Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Launceston - Launis, Armas - Launitz, Edward - Laura - Laura (kvinna) - Lauraceæ - Laurahütte - Laurana, Franceco (da) - Laureatus - Laurelius, Olof - Laurell, Per - Laurell, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAURELL
Launceston [lä’nstan], stad på n. Tasmanien,
Australien, vid den segelbara Tamar, 65 km.
från mynningen; 31,210 inv. (1932). Järnväg
till Hobart. Trä- och metallindustri, över L.
går nära % av Tasmaniens handel. M.P.
Launis [låu’-], Armas Emanuel, finländsk
musikskriftställare och tonsättare (f. 1884),
1918—22 docent i musikanalys och
folkmusikforskning vid Helsingfors univ. L. har
insamlat finsk, lapsk och estnisk folkmusik samt utg.
”Lappische Juoigos-Melodien” (1908), ”Über Art,
Entstehung und Verbreitung der
estnisch-fin-nischen Runenmelodien” (1910) m.m. 1922 blev
L. ledare av Helsingfors folkkonservatorium.
Han har komponerat två operor m.m. N.B.
Launitz [låu’nits], Nicolas Carl Edward
Schmidt von der, tysk bildhuggare (1797—
1869), härstammade från Kurland, åtnjöt
Thor-valdsens undervisning i Rom och blev
huvudsaki. verksam i Frankfurt a.M., där hans mest
bekanta skapelse är det ståtliga
Gutenbergs-monumentet med talrika figurer och
springbrunn. E. W.
Laura, se L a v r a.
Laura, poetiskt namn på en kvinna, som
besjöngs av Petrarca (se denne) i sonetter och
canzoner. Det har senare ofta brukats i
kärleksdikter även av sv. poeter. A.W-n.
Laura’ceæ, se Lagerväxter.
Laurahütte [låu’-], järnvägsknut och
industriort i polska Schlesien, ö. om Königshütte;
17,000 inv. (1925). Stort järnverk,
metallindustri och spannmålshandel. F.Ss.
Laura’na [lao-], Francesco (da), italiensk
bildhuggare (o. 1420—o. 1502), härstammade
från Dalmatien och var företrädesvis verksam
i Syditalien samt även i Sydfrankrike. I
Palermos kyrkor finnas av honom madonnor
m.m., i museet där porträttbyster. Hans
eleganta och säkra porträttkonst är också
företrädd i Paris, Berlin (”Marietta Strozzi”) etc.
E.W.
Laurea’tus (lat.), lagerkrönt. Jfr Poeta
laureatus.
LaureTius, Olof, biskop (1585—1670), mag.
i Rostock 1617, fil. prof, i Uppsala 1620, teol.
prof. 1625, pastor primarius i Stockholm 1640,
teol. d:r s.å., biskop i Västerås 1647. L., som
företrädde en renlärig, ortodox teologi, utgav
bl.a. kateketiska läroböcker, anonymt
”Christe-lige spörsmål”, länge utg. tillsammans med
Luthers lilla katekes och Svebilius’ förklaring till
densamma (den L. tillskrivna ”Eenfalligha
frågor” har däremot författats av J. Rudbeckius).
Prästeståndets privilegier, som stadfästes på
riksdagarna 1650 och 1655, hade redigerats av
L., som även gjort förarbeten till 1686 års
Francesco Laurana: Eleonora d’Aragona.
Museo nazionale, Palermo.
kyrkolag. — Biogr. av A. V. Hacklin (2 bd
1896—97). 5.N.
LaureTl, Per Lorentz, ingenjör (1837—
1906), löjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren
1864, överstelöjtnant 1902, avsked s.å.;
distrikts-ingenjör vid ö. väg- och
vattenbyggnadsdistrik-tet 1893—94. L. var 1867—68 arbetschef vid
Silarnas och 1873—74 vid Änimmens
kanalbyggnader, 1876—79 överingenjör vid Dalslands
järnvägs byggnad, ledde 1886—92
Mora—Vänerns järnvägsbyggnad, utförde
muddringsar-beten i Tjufholmssundet 1889—93 och i
Hjär-terö och Toftö sund, Munksund m.fl. sund 1890
—95. L. uppgjorde en mångfald förslag till
väg-och brobyggnader, farleder, sjösänkningar,
vattenkraftanläggningar (i Sverige och Finland)
m.m., däribland till djup farled mellan Vänern
och havet, fördjupning av Vänerns hamnar och
reglering av sjöns avlopp, samt förslag till
vattenkraftanläggning i Dalälven för Stockholms
stad. E.R.S.
Laure’ll, Hugo Fredrik, röntgenolog (f. 21/u
1884), med lic. i Uppsala 1912, med. hedersd:r
1927; docent i med. radiologi i Uppsala 1926,
ord. lärare 1927, personlig professur där 1931.
L. är den eg. skaparen av röntgeninst. i
Uppsala, som under honom nått en lysande
utveckling. Han införde på eget initiativ undervisning
i radiologi 1919. Bland hans talrika arbeten
märkas: ”Über respiratorische Veränderungen
— 1037 —
— 1038 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
