Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larbaud, Valéry - Larche, Raoul François - L’Archevesque (L’Archevêque), Pierre Hubert - Lardal - Lardner, Dionysius - La Recherche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LARCHE
Marquez”, som efterföljts av ett antal
novell-saml., allt sysslande med erotisk analys i
F’reuds farvatten, på senaste åren, ung. från
1923, under klar litterär påverkan av James
Joyce. Mest namnkunnig är L. emellertid för
sina två böcker om ”A. O. Barnaboth” (1913—
22), som teckna en amerikansk milliardär i
europeisk miljö och därmed den oöverstigliga
klyftan mellan de bägge kontinenternas
mentalitet. — Litt: F. Contreras, ”V.L.” (1931). Lff.
Larche [larf], Raoul F r a n q o i s, fransk
bildhuggare (1860—1912), elev av Jouffroy,
Falguier och Delaplanche. Bland L:s arbeten
märkas ”Jesus vid 12 års ålder i templet”,
”Ängen och bäcken” och bildhuggaren Paul
Dubois’ staty, alla i Glyptoteket i Köpenhamn.
G.S.
L’Archevesque [larjavä’k] (L’A r c h e v
é-que), Pierre Hubert, fransk-svensk
bildhuggare (1721—78), kallades till Stockholm
efter Bouchardons död (1753), blev direktör för
Konstakad. 1768 och fick Sergel till sin för
nämste lärjunge; återvände till Frankrike 1776.
I Stockholm utförde L. Gustav Vasas staty,
uppställd 1774 framför Riddarhuset, Sveriges
första monument av denna art. Gustav II Adolfs
ryttarstaty, vartill L. gjorde en modell redan
1758, blev sedan något omarbetad och först
1796 avtäckt. L. utförde också dels allegoriska
figurer till Stockholms slott (rikssalen), dels
P. H. UArchevesque: Skiss till Gustav
Adolf-staty i Stockholm. 1758. Nationalmuseum.
P. H. L’Archevesque: von Sethska epitafiet i
Byarum.
några porträttbyster (Jonas Alströmer, Olof v.
Dalin m.fl.). L:s konst visar en övergång från
den pompösa barocken till den lättare rokokon
(en pastell av L., ”Susanna och gubbarna”,
finnes i Nationalmuseum), men man förmärker
däri också en dragning till nyklassicism, som
blev hans lärjunge Sergels riktning. E.W.
Lardal, hd i Vestfold fylke, s. Norge, kring
Lågen v. om Horten; 276,52 kvkm.; 2,682 inv.
(1930). Ax.S.
Lardner [lä’dna], D i o n y s i u s, engelsk
matematiker (1793—1859), 1828—40 prof, vid
Uni-versity college i London, senare bosatt i Paris.
L har utg. ”Treatise on algebraical geometry”
(1823), ”On the differential and the integral
calculus” (1827) samt ett rikhaltigt verk
”Cabi-net cyklopædia” (133 bd, 1829—49; 2 ed., 135
bd, 1854 ff.). H-r.
La Recherche [larajä’rj], fransk korvett, som
1838—40 utförde en vetenskaplig exp. till
Färöarna, n. Skandinavien och Spetsbergen. Bland
dess vetenskapliga resultat må nämnas
undersökningar om norrskenet från övervintring i
Altenfjord; där gjorde ock A. Bra vais (se denne)
även för frågan om den skandinaviska halvöns
höjning betydelsefulla iakttagelser om
strandlinjer på höga nivåer. — Litt.: M. P. Gaimard,
”Voyages en Scandinavie, en Laponie, au
Spitz-berg et aux Feröe, 1838, 1839 et 1840” (1840—
43). K.A.G.
— 955 —
— 956 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
