Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lehmkuhl, Augustinus - Lehmkuhl, Kristofer Didrik - Lehnberg, Magnus - Lehrs, Karl - Lehrs, Max - Lehtonen, Uno Ludvig - Lehtonen, Joel - Lehtonen, Aleksi - Lei - Leibl, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEHMKUHL
Lehmkuhl [lè’mköl], Augustinus, tysk
jesuit (1834—1914), lärare i moralteologi i
Maria Laach, nutidens främste målsman för
katolsk kasuistik, huvudarbete: ”Theologia
moralis” (2 bd, 1883—84, 11 Aufl. 1910). S.N.
Lehmkuhl [lé’mköl], Kristofer Didrik,
norsk affärsman och politiker (f. 1855), sedan
1908 direktör för Det Bergenske
Dampskibs-selskab; har inlagt spec. förtjänster om den
norska fiskerinäringen. 1903—06 var han led.
av Stortinget (högerman), 1905—07 statsråd och
chef för arbetsdep. i Chr. Michelsens
samlingsregering. Th.
Lehnberg, Magnus, präst och andlig
vältalare (1758—1808). Ss. e.o. präst i Stockholm
väckte L.
uppmärksamhet genom sina
av Sv. akad.
prisbe-lönta äreminnen
(över Birger Jarl,
1787, och Carl
Carlsson Gyllenhielm,
1788), blev
kyrkoherde i Kungsholms
församling 1789, i
Jakobs och Johannes
församling 1802,
överhovpredikant s.
å., biskop i
Linkö
ping 1805, medl. av Sv. akad. 1789, teol. d:r
1800. L:s andliga vältalighet i den franska
klassicismens stil gjorde honom till den av de
bildade klasserna mest uppburne predikanten
på sin tid. Hans förkunnelse, som vilade på den
äldre, moderata upplysningsteologien, hade sin
betydelse genom att bevara det kristna
trosinne-hållet, visserligen beskuret och förytligat, vid
en tidpunkt, då kulturen tenderade att helt
avkristnas. L:s predikningar utgåvos i 3 bd 1809
—13. — Litt.: E. Leufvén, ”M. L. som
predikant” (i ”Kyrkohist. årsskrift”, 1920—21). A.M-n
Lehrs [lèrs], Karl, tysk filolog (1802—78),
prof, i Königsberg från 1835. Bland L:s*
skrifter märkas framförallt de viktiga ”De
Aris-larchi studiis homericis” (1833) och ”Quæstio
nes epicæ” (1837). Hans ”Kleine Schriften”
(1902) och brevväxling med Lobeck (2 bd,
1894) utgåvos av A. Ludwich. W.N.
Lehrs [lèrs], Max, tysk konstforskare (f.
1855), har varit verksam huvudsaki. som chef
för kopparstickskabinettet i Dresden och blivit
den förnämste kännaren av 1400-talets grafiska
konst. Hans stora verk ”Geschichte und
kriti-scher Katalog des deutschen, niederländischen
und französischen Kupferstiches des 15.
Jahr-hunderts” (hittills 7 bd, 1908—30) är ännu icke
avslutat. Hans konsthistoriska uppsatser
utgåvos 1924 under titel ”Gesammeltes”. E.W.
Le htonen, Uno Ludvig, finländsk
historiker (1870—1927), 1910 prof, i rysk
historia och statskunskap vid Helsingfors univ. L:s
produktion, till övervägande del på finska,
behandlar huvudsaki. osteuropeisk historia under
slutet av 1700- och början av 1800-talen; utom
gradualavh. ”Der Untergang Polens in seinen
wichtigsten Ursachen dargestellt” (1904) skrev
L. ett antal uppsatser i tidskr., bl.a. i den av
honom från 1911 utg. ”Historiallinen
aikakaus-kirja”. H.Bg.
Le’htonen, Joel, finländsk förf. (f. 1881),
blev student 1901 och verkade sedan som
tidn.-man. Hans första
arbeten på prosa och
vers innehålla
våldsamma romantiska
överdrifter, men i
senare skildringar,
ofta med motiv från
hembygden Savolax,
har han funnit en
egen, lugnare form,
karakteriserad av
stillsam men buriesk
humor. Den digra
romanen ”Putkinot-
ko” (1919—20) skildrar en eländig
torparfa-milj, som sysslar med spritförsäljning, och ger
en mästerlig om än beklämmande analys av
mycket primitiva själstillstånd. En liknande
ehuru mindre övertygande bild av lågtstående
mänskliga varelser återfinnes i
förstadsroma-nen om den förälskade krymplingen Sakris
Kukkelman (1922). I ett par senare böcker har
L. framträtt som en fin natur- och
djurskildrare. — Litt.: B. Collinder, ”Finsk
prosadiktning” (1932). H.S-m.
Le’htonen, A 1 e k s i Emanuel, finländsk teo
log (f. 1891), teol. d:r 1923, docent i praktisk
teologi i Helsingfors 1927, sekreterare i finländska
avd. av Allmänkyrkliga världsförbundet 1921
—28, led. i redaktionen av ”Kristen
gemenskap”, har bl.a. utg. ”The church of Finland”
(1927). _ S.N.
Lei [läi], numism., se Leu.
Leibl [laFbal], Wilhelm, tysk målare
(1844—1900), elev av Ramberg och efter en
studieresa till Paris 1869 något påverkad av
de franska realisterna, i sht Courbet. L.
skapade en personlig stil, där de plastiskt
uppfattade, in i minsta detalj noggrant återgivna
detaljerna icke hindrade en väl studerad och
genomförd kolorit. En del arbeten lida dock
av en viss hårdhet och alltför stark
silhuettmässig verkan. Huvudarbeten: självporträtt
(1862), porträtt av fru Gedon (1868/69),
”Da-chauerkvinnorna” (1874—75), ”Tre kvinnor i
— 1155 —
— 1156 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
