Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leksands Noret - Leksands och Gagnefs tingslag - Leksberg - Lekskola - Leksvik - Lektid - Lektion - Lektionarier - Lektor - Lektorat - Lektris - Lektyr - Lektör - Lekvall - Lekvattnet - Lekve, Thorbjörn - Lekyth - Lekåsa - Lelewel, Joachim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEKSANDS OCH GAGNEFS TINGSLAG
het 3,602,900 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 1,733,590 kr. (1931). M.P.;E.W.
Leksands och Gagnefs tingslag, i Kopparbergs
län, s. om Siljan, kring öster- och
Västerdalälvens nedersta lopp, omfattar socknarna
Gag-nef, Ål, Bjursås, Leksand med Leksands Norets
municipalsamhälle, samt Siljansnäs 2,034,68
kvkm., därav l,778,io land; 24,156 inv. (1933;
14 inv. pr kvkm.). Kulturbygden ligger vid
Siljan, Insjön och i älvdalarna, varest finnas
mäktiga sand- och leravlagringar. F.ö. är området
en glest befolkad, kuperad bergs- och
skogsbygd med vidsträckta moss- och myrmarker.
De största höjderna finnas i v.
(Björbergshäl-lan, 520 m.ö.h.) och s. (Tansväggarna, 455
m.ö.h.). Berggrunden är huvudsaki. gnejs,
granit och leptit samt vid stranden av Siljan
silu-risk kalksten. Av vattenfall äro de viktigaste
Grådafallen i österdalälven och de utbyggda
Stopforsarna i Västerdalälveri. 1927 uppgick
åkerarealen till 120,64 kvkm. (6,8 % av
landarealen), skogsmarken till 1,150,20 kvkm. 1920
levde 56,7 % av befolkningen av jordbruk med
binäringar (6,3 % av skogsbruk;
boskapsskötseln är ännu till stor del baserad på
fäbodväsendet), 29,3% av industri och hantverk
(8,9% av trävaruindustri). L. tillhör
Nedersil-jans och Västerdals fögderier, Nedersiljans
domsaga (tingsställe: Leksands Noret) och
Leksands kontrakt. M.P.
Leksberg, s:n i Vadsbo hd, Skaraborgs län,
invid Vänern och i n.ö. gränsande till
Marie-stad; 28,87 kvkm., därav 28,63 land; 1,063 inv.
(1933; 37 inv. pr kvkm.); 11,35 kvkm. åker (1927;
39,6% av landarealen), 12,37 kvkm. skogsmark.
— Pastorat i Mariestads kontrakt, Skara stift.
Jfr M a r i e s t a d. S.
Lekskola, se Kindergarten.
Leksvik, hd i Nord-Tröndelag fylke, Norge,
på n.v. sidan av Trondheimsfjorden; 431,19
kvkm.; 2,891 inv. (1930). Ax.S.
Lektid, tid för fisklek (se Lek). L. är mycket
växlande hos olika fiskar. Även hos samma
art kan 1. växla, beroende på ras, vattnets temp.
el. dyl. N.R-n.
Lektion [-Jo’n] (lat. le’ctio), föreläsning;
undervisnings-, lärotimme. — Vid sv. skolor
(högre allm. lärov., folkskolor etc.) omfattar varje 1.
i regel 45 min. (vid fortsättningsskolor 50 min.;
dock skall vid hel läsdag lärotimmes längd
utgöra 45 min.). Mellan de 1., som följa
omedelbart på varandra, skola lärjungar åtnjuta minst
10 min:s ledighet. — Antalet 1. i veckan för
varje undervisningsämne anges genom de
stadgade timplanerna. W.N.
Lektiona’rier, se Evangeliebok.
Lektor (lat. lector, eg. föreläsare, i det
forntida Rom en slav, som läste högt för sin herre),
lärare vid högre allm. lärov. och
folkskolesemi-narier. Behörig att söka ledigf örklar ad
1.-befattning (lektorat) är bl.a. den, som genomgått
provår, avlagt teol. el. fil. lic.-examen,
disputerat för doktorat el. lektorat samt dessutom
avlagt fil. ämbets- (resp. teol. kand.-) examen. L.
kan ock vara led. av domkapitel (se d.o.). —
L. kallas även vissa i utlandet födda lärare,
anställda vid sv. univ. (”univ.-l.”); vid åtskilliga
utländska univ. (bl.a. Köpenhamn, Berlin, Wien,
Warszawa, Prag, London, Paris och Rom)
finnas likaledes sv. 1. med motsvarande uppgifter.
W.N.
Lektora’t, den av en lektor (se d.o.)
innehavda befattningen.
Lektri’s, se L e k t ö r.
Lekty’r (fra. lecture), läsning.
Lektö’r (fra. lecteur), föreläsare hos
privatperson; fem. 1 e k t r i’s (fra. lectrice).
Lekvall, se Idrottsvall.
Lekvattnet, s:n i Fryksdals hd, Värmlands
län, kring Rottnaälven och invid gränsen mot
Norge; 195,52 kvkm., därav 188,ei land; 850 inv.
(1933; 5 inv. pr kvkm.); 3,33 kvkm. åker (1927;
1,8% av landarealen), 156,58 kvkm. skogsmark.
— Pastorat: Fryksände och L., Fryksdals
kontrakt, Karlstads stift. S.
Lekve, Thorbjörn, norsk ingenjör (1845
—97), studerade vid högsk. i Helsingfors 1863—
66 och Zürich 1866—69, blev 1877 överlärare
vid Oslo tekniska skola, 1880 medl. av den
tekniska undervisningskommitté, som bl.a.
uppgjorde plan för Trondheims tekniska högsk.,
och 1891 chef för arbetsdep:s tekniska revision.
L. deltog i förberedande arbeten för
Bergenbanan och blev dennas överingenjör. E.R.S.
Leky’th (grek. le’kythos), mindre,
forngre-kisk vas el. flaska med smärt kontur, trång
hals, trattformig mynning samt ett lodrätt
handtag, nyttjad till förvaring av olja för
toi-lettbruk, traditionellt även ss. offergåva vid
dödskulten, varpå det utsmyckande
bildmotivet i dylikt fall plägar hänsyfta. Det sistn.
gäller i sht om de s.k. vita 1. med dekor i flera
färger på ett skikt av vit lera. — Litt.: W.
Riezler, ”Weissgrundige attische Lekythen”
(1914). H.Sj.
Lekåsa, s:n i Barne hd, Skaraborgs län,
invid länsgränsen s. om Vara; 22,eo kvkm.,
därav 22,48 land; 451 inv. (1933; 20 inv. pr kvkm.);
10,24 kvkm. åker (1927; 45,6% av landarealen),
4,79 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Essunga, L.,
Barne-Åsaka, Fåglum och Kyrkås, Vånga
kontrakt, Skara stift. S.
Lele’wel, Joachim, polsk historiker och
politiker (1786—1861), ivrig anhängare av
Polens självständighet, på gr. härav avsatt från
sin professur i Vilna 1824. Under upproret
— 1195 —
— 1196 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
