Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legering - Leges - Legg. - Legge, James - Legger - Leggiero - Leggings el. leggins - Leghorn - Legien, Karl Rudolf - Legio - Legion - Légion d’honneur - Légion étrangère - Legionär - Legis actio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEGIS ACTIO
tandplomber och för beläggning av speglar. —
Om 1. för andra speciella ändamål, ss. lödning,
mynt, termoelement för temp.-mätning m.m. se
d.o. I.S.
Leges (lat.), lagarna, plur. till lex (se d.o.).
Legg., mus., förk. för leggiero (se d.o.).
Legge [läg], James, skotsk sinolog (1814—
97), 1843—73 missionär i Hongkong, 1876 prof,
i kinesisk filologi i Oxford. L:s berömmelse
som sinolog vilar framförallt på hans övers,
av konfucianismens kanoniska skrifter, ”The
Chinese classics” (8 bd, 1860—72). För
”Sac-red books of the East” översatte L. ”Yi-king”
(1882) och ”Li-ki” (1885). C.F.
Legger, mått för flytande varor, i sht arrak,
i Nederländerna och holländska Västindien =
563 1., i holländska Oslindien = 588,15 1., i
Sydafrika = 581,578 I. N.L.R.
Leggiero [lejä’rå] (ital.), mus., med lätt
anslag (se d.o.).
Le’ggings el. 1 e g g i n s (eng., lång-damasker),
prärieindianernas o.a. nordamerikanska
indianers benbeklädnader av läder. Hos de förstn.
utgjordes 1. av lösa byxben, som fastbundos
vid bältet och nedtill räckte till mockasinerna.
Hos andra stammar nådde 1. blott upp till
knäet, hos vissa voro 1. fast förenade med
mockasinerna. G.B-r.
Leghorn [Iä’ghän], hönsras, se Höns, sp.
808.
Legien [legi’n], Karl Rudolf, tysk
fackföreningsledare (1861—1920). Urspr. svarvare,
blev L. 1886
fackföreningsfunktionär och
snart en av den
socialistiska fackföreningsrörelsens centralfigurer. Han tog
efter socialistlagens
upphävande initiativ
till en
samorganisa-tion för de skilda
förbunden 1890 och var
dennas ledare, även
sedan den 1919
om-bildats till Allgemei-
ner deutscher Gewerkschaftsbund. L., som
tillhörde riksdagen 1893—98 och från 1903,
företrädde en moderat socialdemokratisk politik.
Hans energiska ledning av generalstrejken 1920
möjliggjorde ett hastigt slut på Kappkuppen. L.
utgav flera socialpolitiska arbeten. T.E-r.
Le’gio (lat.), legion; ofantlig mängd.
LegicFn (lat. le’gio), romersk militärterm. L.
betecknade först hela Roms väpnade makt men
användes sedermera under republikens första
tid som namn på den styrka, som
kommenderades av vardera konsuln, således halva hären
L. torde då ha utgjort o. 4,200 man inf. —
3,000 tungt väpnade hopliter, 1,200
lättbeväpna-de — och 300 ryttare. Hopliterna delades i sin
tur efter ålder i hasta’ti, pri’ncipes (vardera
1,200 man) och tria’rii (600), uppställda i 3 avd.
bakom varandra och med olika beväpning.
Varje avd. indelades i sin tur i 10 maniplar å
2 centurior. När sedermera den till förfogande
stående manskapsstyrkan ökades, höjdes ej l:s
styrka, utan man uppställde i stället ett större
antal 1. Bundsförvanternas i huvudsak lika
organiserade avd. — principiellt till antalet lika
många som 1. — kallades alæ. Med
värnplikts-härens småningom skeende övergång till en
värvad här och den gamla manipulartaktikens
(se d.o.) förändring försvann även skillnaden
inom det tungt väpnade fotfolket. L:s styrka
växlade något; tidtals uppgick den till över
6,000 man. Bortåt 100 f.Kr. försvunno ur
lega-tionsförbandet fullst. såväl lättbeväpnade som
ryttare; från att närmast ha motsvarat en
arméfördelning blev 1. ett inf.-reg. Med Marins’
reform var utvecklingen fullbordad; 1. bestod nu
blott av tungt inf., indelat i 10 jämnstarka
kohorter, lika beväpnade med kastspjut (pilum)
och svärd (gla’dius). Teoretiskt skulle 1. räkna
6,000 man; i praktiken var styrkan betydligt
mindre. Under det förr i 1. blott romerska
medborgare upptagits, blev nu tjänsten i 1. ofta ett
sätt att förvärva medborgarrätt. Som fälttecken
erhöll 1. nu örnen. Under kejsartiden övergick
1 åter till att vara arméfördelning med både
lättbeväpnade, rytteri och art. och erhöll nu i
legaten en ständig befälhavare. Antalet 1., som
under inbördeskrigen varit mycket stort, höll sig
nu länge o. 30 men ung. fördubblades av
Dio-cletianus. Vid denna tid hade dock 1. undergått
avsevärda förändringar, de hade barbariserats,
övergått till ett slags indelta gränstrupper och
voro i regel långt ifrån fulltaliga. Den eg.
fältarmén utgjordes av andra trupper, vilkas 1,000
man starka inf.-avd. dock även betecknas som
1. — I senare tid har 1. använts framförallt för
att beteckna avd. av frivilliga, särsk. under
revolutionskrigen och 1848 men även under
världskriget. Se även Främlings- och H
e-d e r s-1. samt Centurion, Legat,
Mani-p e 1. P S.
Légion d’honneur [lezjå’ dånö’r], L a, se H
e-derslegionen.
Légion étrangère [lezjä’ eträzä’r], L a, se
Främlingslegion.
Legionä’r, medl. av legion, i Rom dock blott
om tungt rustad fotsoldat.
Legis a’ctio, fornromersk rättsuttryck, eg.
lagenligt förfarande; processföring mellan
privatpersoner under användande av bestämda, se
dan äldre tid i lag el. genom sedvänja
fastslag
— 1141 —
— 1142 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
