Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lassell, William - Lasse Lucidor - Lasse-Maja (Lars Molin) - Lassen, Mount (peak) - Lassen, Christian - Lassen, Eduard - Lassen, Hans - Lassen, Julius - Lassen, Niels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LASSEN
hade han konstruerat en spegel med 0,6 m.
öppning och 6 m. brännvidd; med detta instrument
upptäckte han 1847 Neptunus’ måne, 1848
samtidigt med Bond 8:e Saturnusmånen (Hyperion)
och 1851 två av Uranus’ månar (Ariel och
Um-briel). 1852 uppställde han instrumentet på
Malta och förfärdigade där ett ännu större
spegelteleskop med 1,2 m. öppning och 11m.
brännvidd, med vilket han upptäckte 600 nya
nebulo-sor. Efter sin återkomst till England byggde
han ett observatorium i Maidenhead. M-t.
Lasse Lucidor, se Lars Johansson.
Lasse-Maja, stortjuv och hjälte i folkliga
legender, hette eg. Lars Molin (1785—1845),
bondson från Bergslagen. Sina vid unga år
påbörjade stöldturnéer kors och tvärs i landet
företog han i allm. i kvinnlig förklädnad; 1813
insattes han för livstiden på Karlstens fästning,
där han skrev sin ”Lefvernesbeskrifning” (1833),
som utkom i talrika uppl. Han benådades 1835
och levde därefter i närheten av Arboga,
beundrad och avhållen av traktens befolkning,
som ville välja honom till riksdagsman. F.G.B.
Lassen, M o u n t [maunt lä’san], Lassen
p e a k, vulkan, se Kalifornien, sp. 981.
Lassen, Christian, norsk-tysk indolog
(1800—76), f. i Bergen, överflyttade 1820 till
Tyskland och studerade från 1821 i Bonn
indisk filologi under ledning av A. W. v. Schlegel
(se denne), 1830 e.o. och 1840 ord. prof, i Bonn.
L. är inom indologiens historia den förnämste
företrädaren för de romantiskt-estetiska
traditioner, som grundats av A. W. Schlegel. Jämte
denne utgav L. ”Hitopade^a” (2 bd, 1829—31)
och efter Schlegels död en andra och
förbättrad uppl. av dennes ed. av ”Bhagavadgita”
(1846); självständigt utgav L. ”Gitagovinda”
(1837). L:s största betydelse för indologien
ligger emellertid på medelindiskans och den
indiska fornkunskapens område. Jämte el. kanske
ännu mera än E. Burnouf (se denne) kan L.
räknas ss. de medelindiska studièrnas
grund-läggare; i ”Institutiones linguæ pracriticæ”
(1837) gav L. den första sammanfattande och
jämförande framställningen av de då kända
medelindiska dial. Jämte Burnouf utgav L. ”Essai
sur le pali” (1826), varigenom palistudiet
grundades. L:s huvudarbete, ”Indische
Altertums-kunde” (4 bd, 1844—61), är ännu den enda
sammanfattande framställningen av den indiska
fornkunskapen. C.F.
Lassen, E d u a r d, tysk tonsättare (1830—
1904), studerade vid konservatoriet i Bryssel.
Genom Liszts protektion fick L. operan
”Land-graf Ludwig’s Brautfahrt” uppförd i Weimar
1857 och blev senare Liszts efterträdare som
hovkapellmästare där. Han kvarstod som
sådan till 1895. L. har komponerat ytterligare
två operor, åtskillig annan musik för scenen,
symfonier samt sånger, som fått stor
spridning. N.B.
Lassen, Hans, sönderjydsk politiker (1831
—96), en duglig lantman med praktiskt
verklighetssinne, blev efter 1864 ledare för Als’
danska befolkning och var 1875—96 medl. av
preussiska lantdagen, 1881—84 även av tyska
riksdagen. Efter Krügers (se denne) död 1881
avlade han ed på den preussiska författningen
och möjliggjorde därigenom ett aktivt
lantdags-arbete i Nordslesvigs intressen. Denna nya —
urspr. starkt angripna — realpolitik fortsattes
senare av H.P. Hanssen (se denne). Stora
bedrägerier, som L. begått mot en sparbank,
försvagade för lång tid danskheten på Als. Fl.D.
Lassen, Julius Severin Vilhelm, dansk
rättslärd (1847—1923), jur. d:r 1879 (”Om
Be-tingelserne for
For-sögets Strafbarhed”),
jur. prof. 1881—1918,
styresman (”provst”)
för studenthuset
Re-gensen 1896—1918.
Utgående från
Aage-sens lärargärning,
satte L. som mål för
sin litterära
verksamhet att giva en på
praxis byggd
framställning av dansk
förmögenhetsrätt. I
sin ”Haandbog i Obligationsretten, Almindelig
Del” (1892; 3 Udg. 1917—20) och ”Speciel Del”
(1897; ny Udg. 1923) samt ”Lærebog i
Obliga-tionsrettens specielle Del” (1912; ny Udg. 1919)
skapade L. verk, som åtnjöto nästan en lagboks
auktoritet och ha utövat ett avgörande
inflytande på rättspraxis i Nordens alla länder samt
utgöra grundvalen för den gemensamma
nordiska lagstiftningen på förmögenhetsrättens
område, i vilken L. även personligen deltog. L.
utgav vidare ett stort antal mindre avh., särsk.
om den av honom omfattade tillitsteorien, bl.a.
”Vilje og Erklæring ved Afgivelse af
formuerets-lige Tilsagn” (1905), ”Kunstig
Kreditorbegunsti-gelse” (1917). E.K.
Lassen, N i e 1 s Kjeldgaard Poulsen, dansk
ämbetsman (1848—1923), jur. d:r 1875
(”Vill-jen som Forpliktelsegrund”, 1874), assessor i
Köpenhamns Kriminalret 1879, i
Landsoverret-ten 1890, i Höjesteret 1897, justitiarius (ordf.)
där 1909—15, ordf, i köpelagskommissionen
1901, i riksrätten mot J. C. Christensen och
Sigurd Berg 1910, medred. av ”Tidsskr. for
Rets-videnskab” 1888—1917, där han offentliggjort
ett stort antal viktiga avh., bl.a. om
skade-ståndsskyldighetens omfattning. L. skrev även
— 997 —
— 998 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
