Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leibniz, Gottfried Wilhelm von - Leibovitj, Jakob - Leicester - Leicester, Earl of, titel - Leicester, 1. Robert Dudley, Earl of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEIBOVITJ
ningssätt. I sin filosofi söker han försona
dessa världsuppfattningar med varandra.
Tillvaron är enl. honom ett system av odelbara
enheter; däri ger han atomlärans förespråkare
rätt. Men de äro icke materiella; allt
kroppsligt är i oändlighet delbart. Världsbyggnadens
element måste tänkas som andliga enheter
(monader), föreställande väsen, som alla avspegla
universum på sitt särsk. sätt. Varje monad
utvecklar sina föreställningar ur sig själv utan
påverkan utifrån. ”Monaderna ha inga
fönster”. Men hur skall man då förklara
överensstämmelsen mellan olika monaders
föreställningar, t.ex. mellan två människors
varsebliv-ningar av samma föremål. Denna har enl. L.
sin grund i en ”prestabilerad harmoni”,
varigenom alla förändringar hos en monad
motsvaras av förändringar hos varje annan. Med
sin harmonilära förenar L. en optimistisk
världsåskådning, som i den givna tillvaron ser
den bästa av alla möjliga världar. Gud har
skapat det fullkomligaste av de system, som
över huvud äro möjliga att förverkliga. I sin
teodicé söker L. bemöta invändningarna mot
denna tro på tillvarons förnuftiga ordning;
allt ont tjänar i själva verket det goda och
bidrager att höja det helas skönhet liksom
dissonanserna i ett musikstycke el. skuggorna i
en målning. — Litt.: K. Fischer, ”Geschichte der
neueren Philosophie”, 6 (5 Aufl. 1920); B.
Rus-sell, ”A critical exposition of the philosophy
of L.” (1900); L. Couturat, ”La logique de L.”
(1901); E. Cassirer, ”L:s System in seinen
wis-senschaftlichen Grundlagen” (1902); H.
Schma-lenbach, ”L.” (1921). G.A.
I matematikens historia intar L. en av
hedersplatserna i egenskap av
infinitesimalkalky-lens upptäckare (jämte I. Newton). L. synes
ha gjort den epokgörande upptäckten fullt
självständigt o. 1675, något senare än Newton,
men offentliggjorde sina resultat tidigare än
denne i ”Nova methodus pro maximis et
mini-mis, itemque tangentibus, quæ nec fractas nec
irralionales quantitates moratur, et singulare
pro illis calculi genus” (i ”Acta eruditorum”,
1684), innehållande definitioner för
differential och derivata. Integralbegreppet införes i
”Geometria recondita” (1686). L. insåg till
skillnad från Newton betydelsen av lämpliga
beteckningar och införde för de nämnda
begreppen beteckningarna dx, och f f (x)dx, vilka
dx
alltjämt användas. L:s senare år, då
upptäcktens enorma betydelse blev klar, förbittrades
av en häftig prioritetsstrid med Newton
därom. L. synes även vara den förste, som
använt tecknet : som divisionstecken. H-r.
Leibovitj, Jakob, polsk-judisk sektgrunda
re, se J. Frank.
Leicester [lä’sta]. 1) Grevskap i
mellersta England; 2,156 kvkm.; 541,794 inv. (1931).
L. är ett böljande slättland, genomdraget av
höjdstråk med röd sandsten. Mer än halva
arealen består av betesmarker; den
långhor-nade L.-boskapen lämnar mjölk till den i stora
mängder exporterade osten (Stiltonost);
omfattande fåravel. L. är rikt på stenkol; även järn,
kalksten, gips och skiffer utvinnes. M.P.
2) Huvudstad (county borough) i L.l), vid
den segelbara Soar; 239,111 inv. (1931). L. är
romarnas Ratæ och en av Englands äldsta
städer; sedan gammalt har det inriktat sig på
ylletillverkning. Dess moderna uppsving
grundar sig på industrialiseringen, och nu har L.
specialiserat sig på trikåbfanschen, inom vilken
det har världsrykte. Dessutom tillverkas
spetsar, skodon m.m. Stor ostmarknad.
Univer-sity college, öppnat 1921 (201 studenter
1932/33). L. har många märkliga byggnader.
En del av det gamla slottet är bevarat. Bland
kyrkorna är Saint Nicolas äldst. Saint Mary
visar övergångsstil och gotik. Saint
Trinity-sjukhuset är från 1531, rådhuset har
renässans-prägel. I museet bevaras bl.a. romerska
antikviteter. M.P.;E.W.
Leicester [lä’sta], Earl of, engelsk
adelstitel, bland vars bärare märkas, förutom
ne-dannämnde L. 1), Simon de Montfort (se
denne) och medl av släkten Sidney. C.
1) RobertDudley, EarlofL., engelsk
storman (1531—88). Son till John Dudley,
hertig av
Northum-berland, vilken av
drottning Marfa
dömdes till döden för
högförräderi,
undgick han att dragas
med i släktens
olycksöde. Av
Elisabet gjordes han till
hovstallmästare och
stod i början av
1560-talet
synnerligen högt i hennes
gunst. Den 1560
in
träffade olyckshändelse, varigenom hans
hustru, Amy Robsart, ljöt döden, blev föremål för
rykten, som ville göra honom och drottningen
skyldiga till mord. Under denna tid
diskuterade Elisabet, även med utländska sändebud,
ofta sin önskan att taga L. till sin make; i
dessa planer sökte hon politiskt stöd från Filip II
av Spanien. L. blev därför föremål för den
högsta onåd från sin rival, Erik XIV av Sve
rige, vilken gav sitt sändebud i London i
upp
— 1159 —
— 1160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
