Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Latorp - La Touche, Gaston - La Tour, Maurice Quentin de - Latour, Maximilian, Baillet von - Latour d’Auvergne, 1. Théophile Malo Corret - Latour d’Auvergne, 2. Henri - La Trappe - Latrax - Latreille, Pierre André
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LATREILLE
(1932 ). L. har förr varit förenat med
Garp-hyttan (se d.o.). Ägare är L. a.-b. Th.P.
La Touche [lato’J], Gaston, fransk målare
(1854—1913), uppfostrades under
impressionismens inflytande (Manet) men övergick till
interiörskildringen i 1700-talets anda (park-,
salong- och broderiscener) i elegant formgivning
och vanl. artificiell belysning. L. utförde också
större dekorativa arbeten, t.ex. i
Elyséepalat-set, Paris. Göteborgs museum har av L. en
pastell, ”Vallmo”. E.W.
La Tour [lato’r], Maurice Quentin
de, fransk pastellmålare (1704—88), f. och d. i
M. Q. de La Tour: Självporträtt. Louvren.
S:t Quentin, där fadern var trumpetare. L.
kom vid unga år till Paris, där han blev elev
till Dupeuch och Restout. Han målade
sannolikt först i olja, ehuru några ungdomsarbeten
i detta material ej äro kända. Efter Rosalba
Garrieras besök i Paris (1719—20) upptog han
hennes teknik att måla med pastellkritor och
utvecklade denna genre till fulländning. L.
återvände till sin fädernestad 1723 och gjorde
därifrån utflykter till Reims, Cambrai och
London men var 1724 tillbaka i Paris, där han
gjorde en snabb och lysande karriär som
porträttmålare. Han utställde på Salongen fr.o.m. 1737
och blev medl. av konstakad. 1746. Redan
1741 tillkom hans stora mästerverk, porträttet
av presidenten de Rieux i kroppsstorlek (ägare
Wildenstein, Paris) och senare de stora
pastellerna av Duval de FEpinoy och Mme de
Pom-padour (se bild å pl. vid art Franskkonst).
Andra porträtt äro av aktriserna Deshayes
och Favart, dansösen Camargo och L:s
älskarinna, sångerskan Mlle Fel. Bland de mera
kända mansporträtten märkas markis
d’Argen-son, La Reynière, Vernezobre, abbé Pommyer,
Moritz av Sachsen, Crébillon, Restout, Dupeuch
och skådespelaren Manelli. Museet i S:t
Quentin (utg. av E. Fleuri, 1911) äger de flesta av
L:s mästerverk. I sin konst var han realist
och hade en utomordentlig förmåga att med
genomträngande skarpblick analysera och
återge en människas anlete. Med en fast teckning
och en delikat kolorit fängsla hans pasteller
med en fullst. suggestiv kraft; de räknas till det
bästa inom fransk 1700-talskonst. — Litt.:
Biogr. av H. Erhard (3 Aufl., 1918). G.W.Lbg.
Latour [lato’r], Maximilian, greve
Baillet von L., österrikisk krigare (1737—
1806), tog en verksam och framstående del i
Nederländernas försvar under
revolutionskrigen, kommenderade sedan vid Rhen och slog
1795 Pichegru vid Frankenthal. 1796—97 förde
han överbefälet här och utnämndes 1805 till
president i hovkrigsrådet. P.S.
Latour d’Auvergne [lato’r dåvä’rn]. 1) T h é
o-phileMaloCorret de L., fransk krigare
(1743—1800), tillhörde vid revolutionens
utbrott den kungl. armén men vägrade att
emigrera och utmärkte sig i revolutionsarmén vid
flera tillfällen genom sin glänsande tapperhet
1797 tog L. avsked men återinträdde i tjänst i
st.f. den siste sonen till en vän, som redan
förlorat 3 söner i kriget. Bonaparte gav honom
en hederssabel och titeln: de republikanska
arméernas förste grenadjär. L. stupade vid
Ober-hausen i spetsen för sina grenadjärer. P.S.
2) Henri Godefroi Bernard Alphonse, prins
av L.-L auraguais, fransk diplomat (1823—
71), efter vartannat fransk minister i Weimar,
Florens, Turin, ambassadör i Berlin, vid
påvehovet (1862) och i London. L. representerade
Frankrike vid konferenserna 1864 rörande
dansk-tyska och 1867 rörande luxemburgska
frågan, var utrikesminister juli 1869—jan. 1870,
därefter ambassadör i Wien och ånyo
utrikesminister 10/s—4/» 1870. G.Liv.
La Trappe [tra’p], kloster i Normandie, se
Trappistorden.
Latrax, se Havsutter.
Latreille [laträ’j], Pierre André, fransk
zoolog (1762—1833), 1797 anställd och 1829
prof, vid Muséum d’histoire naturelle i Paris,
var en av sin tids främsta entomologer och
skrev bl.a. ”Genera crustaceorum et insectorum
secundum ordinem naturalem in familias
dis-posita” (4 bd, 1806—09) och ”Histoire naturelle
des crustacées et des insectes” (14 bd, 1802—
15). O.C-n
— 1029 —
— 1030 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
