Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lenngren, Anna Maria - Lenning, John - Lennmalm, Frithiof - Lennox, titel - Lennox, 1. Matthew Stuart - Lennox, 2. Esmé Stuart - Lennox, släkt - Lennstrand, Viktor - Lennäs - Lenoir, Alexandre - Lenoir, Étienne - Lenoir, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENOIR
L. kvinnan till ärbarhet och borgerliga
dygder och varnar henne för att söka tävla med
mannen i litteratur el. politik. Dikten utgör i
viss mån ett försvar för förf:s egen anonymitet,
som hon sökte bevara trots det intresse Sv.
akad. vid flera tillfällen ådagalade för
hennes diktning. — Först två år efter L:s död
ut-gåvos hennes dikter i bokform
(”Skaldeförsök”, 1819). Sedan ha många uppl. utkommit,
även illustrerade (bl.a. av Fritz v. Dardel och
Carl Larsson). En fullst. kommenterad uppl.
av L:s ”Samlade skrifter” utgavs av T.
Hjelm-qvist och K. Warburg (3 bd, 1916—26). —
Litt.: F. Böök i ”Samlaren” (1910); K.
Warburg, ”A. M. L.” (2 omarb. uppl. 1917); A.
Blanck, ”A. M. L., poet och pennskaft” (1922);
G. Hasselberg, ”Realistisk lyrik” (1923). G.Hbg.
Lenning, John, industriman, donator (1819
—79). L. arbetade vid den av fadern grundade
Drags klädesfabrik i Norrköping och blev efter
långvarig vistelse vid olika klädesfabriker i
utlandet disponent vid det 1854 bildade Drags
a.-b., som under hans ledning blev ett
storföretag. Han tillhörde från 1872 F.k. — I sitt
testamente gjorde L. donationer å tillsammans
nära 1,5 mill. kr., den största till John och
Matilda L:s sjukhem för obemedlade obotligt
sjuka, tillhörande Norrköpings samhälle. T.E-r.
Lennmalm, Karl Gustaf F r i t h i o f, läkare
(1858—1924), med. lic. i Uppsala 1884, med. d:r
1886 (”Om afasiens
olika former”),
do-• cent i praktisk
medicin s.å., e.o. prof,
i pediatrik och
praktisk med. i Lund
1889, kallades 1890
till P. H. Malmstens
professur i
nervsjukdomar vid
Karolinska inst., vilken han
innehade till sin
avgång 1923, jämte det
att han 1917—23
fun
gerade som inst:s rektor. Genom sin forskning
och sin högt skattade undervisning blev L.
skapare och ledare av en neurologisk skola, ur
vilken talrika framstående nervläkare utgått.
Bland hans utg. arbeten märkas ”Om de s.k.
traumatiska neuroserna” (i ”Hygiea”, 1893)
och ”Om sjukdomar som bero på
föreställningar” (därst., 1896) samt ”Sv.
läkaresällskapets historia 1808—1908” (1909) och
”Karolinska inst:s historia” (1910). Vid L:s avgång
ägnades honom en festskrift. — Litt.: Biogr.
av H. Marcus i ”Hygiea”, 1924. C.
Lennox [lä’nøks], skotsk adelstitel, sedan
1473 knuten till en gren av huset Stuart.
1) Mat the w Stuart, Earl of L. (1516
—71), 1544 g.m. Margaret Douglas, dotter till
Margaret Tudor, Henrik VIH:s syster, Jakob
IV :s änka, gick Frankrikes ärenden,
rivaliserade vid Jakob V:s död 1542 med earlen av
Arran om regentskapet men måste avvika till
England. 1564 återvände han. 1570 blev nan
Skottlands regent men stupade 1571 i strid med
Arran. Hans son Henry Darnley var g.m.
Maria Stuart. P.Dhl.
2) Esmé Stuart, den föregåendes
brorson, l:e hertig av L. (d. 1583), var född i
Frankrike och mera fransman än skotte; han
var Guisernas agent, bidrog jämte earlen av
Arran till regenten Mortons fall 1581,
förvärvade hertigtitel, men blev av protestanterna
Iriven i landsflykt 1582. Hans son L u d o v i c
‘ t u a r t L. blev 1623 engelsk hertig av
Rich-mond. P.Dhl.
Lennox [lä’nøks], engelsk släkt, vars
stamfar Charles L. (1672—1723), var son till
Karl II och Louise de Keroualles; vid 3 års
ålder erhöll han titeln hertig av Richmond och
L. Dennes sonson, Charles L. (1735—1806),
var en betydande politiker, i yngre dagar whig,
sedermera tory. Jfr Richmond. P.Dhl.
Lennstrand, Viktor Emanuel,
fritänkaragi-tator (1861—95). Från början varmt kristen,
omvändes L. vid mogen ålder till ateismen och
började i föredrag och broschyrer en ivrig
propaganda för utrotande av den kristna religionen
i Sverige. Han stiftade i samma syfte
Utilis-tiska samfundet och utgav tidn. ”Fritänkaren”
1889—90. Täta och långvariga frihetsstraff
förmådde icke stäcka L:s allvarliga tro på sin saks
ideella berättigande. O.D.
Lennäs, socknar, se L ä n n ä s.
Lenoir [lønpa’r], Marie Alexandre,
fransk konstarkeolog (1762—1839), räddade
under revolutionen en stor del av Frankrikes
konstsamlingar, varöver han 1803 utgav en
katalog; han utgav sedan två stora verk över
Frankrikes konstverk. Hans son Alexandre
Albert L. (1801—91), som gick i faderns
fotspår, inlade stor förtjänst om inredningen av
Musée Cluny m.m. E.W.
Lenoir [lønpa’r], Jean Joseph É t i e n n e,
fransk uppfinnare (1822—1900), konstruerade
1859 den första praktiskt användbara
förbränningsmotorn (se d.o., sp. 736). Genom L:s
gasmaskin och den reklam, som gjordes för
densamma, väcktes till liv ett allmänt intresse för
motorproblemet, varför hans konstruktion,
ehuru mycket ofullkomlig, anses ha haft stor
betydelse för den fortsatta utvecklingen. v.S.
Lenoir [lønQa’r], Alfred Charles, fransk
bildhuggare (1850—1920), elev av Guillaume
och Cavelier. Huvudarbeten: byster av Lamar-
— 1233 —
— 1234 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
