Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasso, Orlando di - Lasson, Adolf - Lasson, Per - Lassåna, Stora - Last (sjöväsen) - Last (metrologi) - Lastage - Last but not least - Lastbänk - Lastdryghet - Lasteyrie du Saillant, Charles de - Lastförmåga (lastdryghet) - Lasting - Lastkvitto - Lastlinjemärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LASTLIN JEMÄRKE
schichte” (1921); Ch. v. den Borren, ”Orlande
de Lassus” (1920); E. Schmitz, ”0. di L.” (1915).
E.A.
Lasson, Adolf, tysk filosof (4832—1917),
prof, i Berlin, en av de få, som i Tyskland
medvetet fortsatte den hegelska skolans
traditioner även i positivismens och nykantianismens
tid (”System der Rechtsphilosophie”, 1882).
Genom sin skrift om Eckhart (”Meister Eckhart,
der Mystiker”, 1868) och genom sina
Aristote-lesöversättningar har L. också gjort en insats
i filosofiens historia. E.v.A.
Lasson, Per, norsk tonsättare (1859—83). L.
var urspr. ämnad för den juridiska banan men
ägnade sig mer och mer åt musikstudier och
komposition. I harmonilära undervisades han
av Johan Svendsen. Hans tryckta arbeten
bestå av en samling romanser och ett häfte med
pianostycken. Om stilen i de senare ger det
mycket spelade stycket ”Crescendo” en god
föreställning. N.B.
Lassåna, Stora, se Laxå bruks a.-b.
Last, sjöv., gods, som transporteras i fartyg.
I regel tillkommer styrman ombord närmaste
tillsyn över 1. och dess stuvning.
Bestämmelser rörande fraktersättning, besiktning av
skadad L, försäljning av 1. för gäldande av
fordringar m.m. återfinnas i Sjölagen och
bestämmelser berörande försäkring och förlust av 1. i
Lagen om försäkringsavtal (1927). Jfr
Ballast och Däckslast. H.S-k.
Last, metrol. 1) Rymdmått för torra varor
med skiftande storlek och indelningar: I
England = 10 quarters = 2,907,8» 1., förut även i
Hamburg = 30 Scheffel = 3,297,6 1., i Lübeck
= 24 Tonnen — 3,330,7 1., i Preussen = 60
Scheffel = 3,297,6» 1. och i Nederländerna =
30 mudden = 3,000 1. — 2) Vikt i England
för ull = 1,981,2» kg., i Belgien = 2,000 kg.
— 3) Enhet vid skeppsmätning, se L ä s t. N.L.B.
Lastage [-a’J] (från Ity., bildat med det
romanska suffixet -age), lastning el. lossning (av
fartygslast). — Lastageplats, ofta använd
benämning på lastplats för fartyg. Flertalet 1. i
Sverige tillhöra trävaru- och järnindustrier, men
en del äro allmänna och i avseende å
hamnordning och hamntaxa likställda med allmänna
hamnar. För enskilda tillhöriga lastageplatser
kunna fartygs- och varuavgifter efter K.m:ts
tillstånd upptagas enl. k.f. ang. taxor å
grundpenningar 31/i2 1907. Fr.E.
Last but not least [läst bet nåt list] (eng.),
”sist men icke minst”.
Lastbänk, skogsbruk, underlag av stockar, på
vilket timret upplägges för att underlätta dess
upprullning på kälkar el. vagn. F.A.Bn
Lastdryghet, sjöv., se Lastförmåga.
Lasteyrie du Saillant [lastäri’ dy sajä’],
Charles de, fransk finansman och politiker
(f. 1877). L. medverkade under världskriget i
organiserandet av blockaden mot Tyskland, var
finansexpert vid fredsförhandlingarna och
finansminister 1922—24 under för Frankrikes
finanser bekymmersamma förhållanden. Han
har tillhört deputeradekammaren 1919—24 och
sedan 1928. T.E-r.
Lastförmåga (lastdryghet), den vikt av
last, exklusive bränsleförråd, ett fartyg kan
intaga för nedlastning till lastlinjemärke (jfr
Dödvikt och Lastlinjemärke). T.Hrn
Lasting, hårt och starkt atlasvävt tyg av kam
ull, sällan av bomull el. halvylle, vanl. svart.
Användes till möbeltyg och i skoindustrien. l.
Lastkvitto, av befälhavare el. styrman
utfärdat interimskvitto å ombordtagen last (Sjölagen
§ 124).
Lastlinjemärke, det märke, som anbringas å
fartygs sidor för angivande av det djup, till
vilket fartyget får nedlastas. Initiativet till 1.
togs av engelsmannen Plimsoll (1870), efter
vilken 1. även benämndes plimsollmärke.
Föreskrifter beträffande 1. finnas i resp,
länders sjösäkerhetsförordningar. L:s läge å
fartygssidan beror på fartygets byggnadssätt och
reservdeplacement samt varierar dessutom med
fartygets användning i olika farvatten och under
olika årstider. Det för sv. fartyg enl. k.f. 1914,
— 1001 —
— 1002 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
