Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lech - Le Chatelier, Henry - Le Chateliers princip - Leche, släkt - Leche, 1. Johan - Leche, 2. Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LE CHATELIER
Lechdalen vid Füssen.
finska trupper fast på ö. stranden och värjde
sig segt mot Tillys anfall, tills undsättning hann
anlända och det sv. kav. söderifrån föll
fienden i flanken. Utsikter syntes finnas att tränga
hela den fientliga armén upp i vinkeln mellan L.
och Donau och tillfoga den ett förintande
nederlag. Trol. på den hårt sårade Tillys råd
avbröt dock Maximilian i tid striden och räddade
hären, men Bayern låg öppet för svenskarna.
L. synes vara Gustav Adolfs mest storslaget
anlagda fältslag med den fientliga härens
förintelse som mål. P.S.
Le Chatelier [lafatalje’], Henry Louis,
fransk kemist (f. 1850), prof. 1877 i allmän
kemi, 1887 i tillämpad organisk kemi vid École
des mines, 1898 i oorganisk kemi vid Collège
Slaget vid Lech. Kopparstick av Merian.
de France och sedan vid Sorbonne, har
behandlat teoretiska och tekniska frågor inom
olika grenar av den oorganiska kemien, kemisk
jämvikt och energetik, Gibbs’ fasregel m.m.
Inom tekniken märkas hans arbeten om
Port-landcementets konstitution och provning,
gipsens avbindning, kvartsens volymförändring vid
upphettning o.a. keramiskt viktiga frågor (”La
silice et les silicates”, 1914). L. har även gjort
grundläggande arbeten inom metallografien,
särsk. om stålets mikrostruktur, och är en av
vår tids mest framstående och mångsidiga
tekniska kemister. K.A.G.
Le Chateliers princip [lojat91je’s] kallas en
av Henry Le Chatelier 1887 uppställd regel, av
honom själv benämnd ”principen om
återverkans motstånd mot verkan”, vilken kan
formuleras på följ, sätt: varje i fysikalisk el.
kemisk jämvikt befintligt system förskjutes
genom förändring av en av de jämvikten
betingande faktorerna i sådan riktning, att, om denna
förskjutning vore det primära, den
ifrågavarande faktorn skulle förändrats i motsatt
riktning. Principen är bekväm att använda, t.ex.
då det gäller att avgöra, i vilken riktning en
kemisk reaktion kommer att äga rum.
Förtjänsten av att ingående ha behandlat
principen och angivit grunderna för densamma
tillkommer den tyske fysikern K. F. Braun. N.R-e.
Leche [läke], urspr. från Danmark
stammande släkt, inkommen till Sverige med
kyrkoherden i Barkåkra Frans L. (d. 1685). En
dotter till L.2) är skriftställarinnan Ebba
Maria Louisa (Mia) L. (f. io/io 1878), g. 2) 1909
m. advokaten Eliel Löfgren (f. 15/s 1872). C.
1) Johan L., naturforskare och läkare
(1704—64), lärjunge av K. Stobæus, docent och
anatomie prosektor i Lund 1735, med. d:r och
provinsialläkare i Skaraborgs län 1740,
Ostindiska kompaniets läkare i Göteborg 1745, prof,
i medicin i Åbo 1740. L. utgav ”Disputatio
exhibens primitias floræ scanicæ” (1744), en av
källskrifterna till Skånes flora, lämnade viktiga
bidrag till Linnés ”Flora suecica” och ”Fauna
suecica” rörande Skånes och Västergötlands
fa-nerogamer, fåglar och insekter, ordnade
-Sto-bæus’, Kalms och Spörings samlingar, anställde
systematiska meteorologiska observationer samt
utgav naturvetenskapliga och ekonomiska
uppsatser. O.Gz.
2) Jakob Wilhelm Ebbe Gustaf L., den
föregåendes brorsons sonsons son, zoolog
(1850—1927), fil. d:r i Lund 1877, docent där
1876, lärare 1880 och prof, vid Stockholms
högsk. 1884—1918. Förutom i talrika
betydelsefulla arbeten över skilda däggdjursgrupper,
vilkas inbördes släktskap och härstamning L.
sökte utröna med den jämförande anatomien,
— 1099 —
— 1100 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
