Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laredo - Larer - Lares - La Révellière Lépaux, Louis Marie de - Larghetto - Largillière, Nicolas de - Largo - Laridæ - Larifari - Larin-Kyösti - La Rioja - Lárisa, Larissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅRISA
Laredo [lareFdåu], stad i s. Texas, U.S.A., vid
Rio Grande del Norte; 32,620 inv. (1930). L. är
en viktig gränsort mot Mexiko; mer än hälften
av handeln över Rio Grande går häröver. L.
har petroleumraffinaderier, tegelindustri och
järnvägsverkstäder. I omgivningarna utvinnas
naturgas och petroleum, kol, järn, bly m.m. L.
och det mitt emot liggande N u e v o L. voro till
1847 en mexikansk stad (från 1767). M.P.
Larer (lat. lares), rom. myt., urspr.
beskyddare av fälten, dyrkade vid korsvägarna
(co’m-pita, därav lares compita’les) och vid
markgränserna, omnämnda redan i arvalbrödernas
kultsång. L. hyllades årl. i jan. med den
stora folkfesten compita’lia (se d.o.) el. lara’lia.
De tänktes också ss. husets och gårdens
skyddsandar (lares familia’res), åt vilka bragtes offer
vid alla kalendæ, nonus och idus samt över
huvud vid alla festliga tillfällen inom familjen
(jfr C e n a). Kejsar Augustus införde
betydande reformer i fråga om den offentliga kulten
av 1., i det varje kvarter (vicus) i Rom blev
sakral medelpunkt för denna kult, som också
förknippades med kejsarkulten (se d.o.), i det
(de 2) lares compitales (el. augu’sti) dyrkades
jämte kejsarens genius. W.N.
Lares, se Larer.
La Révellière Lépaux [lareväljä’r lepå’],
Louis Marie de, fransk politiker (1753—
1824). Urspr. lärare, valdes L. 1789 till
deputerad för tredje ståndet och tog livlig del i
nationalförsamlingens arbete. 1792 medl. av
konventet, tillhörde han här mellanpartiet och var
nära att 1793 dela girondens öde men lyckades
fly. Efter Thermidor var L. en av Frankrikes
mäktigaste män och en av tillskyndarna till
konstitutionen av år III. 1795 medl. av
direk-toriet, gynnade han teofilantropismen (se d.o.).
och tog ställning mot den rojalistiska rörelsen,
bl.a. ss. upphovsman till Fructidor-kuppen (se
F r uc t i d or). 1799 tvingad av
representationen att avgå ss. direktor, levde han under sin
återstående livstid i tillbakadragenhet. L. har
förf, ett stort antal politiska småskrifter samt
memoarer, som först utgåvos 1870—73 och
1895 (3 bd). B.
Larghetto [-ge’tå] (ital., diminutiv av largo),
mus., betecknar ett tempo, som ej är fullt så
långsamt som largo (se d.o.). N.B.
Largillière [larziljä’r], Nicolas de, fransk
målare (1656—1746), fick sin utbildning dels i
Paris (hos Lebrun m.fl.), dels i London
(inflytande av P. Lely), där han också fick
beställningar t.ex. av de kungligas porträtt. I
Paris blev L. sedan bosatt och från 1705 prof, vid
konstakad. Han blev nu den mest anlitade
porträttmålaren jämte Rigaud. Dennes storslagna
pomp når han icke men han överträffar honom
N. de Largillière: Självporträtt. Uffizierna.
i älskvärd uppfattning och mjukt arrangemang;
L. blev därför också en utmärkt kvinnomålare.
I sina gruppbilder upptog han holländarnas
kompositionssätt. L. har också målat religiösa
och historiska bilder samt nature morte. Utom
i Paris och London finnas arbeten av L. t.ex.
i Bremen (L. och hans familj) samt å
Frederiks-borg, Danmark (porträtt av O. Chr. Skeel). I
Nationalmuseum, Stockholm, finnas porträtt av
fältmarskalken Erik Sparre och av dennes
maka, Chr. Beata Lilje, å Bergshammar. E.W.
Largo [-gå] (ital.), mus., eg. brett, användes
som beteckning för ett särdeles långsamt tempo,
långsammare än adagio. Liksom detta brukas
1. även som benämning på en sats el. ett stycke,
som är betecknat med 1. N.B.
La’ridæ, zool., se Måsar.
La’rifari, pseud. för förf. Lars Feuk (se
denne).
Larin-Kyösti, pseud. för Kaarlo Kyösti
Larson (se denne).
La Rioja [riå’za], provins, se R i o j a.
Lårisa, L a r i s s a. 1) Huvudstad i nomos L
(7,568 kvkm., 278,465 inv.), vid Salamvriäs
(Penejos) och järnvägen Aten-Thessalonike;
25,861 inv. (1932). L. är ärkebiskopssäte och
har flera stora kyrkor, moskéer och högre
läroanstalter. Siden- och bomullsväverier,
läder-och tobaksindustri. M.P.
2) Forntida stad i s. Eolis vid
Hermosflo-den, vid nuv. Burundjuk 40 km. n. om Smyrna.
L:s historia är föga känd. Under spartanernas
— 957 —
— 958 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
