Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Latinska språket - Latinskola - Latinsk stil - Latinskt kors - Latinus - Latitud - Latitudinarier - Latitudinarism - Latitudsystem - Latium - Latona - Latorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LATINSKOLA
M. Leumann, ”Laut- und Formenlehre” (i F.
Stolz och J. H. Schmalz, ”Lateinische
Grammatik”, 5 Aufl. av M. Leumann och J. B.
Hof-mann, 1926—28). — 3) Syntax och
stilis t i k: C. Stegmann, ”Satzlehre” (i R.
Küh-ner och C. Stegmann, ”Ausführliche
Grammatik der lateinischen Sprache”, 2, 1912—14); J.
B. Hofmann, ”Syntax und Stilistik” (i
ovannämnda ”Lateinische Grammatik”); J.
Wacker-nagel, ”Vorlesungen über Syntax” (2 bd, 1920
—24); E. Löfstedt, ”Syntactica. Studien und
Beiträge zur historischen Syntax des Lateins”,
1 (1928). — 4) Folk- och
vulgärspråk: C. H. Grandgent, ”An introduction to
vulgär latin” (1907); uppsatser i ”Archiv für
lateinische Lexikographie und Grammatik”
(1884—1909); E. Löfstedt, ”Philologischer
Kommentar zur Peregrinatio Aetheriæ” (1911); J.
B. Hofmann, ”Die lateinische Umgangssprache”
(1926). — 5) Lexikografi: E. Forcellini,
”Totius latinitatis lexicon” (1858—79; ny uppl.
under utgivning 1913 ff.); ”Thesaurus linguæ
latinæ” (1900 ff.); K. E. Georges,
”Ausführ-lisches lateinisch-deutsches Handwörterbuch”
(8 Aufl. 1913—18); C. Cavallin, ”Latinskt
lexikon” (1873); I. A. Heikel, ”Sv.-latinsk ordbok”
(1932); A. Walde, ”Lateinisches etymologisches
Worterbuch” (2 Aufl. 1910); A. Ernout och A.
Meillet, ”Dictionnaire étymologique de la
lan-gue latine” (1932); för medeltidslatinet C. Du
Cange, ”Glossarium mediæ et infimæ
latinitatis” (utg. av L. Favre, 10 bd, 1883—87); M.
Hammarström, ”Glossarium till Finlands och
Sveriges latinska medeltidsurkunder” (1925).
E.L-m.
Latinskola, populärt namn på högre allm.
lärov. med latin ss. undervisningsämne. Se
vidare Trivialskola.
Latinsk stil, boktr., antikva (se d.o.).
Latinskt kors, se Kors.
Lati’nus, rom. myt., enl. sagorna konung i
Latium. Olika sagoversioner om hans
härstamning äro bevarade. Enl. Vergilius Aeneid blir
Aeneas förmäld med hans dotter Lavinia. E.L-m.
Latitu’d, (geografisk) bredd, polhöjd (se
Bredd); utsträckning; spelrum.
Latitudina’rier, se Latitudinarism.
Latitudinari’sm (till lat. latas, bred,
omfattande) , namn på en riktning inom engelska
kyrkan, uppkommen kring mitten av 1600-talet,
vars anhängare (latitudinarier)
företrädde en vidsynt teologi (med betonande av
vissa gemensamma fundamentalsatser och
praktiskt utövande av det kristna kärleksbudet) och
en tolerant kyrkopolitik med staten som högsta
myndighet. L., som uppstått under inflytande
av Acontius’ (se denne) toleranspropaganda,
blev under Vilhelm III statskyrkans ledande
parti; den bekämpade deismen men blev själv
efter hand förytligad av upplysningstidens
rationalistiska läror; den har påverkat den senare
s.k. bredkyrkliga riktningen (Broad church), se
Anglikanska kyrkan. L. företräddes av
betydande teologer och kyrkomän, ss. W.
Chil-lingworth, J. Taylor, J. Tillotson, G. Burnet,
J. Butler. S.N
Latitudsystem, jur., det system för straffens
utsättande i straffrättsliga lagbestämmelser, enl.
vilket straffet för varje brott angives endast till
maximum och minimum, inom en el. ofta inom
flera straffarter. I äldre rätt voro straffen i
lagen vanl. fast angivna, absoluta, t.ex. med ett
visst bötesbelopp, som alltså skulle ådömas i
alla de fall, i vilka en och samma
straffbestämmelse ägde tillämpning. I nutiden är 1. helt
förhärskande, så att absoluta straff förekomma
blott i undantagsfall, t.ex. vid de svåraste
brotten livstids straffarbete. Enl. 1. är domstolens
prövning ej färdig med en gärnings
konstaterande och hänförande under ett visst
straffbud; därefter måste straffet bestämmas mellan
straffskalans (latitudens) maximum och
minimum. Vid denna s.k. straffmätning skall
hänsyn tagas till alla de olika försvårande och
förmildrande omständigheter, som i det särsk.
fallet kunna föreligga. Utvecklingen går f.n. i
riktning mot allt vidsträcktare latituder, bl.a.
beroende därpå, att den brottsliga gärningens
beskaffenhet funnits vara av jämförelsevis
mindre betydelse i förhållande till brottslingens
tidigare uppförande, hans farlighet och i övrigt
psykiska egenart, påverkbarhet o.s.v. R.B-l,
La’tium, itaLLazio, landskap i mellersta
Italien, mellan Toscana, Apenninerna,
Gaeta-buk-ten och Tyrrhenska havet. L. består av prov.
Frosinone, Rieti, Roma och Viterbo; 17,180
kvkm.; 2,384,955 inv. (1931). L. är Italiens
största vulkanområde, med Monti Volsini i n.,
längre i s. Monti Cimini, s. om Rom
Albano-bergen el. Colli Laziali och Monti Ausoni nära
gränsen mot Kampanien. In mellan
vulkankomplexen skjuter Romerska kampagnan sin
nästan kilformiga lågslätt, uppbyggd av tuffer,
här och där överlagrade av lavor. Största flod
är Tibern. Sommaren är mycket torr. Rom har
i medeltal blott 13 nederbördsdagar pr
sommar. Å andra sidan saknas skydd mot n. L.
präglas därför mindre än de övriga
kustlandskapen av den mediterrana, ständigt gröna
vegetationen. Kampagnan har länge varit en
ödslig, här och där försumpad stäpp, som först i
våra dagar börjat uppodlas. J.F.
Lato’na, grek, myt., se L e t o.
Latorp, gods i Tysslinge s:n, Örebro län;
areal c:a 900 har; taxeringsvärde 380,000 kr
— 1027 —
— 1028 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
