt de
flesta äro förlagda i samband med folkhögsk.
(Den första på Hvilan 1888; lantbrukskurs hade
funnits där redan från 1876.) L. understödjas
av Staten och stå under dess inspektion.
Obemedlade och mindre bemedlade elever erhålla
stipendier. F.n. finnas 40, varav 14 av A- och
26 av B-typ. Hj.P.
Lantmarskalk, adelns talman vid
riksdagarna på ståndsrepresentationens tid. L. utsågs
enl. 1626 års riddarhusordning av konungen
men valdes under frihetstiden av adeln själv.
Konungens utnämningsrätt återinfördes av
Gustav III och bibehölls efter det nya statsskickets
införande 1809. Även vid de s.k.
utskottsmötena på 1600-talet bar adelns ordf, titeln 1. Under
frihetstidens riksdagsvälde kom 1. ej blott som
adelns talman utan även ss. självskriven ordf,
i det mäktiga sekreta utskottet att intaga en
mycket framskjuten ställning. Arvid Horn hade
under den tid, han som kanslipresident var
konungens närmaste man i regeringen, därjämte
varit 1. vid tre riksdagar, senast 1731, men efter
detta år valdes 1. alltid utanför rådets krets
jämlikt ett beslut av adeln på 1734 års riksdag,
stadfäst genom en k.k. 1748. Beslutet var
dikterat av adelns fruktan för att alltför stor makt
skulle kunna samlas i en persons hand, men
Knappar och doppskor till
lantmarskalksta-varna från 1650 och 1731.
samverkan mellan regering och representation
försvårades utan tvivel härigenom under resten
av perioden. J.E.N.
Lantmätare, se Lantmäteristaten och
Lantmäteri.
Lantmäteri. Så snart folken blevo bofasta
och samhällsartade förhållanden uppstodo,
uppkom behovet av organ för ordnande av
alla-handa frågor ang. jordens fördelning och
utnyttjande, av ett l.-väsen. Ett sådant fanns
t.ex. i Egypten flera tusen år före vår
tideräkning, och i det gamla romarväldet hade
lantmätarna (agrimenso’res, se d.o.) betydelsefulla
uppgifter. I Sverige omtala landskapslagarna
mälning med stång el. rep, s.k. r e v n i n g, för
jorddelning, vilken utfördes av särsk.
förtroendemän, revkarlar. — Ett statligt l.-väsen
tillkom i Sverige 1628, då Gustav II Adolf därom
utfärdade en instruktion för Anders Bure.
Kartor skulle upprättas över landet, såväl över
landskap, städer och socknar, senare kallade
geografiska kartor, som över byarnas
lägenheter i åker, äng, skog och mark, senare
benämnda geometriska kartor, allt i syfte att få bättre
kännedom om landet och kunna överblicka
möjligheterna till förbättringar och utveckling.
Under 1600-talet var den mest krävande bland
l:s uppgifter den geometriska kartläggningen
och i samband därmed stående arbeten för
— 899 —
— 900 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
