Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lek - Lek (flod) - Leka (sjöväsen) - Leka (härad) - Lekain (Cain), Henri - Lekamen - Lekare (spelman) - Lekare (sjöväsen) - Lekaryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEKARYD
vare sitt blida klimat o.a. för friluftslekar
gynnsamma omständigheter mest omhuldat 1.
för ungdom och vuxna, varvid de högre
privatskolorna och univ. i första hand bevarat
och utvecklat nedärvda lektraditioner.
Impulser till en l:s renässans i Sverige kommo dock
ej från detta land utan från Tyskland, där
redan Jahn i början av 1800-talet ivrade för
en vidsträckt användning av friluftslekar och
där det 1891 stiftade Zentralausschuss für
Volks- und Jugendspiele framgångsrikt verkat
för införandet av de s.k. Turnspiele i såväl
högre som lägre skolor. På stiftelsen Nääs ha
i Sverige sedan 1895 anordnats kurser för
lekledare, vilkas verksamhet bidragit till en
riktigare värdesättning av den ordnade l:s
betydelse för barn och ungdom. Även det 1923
stiftade, till Sv. riksförbundet hörande Sv.
lekförbundet har genom utgivandet av lekregler,
anordnandet av utbildningskurser m.m.
medverkat till l:s popularisering. I folkskolestadgan
av 1921 och i läroverksstadgan av 1928
upptogs även 1. som ett led i den fysiska
utbildningen.
För närmare kännedom om lekarnas
indelning och utförande, lekredskap m.m. hänvisas
till nedanstående facklitteratur och till de särsk.
l:s uppslagsord. — Friluftslekar, de vanl.
utomhus idkade, värdefullaste 1. som t.ex.
handboll, korgboll, långboll och frilöpning. —
Lek-platser, särsk. ordnade för olika slag av 1.,
finnas bl.a. i England och U.S.A. men mera
sällan i Sverige (jfr Idrottsplats). — Litt.:
O. H. Waldén, ”Friluftslekar från Nääs” (1912);
J G. Thulin, ”Lekar” (1920); A. A. Karlsson,
”Större friluftslekar” (2 uppl. 1927); Th.
Schel-ler, ”Deutsches Spielhandbuch” (2 bd, 1929).
O.K-gh.
Inom estetiken har l:s betydelse vid
uppkomsten av konst spelat en viktig roll. Hos
Schiller (se denne och Estetik, sp. 923) och
hela den romantiska skolan fick 1. (Spiel) en
metafysisk innebörd ss. ett jämviktsspel
mellan själens grundförmögenheter. Även C. J.
Boström (se denne) fattar det estetiska livet
som en verksamhet för verksamhetens egen
skull, en lek. Se även G r o o s. H.L.
2) Zool., benämning på fiskarnas
fortplant-ningsbestyr. Se L e k t i d.
Lek, en av Rhens mynningsarmar, se R h e n.
Leka, sjöv., se Leva.
Leka, hd i Nord-Tröndelag fylke, Norge,
vid gränsen mot Nordland fylke; 108,u kvkm.;
1,200 inv. (1930). Består uteslutande av öar.
På ön L. (57 kvkm., 805 inv.) fjället L e k
a-möen (126 m.), som liknar en kvinna med
långt släp på flykt mot s. Ax.S.
Lekain [laka’] (eg. C a i n) Henri Louis,
fransk skådespelare (1728—78). L. uppträdde
från 1748 som amatör, väckte Voltaires intresse,
debuterade under
hans ledning och
beskydd 1750 på
Théåt-re fran^ais och blev
1752 på kungl.
befallning anställd där. L.
var sin tids tragiker
på fransk scen, en
naturkraft mitt i den
preciösa rokokon,
men tyglad av en
bländande teknik.
Han sökte jämte sia
motspelerska Mlle
Clairon reformera tidens tragiska kostym i mera
historiskt tillförlitlig riktning och gav
genom sin opposition impulsen till att på Théåtre
fran^ais 1759 åskådareplatserna på själva scenen
indrogos. L:s ”Mémoires” utgåvos 1801. G.K-g.
Leka’men (eg. best, form till fsv. lik(h)ami,
till lik, kropp, och ham-, hölje, hamn), kropp,
kroppshölje; jfr Kristi lekamens fest.
Lekare (fvn. leikari), kringvandrande
spelman, jonglör (jfr d.o.), gycklare. I Norge
omnämnas 1. redan vid Harald Hårfagers hov (o.
900), då skildrade närmast ss. en slags clowner.
I Sverige har äldre Västgötalagen (uppteckning
från 1200-talet) ett stadgande om l:s rätt, som
visar l:s ringa sociala anseende. Under
1300-talet spelade 1. en viktig roll vid hoven och hos
stormännen och nämnas ofta i t.ex.
Erikskröni-kan och senare. Möjl. ha 1. även, ss. särsk.
Schück antagit, förmedlat spridningen av
litterära arbeten (episk diktning). E.No.
Lekare, sjöv., anordning, varigenom två
kät-tingslänkar, länk och klam el. länk och block
kunna vridas i förhållande till varandra utan
att bändas. L. förekommer stundom även på
klockkedjor. H.S-k.
Lekaryd, s:n i Allbo hd, Kronobergs län, n.
om Alvesta; 36,47 kvkm., därav 32,86 land; 621
M. Sjöbeck foto.
Lekaryds kyrka med klockstapel.
— 1189 —
— 1190 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
