Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lekombergsfältet - Leksaker - Leksand - Leksands kontrakt - Leksands Noret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEKSANDS NORET
Lekombergsfältet, gruvfält i Ludvika s:n,
Kopparbergs län, invid n. stranden av sjön
Vessman. Malmen, en fosforrik svartmalm
(Fe 51—55%, P 0,6—0,9%), uppträder som en
mot ö. stupande och i n.n.v.—s.s.ö. strykande
lins om 150—200 m. längd och 10—20 m.
bi edd. Årliga produktionen uppgick 1920—30
till o. 95,000 ton. Malmen omnämnes redan
1030. Ordnad brytning påbörjades först 1895
och har sedan dess pågått kontinuerligt. Ägare
är G r u v-a.-b. Lekomberg, aktiekapital 1
mill. kr. Malmen exporteras i sin helhet. N.S.
Leksaker ha förekommit under nästan alla
kända historiska skeden och kulturstadier. De
kunna indelas i många grupper, varav de
viktigaste äro sådana 1., som efterbilda ant.
levande varelser (därav äro dockor, se d.o.,
viktigast) el. föremål, t.ex. bohagsting. L. i denna
grupp avse vanl. att efterbilda den vuxnes liv.
En del 1. ligga nära det, som kallas spel, och
användas till vissa enkla kast el. färdigheter,
t.ex. bollar och snurror, andra 1. avse
kroppsövning, ofta av rytmisk art, t.ex. gungor, styltor,
hopptåg, andra åter frambringa ljud och
efterbilda då vanl. även ett föremål, andra bygga
på ljusfenomen, t.ex. kaleidoskopet (se d.o.);
många andra s.k. fysikaliska 1. finnas. Till 1.
måste även räknas sådana ting, som bilda
underlaget för barnets skapande
fantasiverksamhet: modelleringssubstanser, därav äldst vanlig
lera, byggklossar o.s.v. På detta område har
industrien t.v. haft mindre betydelse, under det
att inom de grupper, som avse efterbildandet
av varelser el. föremål, industrien knappt
lämnat något oförsökt, särsk. på de mekaniska l:s
område. Vissa enkla mekanismer ha funnits
bland 1. ända sedan kulturens barndom.
Renässansens stora intresse för maskiner
framkallade en hel del märkligheter bland 1. Inom
l.-industriens område stå tyskarna främst;
Nürnberg är dess centrum. — Vissa typer av
1., t.ex. dockan, äro internationella, medan
andra äro starkt begränsade till sin utbredning.
Vissa slags 1. återkomma periodiskt, för att
sedan åter glömmas. L ha varit föremål för
mångahanda barnpsykologiska utredningar. Z.
Leksand, landskommun i L. och Gagnefs
tingslag, Kopparbergs län, s. om Siljan; 977,96
kvkm., därav 825,o land; 9,819 inv. (1933),
därav 1,383 i Leksands Norets municipalsamhälle;
48,86 kvkm. åker (1927; 5,9% av landarealen),
568,86 kvkm. skogsmark. Bygden utbreder sig
huvudsaki. längs österdalälven och ö. om
Siljan; här ligga utom kyrkbyn (se Leksands
N o r e t) flera stora byar, ss. Tällberg,
Plints-berg, Leksboda, Häradsbygden, Djura o.a.
Vidsträckta skogsmarker sträcka sig såväl ö. som
i sht v. om älven. N. om kyrkbyn ligger Käring-
Leksands kyrka.
berget (240 m.ö.h.), beryktat från 1670-talets
häxprocesser. Bland industriella anläggningar
märkas Norsbro ångsåg och snickerifabrik samt
Brossfors såg. I äldre tider bröts här såväl
järn- som nickelmalm; nu spelar bergsbruket
icke någon roll. L. är en av de äldsta
socknarna i övre Dalarne, omtalad redan i början av
1300-talet. Om kyrkan se Leksands Nore t.
•— L. består av två församlingar, L., 8,731 inv.,
och Djura, 1,088 inv., tillsammans utgörande
ett pastorat i L:s kontrakt. M.P.
Leksands kontrakt, i Västerås stift, omfattar
Leksands och Gagnefs tingslag och består av
5 pastorat, näml. Leksand och Djura;
Siljans-näs; Gagnef och Mockfjärd; Ål samt Bjursås;
24,156 inv. (1933). M.P.
Leksands Noret, municipalsamhälle och
kyrkby i Leksand; 2,70 kvkm.; 1,383 inv. (1933). L.
är en livligt besökt turistort med vackert läge
vid österdalälvens utflöde ur Siljan
(österviken). L. ligger vid S. Dalarnes järnväg, har
ångbåtsstation och är av ålder medelpunkt för
nedre Siljansbygden. Kyrkan är en av de största
i Sverige; den var urspr. en treskeppig hallkyrka
(från 1300-talet), som vid medeltidens slut
täcktes av sammansatta korsvalv; under 1600- och
1700-talen tillkommo (i n. och s.) ytterligare
2 skepp. Tornet fick (efter eldsvåda 1709) en
spira utmärkt genom sina lökformer. Altartavlan
är en gåva av Karl XI; predikstolen (från
1700-talet) är rikt skulpterad. F.ö. upplivas kyrkan
av prästepitafier och kungaporträtt. Med sina
många hotell, bankkontor o.a. större byggnader
erinrar L. om en mindre stad. Här finnas bl.a.
kommunal mellanskola, som fr.o.m. 1932 är
under ombildning till statlig samrealskola,
tingshus (tingsställe för Leksands och Gagnefs
tingslag), hembygdsmuseum och
hemslöjdsföreningens utställning. Livlig handel och hemslöjd.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastig
— 1193 —
— 1194 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
